LR på speed?

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Skola. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till LR på speed?

  1. Bertil Törestad skriver:

    Lågvattenmärke?

    Finns det inga argument att ta till?

    Gilla

  2. crw skriver:

    Visst finns det argument: http://goo.gl/i1PIB

    Gilla

  3. Maths skriver:

    Är det inte dags att släppa Zoran nu? Den här debatten har bara kommit att handla om en liten dispyt mellan de två fackförbunden, känns det som. Jag har bara skummat lite i det du skrivit om det här och alla de kommentarer som kommit. Det har varit lite svårt att följa någon tråd och jag vet inte om det är bara jag som missat något. Det enda jag uppfattar är att folk är mer eller mindre förbannade. Varför?

    Det intressanta, tycker jag, är att ingen verkar vara överens om hur verkligheten ser ut, hur man ska beskriva läget. Man verkar inte ens ha någon form av samstämmighet på hur det läget var förr. Vore det inte bra om man kunde komma överens om några grunder?

    Uppenbarligen är det många som vill förändra skolan. Hur den ska ändras och varför har alla i debatten sin egen uppfattning om. Man är också oense om hur de problem man ser har uppkommit.

    * Ägarformen: stat/kommun/privat/blandat
    * Nivån på utbildningen av lärare (hur man nu ska förstå det)
    * Forskning som stöder och utforskar sånt som är relevant för lärarna (adjunkter?)
    * Ekonomiska resurser
    * Möjligheter för lärarna att själv få diskutera innehåll och metoder (utan inblandning av forskar, politiker och fackförbund)
    * Pedagogiska metoder
    * Hur hårt lärarna egentligen arbetar

    Och när var det bra i den svenska skolan? På 80-talet låg vi i topp internationellt kunskapsmässigt, enligt en del tester. OK, nu finns de dom som tycker att PISA inte är något bra verktyg att använda som jämförelse, men resultatet påverkar ändå debatten. Före 1960 var skolan både ojämlik och man hade rätt att aga eleverna, men det var kateder. Så när var det bra? Kan vi ta avstamp någonstans? Har yrkesutövarna en uppfattning om när deras verksamhet ger ett gott resultat?

    Vore det inte ett högprioriterat forskningsområde att faktisk undersöka det här? En forskning som belyser skolans verklighet som den ser ut idag? Någon som gör jämförelser? Men vem satsar en forskarkarriär på det idag?

    Eller vill ni hålla kvar ilskan och motsättningarna? Någon som är seriös?

    (I det här fallet anser jag mig inte som en lärare. Därför skriver jag ni 😉 )

    Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      Ett mycket tänkvärt inlägg och jag tycker du vore väldigt trevligt om du formulerade dina tankar på skollyftet.se. Jag vill gärna göra lite reklam för denna site där flummare, traditionalister, LRare, LFare samsas kring en idé om att lyfta fram positiva möjligheter för skolan.

      Du har en skön inställning Maths till att bara de lärargrupper som berörs och har kompetens kring en viss typ av undervisning, viss elevkategori ska äga den pedagogisk diskussionen där. Din tankar ovan innebär dock ett viktigt ramverk för ett skollyft och med ditt perspektiv på hur de yngre barnens förbereds för kommande skola kan det bli väldigt starkt inlägg.

      Gilla

      • Maths skriver:

        Tack! Jag får väl kolla skollyftet.se. Men tanken är inte min. Jag har läst den någonstans men minns inte var. Och min kommentar ska ses mest som en frustration över att folk fastnar i käbbel och inte hittar distansen att syna problemet i sömmarna. På gott och ont går min hjärna igång på sånt här och vill hitta lösningar, bena upp och analysera.

        Varje lärargrupp (och då räknar jag här även oss förskollärare som lärare) har sina specifika problem att brottas med. Det är dessa problem man behöver ha någonstans att diskutera.

        Sedan finns det en del saker vi alla kan ha gemensamt. Jag läste en bok i didaktik för många år sedan. Resonemanget gällde skolan men jag kunde se att även jag kunde ha användning av innehållet. Likaså finns det pedagogiska principer som i större eller mindre utsträckning gäller alla. Men så har vi dom specifika problemen. Hur man lär ut matematik till tonåringar är en sak, hur man ska lyfta matematiken bland 1- och 2-åringar en annan.

        En annan sida av saken är även hur självgående barnen är. Mina 1- och 2-åringar behöver mycket omsorg, både fysisk och känslomässig. En tonåring har inte behov på det sättet utan klarar sig mer själv. Och i gymnasiet talar vi om nästan vuxna (även om pannloberna växer till sig även en bit efter man fyllt 20. ;).

