Eller:
– Går det att lära ut kritiskt tänkande?
Mina studenter tycker nog att jag är besvärlig. De brottas med Dion Sommers Barndomspsykologi och självförtroendena svajar. Jag försöker konsekvent undvika enkla svar och deras tålamod är inte oändligt.
– Kan du inte bara säga hur det är så att vi slipper de här diskussionerna!
Ibland tänker jag att ett kritiskt inställning är en lyx man kan unna sig när man har koll på alla grundläggande teorier. Samtidigt handlar det om ett förhållningssätt till det egna lärandet som är helt nödvändigt för att inte fastna i reproduktion av gamla ideal.
Jag läser Bryan Bretags funderingar kring betydelsen av att jobba med frågor om kunskapens natur i skolan och på lärarutbildningen. Det finns en risk att jag kommer bli ännu jobbigare.
Länk till viktig artikel och film!
Jag skickar frågan vidare:
– Vem lärde dig att tänka?
Kristina Alexandersson tänker vidare
Brian Kotts finns som vanligt i bakgrunden – följ honom på twitter!
Tysta tankar 
Nej, men lära sig kritiskt tänkande …
GillaGilla
En viktig skillnad – samtidigt ligger det i paradoxen att studenterna kommer med förväntan:
– Lär mig!
GillaGilla
Exakt!
Traditionen är stark i skolans värld på såväl låg som hög utbildningsnivå.
GillaGilla
Man kan, även på svenska, svara som jag brukar göra på engelska: nej, jag kan inte lära dig. Jag kan undervisa dig, men lära dig måste du göra själv.
Det har bättre schvung på engelska, noterar jag =/
GillaGilla
Det finns även nyanser i filmens fråga som försvinner i översättningen. Engelska är bra!
GillaGilla
Jag tror han ställer frågan i filmen så här:
– Who taught you HOW to think?
Alltså inte bara ”att tänka” utan ”hur man tänker”!
GillaGilla
Men att självförtroendet svajar av att de läser Dion Sommers Barndomspsykologi förvånar mig föga. Det är ju inte den enklaste kurslitteraturen precis.
GillaGilla
Frågan är hur man bygger upp ett självförtroende som ger dig mod att våga kasta sig ut i det okända?
Vi riskerar att fastna i moment 22 – jag ska vara den person som både ger trygghet och utmanar. Och snart kommer tentan…
En ytterligare paradox är Sterns teorier om samspel och tillit som grund för utveckling!
GillaGilla
Intressant och mycket viktig fråga. Visst kan det vara tryggt med färdiga svar, men kritiskt tänkande kan också skapa trygghet, en trygghet i att våga ifrågasätta orättvisor och olika tolkningsramar. Läs gärna mitt inlägg om min egen skolgång på en Waldorfskola.
http://lararegertie.blogspot.com/2010/03/mitt-forhallande-till.html
GillaGilla
Det känns lite som zenbuddistiska koans och paradoxer. Hur låter det när man klappar med en hand? De unga munkarna blir förvirrade och tappar modet, men de kämpar vidare. Och så, plötsligt, kan man uppnå zatori, upplysning.
GillaGilla
Det finns ett drag av underkastelse i de här filosofierna som inte riktigt harmonierar med våra föreställningar om självförverkligande – ytterligare en paradox!
GillaGilla
Ja, den här kommentaren får mig att fundera på om du inte skulle lyssna mer på dina egna känslor av obehag. Jag tror att du lyckligtvis gör det i hyfsad utsträckning.
Den återberättade situationen får mig att tänka på en scen ur en film om Stalintiden där objektet ska tänka kritiskt och besvara en väldigt dubbelbottnad fråga. Objektet personen försöker och försöker hitta rätt svar och få ledtrådare kring hur han inte ska säga något felaktigt men till slut säger han ändå fel och det blir exekutionsplutonen.
