Det verkar som om länken försvinner när jag fuskbloggar på det här sättet!
Washington post
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Det verkar som om länken försvinner när jag fuskbloggar på det här sättet!
Washington post
Tysta tankar 
När jag stötte på PBL för första gången på lärarutbildningen så var det verkligen passionsbaserat lärande. Lärarutbildarna använda metoden för att lära ut metoden och jag har sen använt metoden flera gånger med mycket lyckat resultat även om den ofta kallats projektarbete eller något mer relaterat till elevernas framtida verklighet.
Det är skrämmande hur skolfrälsarna lyckats åka runt och förstöra metoden och tjatat sönder den med långa föreläsningar om basgrupper och gud vet vad, vad mycket dumheter.
LikeLike
Jag har nog haft tur och missat de där frälsarna. För mig verkar det ganska enkelt och jag ser fram emot att arbeta med PBL till hösten. Dessutom är det väl framskrivet i måldokument.
Förmågan att formulera frågor och genomföra undersökningar är central i alla kunskapsbildande verksamhet.
Basgrupper? Vad har det med PBL att göra? Blev formen viktigare än innehållet? Det ser jag som en viktig fara. Det finns en uppenbar risk att formalister vakar över de olika stegen i modellen.
LikeLike
Lycka till med PBL och som du förstår av min berättelse så kan lärarutbildarna ha blivit besparade PBL-frälsarna med sina formalismföreläsningar.
LikeLike
Jan Lenander
LikeLike
En vän av strukturerat lärande har uppfattat det här med PBL som gammalt hedligt projektarbete eller?
Om funderar jag på lämpligheten för denna form. Det kräver mycket av eleverna. Är de mogna att ta rollerna. Behärskar de projektadministration? Fullt vuxna och yrkesverksamma mmisslyckas oftast med projektarbete.
LikeLike
PBL och projektarbete är två koncept som överlappar varandra i stor utsträckning men inte är exakt samma sak.
Projektarbeten kräver allt mer av instruktioner vid flera tillfällen och att en lärare som ligger tätt med uppföljning och frågor ju längre ner i åldrarna metoden används. Det krävs enorm lärararbetsinsats i yngre år för att resulatet ska bli bra. Motsvarande gäller troligen PBL men där har jag bara provat för äldre elever.
LikeLike
PS. Jan Lenander.
LikeLike
Jan, där slog du huvudet på spiken. Projektarbete är man möjligen mogen för när man är upp i ring 2 eller 3 på gymnasiet. Inte i grundskolan.
LikeLike
Idén om att barn och unga redan har kunskaper som man med lustens hjälp ska locka ur dom. Det är som kommet från någon idé av Platon. Lärarens och de vuxnas roll reduceras till inget. Man barn och unga har fortfarande väldigt dåliga kunskaper om världen och det är den vi vuxna kan behöva peka på, med en viss entusiasm. Och det här är också ett dilemma. För hur kan du få upp ett intresse för något du inte vet något om?
Hon tar upp att hon har en enhet som sammanfattas “under ett stort paraply” och att hon redan vet att det här kan intressera eleverna. Hon har skaffat sig kunskap och erfarenhet av vad eleverna är mogna för. Precis så vill och måste jag jobba med 1- och 2-åringar också.
Hennes metod verkar var att titta på vad som ska läras ut och sedan jämföra det med vad som skulle kunna intressera eleverna. Därifrån går hon sedan vidare. Inte om “problem”. Och till sist handlar även hennes resonemang om att det finns saker vi vill lära eleverna. Så det handlar kanske inte om problembaserat, utan att man hamnar inom-horisonten-baserat.
Känslan av förundran är ett begrepp jag hörde förra året. Det kom ur munnen på en representant för en antiintellektuell luddfilosofi. Men här har dom nog rätt. Mitt intresse för historia kommer från en lärare i mellanstadiet som levande kunde berätta om 30-årigakriget. Min dotter har samma erfarenhet men i matematik och teknik.
Individualisering är också bra. Men var finns resurserna till det? Även i USA. Och hon talar också om relationspedagogik.
Sedan är det väl så att den digitala tekniken är en lätt och ytlig påbyggnad till vår mänskliga inlärningsförmåga. Man utgår till och med från att barn och unga kan IT. Men så är det inte. De måste på något sätt lära sig den. Ska eleven göra en digital portfolio, som hon pratar om, då krävs det många olika kunskaper och insikter.
