Jag sneglar på twitterflödet #merkateder, men tappar lusten att delta. Missförstånd och misstänksamhet gör trådarna svåra att följa. Kanske handlar det om synen på skolans uppgift och jag misstänker att deltagarna inte är överens. LR gör det inte lätt för sig själv och jag har svårt att se när de är allvarliga och när de försöker provocera.
Blå Tåget – Den ena handen vet vad den andra gör
Skolans uppgift är som sig bör
att skola arbetskraften
om kvastarna ska sopa bra
får man inte slarva med skaften
spärrar och kvoter och testprogram
är ett system för att sålla
agnarna från vetet och för var o en
till hans rätta fålla
Är kateder en bra symbol för skolan som förvaringsplats? Absolut!
Är kateder en bra utgångspunkt för övervakning och disciplinering? Helt säkert!
Är kateder en bra plats för sortering av elever? Visst – om läraren bestämmer frågor och svar kommer proven att bli lätträttade.
Är kateder ett bra redskap för att kvalificera framtidens arbetskraft? Mer tveksamt.
Tysta tankar 
Blå Tåget har inte hittat rätt:
Jag anser att jag skrev rätt i din förra inlaga: dvs
Skolans uppgift är att se till så att barnen kan växa upp till ansvarstagande självförsörjande vuxna som solidariskt har råd att ta hand om den del av populationen som genetiskt saknar den förmågan.
sen kan man väl lägga till:
Utan att den del som har förmågan blir destruktivt ovänner med varandra. Vilket e grunden kräver att i stort sett alla i grunden är införstådda om vad vi egentligen håller på med.
Dvs att försöka överleva på så snyggt och trevligt sätt som möjligt.
och är man så jäkla korkad att man inte kan komma överens på nivå 5 ja då har man inte en chans – i längden.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki
LikeLike
Nivå5?
Jag kollar:
behov av självförverkligande
Maslow själv definierade dessa behov i en sorts successiv hierarki, men inte i någon tydlig trappa. Flera behov finns samtidigt, enligt Maslow, men individen prioriterar något av dem. Metaforen med trappor har senare uttolkare av Maslows skrifter skapat för att göra modellen tydligare, kanske övertydlig: originalteorin är inte lika entydig men förmodligen mer realistisk.
Jag tror inte det är ett mål att vi ska komma överens om vad “självförverkligande” egentligen är. Själva tanken på ett “själv” är ganska romantisk och samtidig behöver vi den som en längtan efter något ouppnåeligt.
LikeLike
Vart lite fel i mitten:
skall vara:
“Vilket kräver att i stort sett alla i grunden är införstådda om vad vi egentligen håller på med”.
LikeLike
Svaret på din fråga i inlägget:
Lära ut att få möjlighet att “påfågla” utan destruktiva biprodukter.
Dvs en plats för alla i väven utan att förstöra maskan för någon annan.
Onekligen en utopi i dagens självförverkligande individualistiska kultur där varje medmänniska betraktas som en presumtiv fiende för egots självförverkligande. Påfåglingsarenan upplevs av någon anledning som lite trång fast den egentligen är oändlig.
Den senaste trängseln handlar om:
http://www.newsmill.se/artikel/2011/04/07/riksbanken-g-r-om-g-r-j-mst-llt
LikeLike
Jag är medveten om den här dimensionen och tycker mig se ett poserande drag hos en del debattörer. Men det är plågsamt när andra verkligen tycks vara uppriktigt intresserade av vad som händer i mötet mellan lärare och barn.
LikeLike