Tidigare var jag ofta orolig för att hamna i sysslolöshet utan läsning. På senare tid har jag nog bekymrat mig mer över dålig internetuppkoppling. Efter en dag på Kiviks marknad utan böcker och nät är jag glad över iBooks. Gratis klassiker, sparade för lämpliga tillfällen.
När det gäller Nalle Puh är alla tillfällen lämpliga. De här raderna är från jakten på Heffaklumpen.
Så här ser mitt bibliotek ut just nu. Pdf-filerna med utredningar står på en annan hylla.
Tysta tankar 
Vilken fantastisk bokhylla, Mats. Don Quixote är den enda jag inte skulle vara glad över. Jag vet att den hålls för att vara ett mästerverk, men av någon anledning passade den inte mig. Jag blev bara irriterad av den.
LikeLike
Oj! Just den boken har en speciell plats i mitt hjärta.
1974 läste jag Litteraturvetenskap i Lund som brådmogen 19-åring. På den tiden läste man strikt kronologiskt och efter att ha kämpat mig igenom grekiska dramer, Beowulf och Rolandssånger började jag tvivla på värdet av bildning och skönlitteratur.
Sedan kom vi äntligen till Cervantes och jag tror att den benämndes som “den första moderna romanen” och vi grävde djupt i begreppet “den problematiske hjälten”.
Dessutom har jag vaga minnen av att den marxistiska kultursociologen Arnold Hauser använde boken för att exemplifiera förhållandet mellan bas och överbyggnad. Don Quixotes världsbild bygger på aristokratins ekonomiska bas och när tiderna förändras blir idealen ohjälpligt föråldrade. Att kämpa mot väderkvarnar innebär för mig att inte se vilka förändringar som är historiskt nödvändiga.
Kanske är det en pojkbok. Hjälten och hans rundlagde vän är en förenklad bild av hur livet skulle kunna vara i en värld utan andra förpliktelser att kämpa för det goda!
LikeLike
Mats, jag brukar tycka om pojkböcker. Jag läste Biggles och indianböcker när jag var barn. Jag inser också att den är ett mästerverk och kan nog se en del av storheten. Men jag är väl helt enkelt själv inte stor nog för den. Jag uppskattar inte José Saramago heller. Han är nog den nobelpristagare i modern tid jag har haft svårast för. Kanske tur jag studerade franska och inte spanska? Jag kanska har någon slags kulturellt svart hål?
LikeLike
För mig var det nog mer en befrielse med en bok vars handling jag nästan kunde relatera till. Patetiska antihjältar som är i otakt med tiden kanske jag har tröttnat på men – jag gillar personer som vårdar sin livslögn.
Kanske gillade jag också att analysera litteraturen ur ett samhällsperspektiv. Det var ganska inne då!
LikeLike
Underbar bokhylla. Spännande att lägga ut den så här. Jag älskar att glutta i människors bokhyllor. Kan liksom inte låta bli. Tack för titten. A-M
LikeLike