Jag har nyligen stött på en bra sentens, på tal om passion och lärande: Att lära utan att göra är som att älska utan att röra.
LikeLike
Kloka tankar Maths.
LikeLike
Vackert och klokt!
På vad sätt var föreläsaren antiintellektuell och luddfilosofisk? Det känns som att hon dunkat in några trepoängare!
LikeLike
Hon tillhör sekten Reggio-inspirerade 😉
LikeLike
Aj!
Det kunde varit mycket värre.
Fast det där med att barnen berövas 99 av 100 språk är ett ganska riskabelt påstående.
Kan vi verkligen utgå från att barn “har” ett språk även om de inte behärskar formen? Finns språket då som en abstrakt möjlighet? (Jag skulle har kunnat lära mig spela trumpet men berövades möjligheten att utveckla den sidan av min personlighet…)
LikeLike
Här måste jag utöka era kunskaper. Vår hjärna innehåller fyra sammanlänkade centra som gör att vi kan läsa och förstå. En av dessa centra är vita fläcken i vänstra tingsloben. Det är den som avkodar hur tecken ser ut och hur de är kombinerade.
Det är det som andra kallar att barn har 100 språk. Det är inte så underligt om denna fläck inte har kodat av bokstäverna och orden innan hjärnan växer till att det då blir det spårk i det land barnet växer upp. Sedan har barn till flerspråkiga föräldrar ett förspång över andra eftersom de naturligt tränar detta i uppväxten.
Samtidigt är det intressant det här med att lära sig språk. Tydligen har killar bättre kunskaper än tjejer för att de tvingas läsa engelska manualer för sitt datorspelande. Var ett inslag om Skolverkets nya rapport om läsförstålese på nätet.
LikeLike
Det är just det som är själva grejen med de antiintellektuella och luddiga, dom är platonister. Alla språk “finns” redan i barnet. Men det är uppenbart trams! Ett språk utvecklas och det krävs en viss mognad i hjärnan för att ett talspråk ska uppstå. Att vi har potentialer är ett faktum, men de kräver odling och stimulans.
Men det finns exempel på barn som inte har blivit pratade med. En flicka som kallas Genie kom till läkaren för att få vård. Först trodde man att hon var en försenad 7-åring, men det visade sig att hon kommit in i tonåren. Hennes pappa hade förbjudit mamman att prata med henne. Hon hade aldrig hört mänskligt tal! USAs samlade expertis undersökte henne och försökte hjälpa henne, men hon lärde sig bara ord, något språk fick hon aldrig. Var fanns hennes hundra språk?
Då säger säkert någon luddare att barnet har ett estetiskt språk. Visst vi reagerar på saker omkring oss, färger, former, rörelser, men något språk för konst har inte små barn. Även det utvecklas under livets gång, precis som det talade språket.
Vetenskapen grundar sig på Aristoteles, inte Platon.
LikeLike
Kul att du lyckas skaka liv i den filosofiska dimensionen. Jag famlar efter Stensmos bok om pedagogik och filosofi. Han lyckas göra det här med ontologi och epistemologi nästan gripbart.
Jag är inne i en piagetperiod. Är det OK?
LikeLike
Men Mats, det är dax att lämna allt gammal skräp med Piaget.
Inse att neurovetenskapen har konsaterat att hjärnan är en dynamisk manik som lär sig vart efter den mognar. Precis det Maths försöker beskriva.
LikeLike
Mitt motto är att inte kasta ut barnet med badvattnet. Piaget var något på spåren och lyfte viktiga dimensioner, som på många sätt fortfarande är användbara, även om han fått en del kritik och en del mätmetoder inte var riktigt bra. Men det är så lätt att byta ut en guru mot en annan, att dissa det gamla när man hittat något nytt och spännande. Nu när vi sorteras under Utbildningsdepartementet och den pedagogiska forskningen med sin alternativa psykologi har avlöst Ericsson och Piaget så vill man glömma det som var “dagis”. Så återupptäck gärna Piaget, skulle jag säga, men var som alltid kritisk.
Sedan har även den gamle Vygotsij och den moderna neurovetenskapen mycket att säga som också är användbart när vi ska förstå barn och deras utveckling. Däremot ger Platon oss ingenting om hur verkligheten är beskaffad. Men samtidigt är han otroligt “modern” om man ser till den visions och målstyrning som råder idag.
Dessutom läste jag förra året Camilla Björklunds böcker om matematik för små barn. Hon bygger sitt resonemang på bland annat Piaget. Så i Finland är han inte passé och skräpklassad.