        Gilla

  4. Jan Lenander skriver:

    Jag är inte speciellt förtjust i twitterdebattens polariserade enradare. Här är länk Robert Walldens förklarande blogginlägg. Min snabba summering av de tre områden han är kritisk mot är:

    1. Kritiken av tema som undervisningsform
    2. Zorans önskan att vilja använda det traditionella begreppet lärare istället för begreppet pedagog.
    3. Att LR går i polemik mot LF

    Jag tycker förstås att det var LF som började ge sig på LR. Jag tror inte att begreppet pedagog är ett ord värt någon stor debatt när skollagen helt använder begreppet lärare. Jag har gjort ett inlägg kring att teman startas på ett nonchalant sätt utan hänsyn till behov av lärarkompetens och ibland startas de med en rent löjlig förhoppning om att ge besparingar och effektiviseringar.

    Gilla

  5. Tråkmagistern skriver:

    Skolan var bäst på 40-talet. Vi måste återinföra realskolan.

    Gilla

  6. crw skriver:

    Snabbsummeringen av Jan Lenander var aningen för snabb. Jag ville kritisera följande:

    1. Journalisters benägenhet att på ett svepande sätt lyfta och förkasta olika undervisningsmetoder utan att ha rätt insikt.

    2. Benägenheten hos Zoran att konstruera motsättningar mellan lärargrupper alldeles i onödan.

    3. Benägenheten att fastna i pajkastning och tävlingar kring vem som gör den bästa historiebeskrivningen istället för att diskutera det som är väsentligt, alltså vilka förutsättningar vi IDAG behöver för att skapa den goda skolan.

    Gilla

    • Jan Lenander skriver:

      Jag tyckte jag lyckades väldigt bra med min summering. Du säger samma sak som mig men skillnaden är bara vilka vi vill vara negativa mot. 😉

      PS. En bra demokrati har minoritetsskydd så att den stora fackföreningen inte ska kunna trycka ner den lilla och ha ensamrätt till definitionerna.

      Gilla

      • crw skriver:

        Får jag inget som helst tolkningsföreträde av inlägget, med tanke på att det faktiskt var jag själv som knåpade ihop spektaklet? =)

        Om LR har haft svårt att komma till tals i debatten för att lägga fram sitt perspektiv är det inte något som jag har noterat.

        Gilla

        • Jan Lenander skriver:

          Nej, eftersom jag inte tycker LF tillsammans med SKL någonsin har låtit ämneslärare fått ha något tolkningsföreträde för mängder av frågor som berör oss och inte andra lärarkategorier. 😉

          Gilla

        • crw skriver:

          @Jan Lenander

          Jag vill inte ikläda mig rollen som LF-representant, så jag nappar inte på den kroken. =)

          Gilla

        • Maths skriver:

          Ja, var är egentligen LFs pressekreterare i den här debatten? Men jag saknar dom inte.

          Mitt fack ska bara ägna sig åt min lön, mina arbetsvillkor och att ge mig ett rättskydd. Inget annat. Innehållet i och upplägg av arbetet ska dom inte ägna sig åt om det inte det ger mig dåliga arbetsvillkor.

          Dags att skapa andra sammanslutningar som diskuterar innehåll och metoder. 🙂

          Gilla

    • Maths skriver:

      Det kan bli lite svårt att lämna historien därhän. Den finns alltid som ett slags argument i den här typen av debatter. Man förstår sin samtid i ljuset av det som varit. Och ska man vara ärlig, så ser man också samtiden i ljuset av hur man tänker sig sin framtid. Invecklat? Låt mig då slippa förklara det ännu mer! 😉

      Ser föresten, på tal om inget alls, att du gillar Ubuntu. Kul! 🙂

      Gilla

      • crw skriver:

        Visst finns det anledning att dra lärdom av historien, men det viktigaste är kanske inte att utröna vem som hade rätt. Det blir för mycket prestige inblandat, och det gynnar inte det målmedvetna kvalitetsarbete som skolan behöver. Att sedan vilja förkasta all den utveckling som har skett inom pedagogik och den svenska skolan de senaste decennierna har sina alldeles egna risker – det blir liksom ett glapp.

        Vad som har fungerat bra och dåligt borde kunna diskuteras på ett mer nyanserat sätt än vad som nu är fallet, och en tonlägesjustering från *båda* facken skulle hjälpa.

        Och visst gillar jag Ubuntu – det är ett fantastiskt operativsystem. Kul med likasinnade, som sagt. =)

        Gilla

  7. Ping: Missriktad kritik … | ©lektorio

  8. Bertil Törestad skriver:

    Det är tyvärr så att våra s.k folkvalda (se min blogginlägg om demokrati i Sverige) tyvärr generellt sätt sällan har någon fördjupad kunskap i annat än i ”politiserande” från ungdomsåren och uppåt.
    Ämneskunskaper saknas hos de flesta riksdagsmän i pedagogik, psykologi, ekonomi etc. Deras yrke är att vara just representanter. På detta sätt är de knappast representativa för svenska.

    Därför måste arbetet med att ändra skolan bli ett politiskt arbete — över partigränserna helst. Våra ordrika skärmytslingar här på bloggar etc. hjälper föga. Makten finns ju någon annanstans.

    Det borde ske ett upprop om att ställa skolan ovanför politikernas klåfingrighet.

    Skolan till utbildarna!
    Utbildning till lärarna!

    torestad.blogspot.com

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s