LikeLike
Neurovetenskap är nog inte mitt bord – tycker att hjärnor ser så grötiga ut och menar att forskningen har hållit på att gissa under pretentiösa former länge där.
Vygotskij är alldeles för lätt att förenkla och banalisera. Kanske har jag läst en uppsats för mycket som trumpetar ut att samarbete är bra och man ska lära av dem som kan mer. Samtidigt är jag misstänksam mot det här fokuset på språk som kunskapens högsta form. Omvi blir tillräckligt många som är överens om något så blir det liksom sant.
Nej – jag gillar nog Piagets handfasta erövrande av fragmentarisk kunskap om det vi kallar verklighet. Kanske är jag lite smygplatonist – vi kommer kanske inte åt sanningen men det är spännande att försöka!
LikeLike
Kanske vi är på spåret alla tre. Piagot är inte fel i allt men när det gäller hjärnas utveckling och barns lärande ja.
Mats, nu gör du det enkelt för dig när du viftar bort neurovetenskapen. Dagens sofistikerade metoder visar hur genetiken är uppbyggd och hur plastisk hjärnan är. Dessutom sker forskningen både exprimentellt och kliniskt. Dagens magnetkamror avslöjar väldigt väl hur hjärnan uppträder i de situationer inlärning sker och vilka centra i hjärnan som medverkar.
LikeLike
Nej, du Mats, även om hjärnan kan kännas som både mos och gröt, så är den mest fett. 🙂
Sedan, Plura, så är vår gode Mats en obotlig humanist och romantiker. Då är naturvetenskap inte så intressant att ägna sig åt. Kanske. 😉
Dessutom var den gode Piaget flera årtionden före den moderna hjärnforskningen. Han fick lov att använda mer indirekta metoder för att förstå vad som händer i huvudet på barn när de utvecklas. Och en hjärnskanning säger egentligen inte heller så mycket, utan måste sättas i sitt mänskliga sammanhang.
LikeLike
Jag är gärna obotlig humanist – men gick faktiskt naturvetenskapligt gymnasium.
Min invändning mot hjärnforskningen är dess politiska flexibilitet – ein wahr mädchen fyr alles!
Martin Ingvar och Matti Bergström är inte helt kompatibla.
LikeLike
Vi kan köra valsen ett varv till.
Nu är det som jag tidigare skrivit så att vårt språkkunnande och även kunnandet kring matematik bygger på flera olika centra av hjärnan som är ihopkoplade med varandra och sxamverkkar till våra förmågor att räkna, skriva och läsa.
Bara för att du får en hjärnskakning eller något annat som påverkar hjärnan tappar du inte den totala förmågan. En skada på en del av systemet innebär inte en total skada. Tur är det.
Sedan det här berömdheter som Martin Ingvar och Matti Bergström, tja det finns andra. Rekommenderar starkt en studie av boken “Den lärande hjärnan” av professor Torkel Klingberg.
LikeLike
Tack för tipset! Just nu lider jag av svår lättja och undviker konsekvent allt som påminner om jobb, men jag ska komma ihåg namnet.
Hjärnforskning som inspiration – gärna!
Hjärnforskning som utbildningspolitisk auktoritet – inte lika gärna….
LikeLike
Ajdå! Men är jag mer humanist för att jag gick humanistisk linje med halvklassisk variant? Eller har vi bytt banor i livet?
Hjärnforskarna är väl inte kompatibla på ungefär samma sätt som Piaget och Vygotskij anses vara det. Och dessutom av samma anledning, skulle jag tro. Själv ser jag väl inte riktigt de motsättningarna. Vi kan väl tala om “politisk” flexibilitet här också.
Ja, Torkel Klingberg är i ropet. Han var på tapeten i våras med en ny bok. Vill du lite lättsamt så här fram för datorn få en lite “aptitretare”, så kan du kolla den här artikeln i SvD. Hade tänkt skriva om den då den dök upp, men orkade inte.
LikeLike
Tack!
Just nu är jag på väg in i Min kamp. Det verkar vara uppslukande läsning!
Jo, det där med gymnasielinje är nog en skör grund för att kategorisera personlighetstyper! Om vi nu skulle vilja ge oss in i den skumma branschen…
LikeLike
Klart tänkt, klart skrivet.
Det är så långt bort från frälsningsläror som möjligt. Utan en mängd tråkiga fakta kan du inte skapa ett samband. Och utan samband inga kunskaper.
LikeLike