Ber om ursäkt för min tuffa parallell den är bara för att belysa faran med vissa typer av pedagogiker för att odla kritiskt tänkande. De svar som den som känner obehag presterar är otäckt stereotypa.
GillaGilla
Jag tar inte illa upp och tycker du sätter fingret på precis det som jag försöker lyfta fram: Kan jag som bedömare verkligen lära studenterna en kritisk hållning? Riskerar det inte att bli ett poserande spel på mina villkor?
På ett djupare plan handlar det om maktbalans. Är jag beredd att ta konsekvenserna av om de börjar använda sina kritiska insikter till att ifrågasätta utbildningens innehåll? (Fast då har jag kursplaner och examensordning att luta mig mot)
När det gäller ”genus” blir mönstret väldigt tydligt. Studenterna förväntas ta avstånd från ”traditionella könsroller” men är inte säkra på om det även gäller dem själva. Hur kvinnliga får de vara i utseende m.m.? Skolan som ideologifabrik?
GillaGilla
Krtistina Alexandersson blev också inspirerad:
http://www.kristinaalexanderson.se/?p=6146
GillaGilla
Som student kastas man ofta mellan lusten att lära genom att bli utmanad av ”besvärliga” frågor och diskussioner och behovet av att bli godkänd på tentan. Ska de bedömas efter sin kunskap om litteraturen eller i hur väl utvecklat deras kritiska tänkande är? Vet de svaret på frågan?
GillaGilla
Usch – precis så beskriver de sin situation.
– Du förväntas vara kritisk. Men glöm inte att referera till kurslitteraturen!
GillaGilla
Och säg för all del inte ‘I boken X skriver Y gabbagabbahej och där drar h*n alltför stora växlar på sin mer än lovligt tunna forskning’ i synnerhet inte om Y är en av läroanstalten omhuldad figur *flinar glatt* och om man råkar säga så ändå ska man akta sig alldeles ohyggligt noga för att underbygga det man sagt. Det kan man få betala för i långeliga tider!
*flinar glatt*
Kritiskt tänkande, men inte alltför kritiskt =)
GillaGilla
Väl sammanfattat.
*muttrar han sammanbitet*
GillaGilla
*ler milt*
GillaGilla
Oj, det var stort! Vem lärde mig att tänka?
Ärligt jag vet inte.
Jag har väl pendlat mellan min egen bubbla och ett extrovert varande. I bubblan fundera jag. I den extroverta scenen älskar jag publiken och kickarna att blir bekräftad. Ett av eller på förhållande.
Men ett är säkert det logiska tänkandet lärde mig universitetslektor Leo Ullemar i matematik på KTH 😉
GillaGilla
Logiskt tänkande är en dimension:
Kristina Alexandersson citerar den här imponerande listan på andra former:
Eller med Bretags beskrivande ord, hur får blir vi kritiskt tänkande så att vi kan tänka:
Abstract
Active Thinking
Adaptive
Adventurous
Advocacy
Alternative Action
Analytical
Application
Bias Recognition
Challenges assumptions
Cognitive Maturity
Coherent
Conceptual Basis
Concise
Connections (build & see)
Consciousness
Consequences
Construct Knowledge
Contextualized
Craftmanship
Creative
Curiousity
Degrees of Beliefs
Depth and Breadth
Discarding Irrelevant
Draw Conclusions
Efficacy
Empathy
Evaluation Skills
Fairmindedness
Flexibility
Generalize
Higher Order Thinking
Implications
Independent Learning/Thinking
Information Processing
Inquiry
Inquisitiveness
Interdependent
Interdisciplinary
Interpretation
Interrelationships
Intellectual Due Process
Judgment and Decisions
Linking
Logic
Maturity
Metacognitive
Model
Multiple Views
Objectivity
Open Mindedness
Organized
Patterning
Persistant
Problem-Finding
Problem-Solving
Purposeful
Questioning
Rationalizing
Reasoning
Reflective Thinking
Repertoire of Strategy
Self-Confidence
Self-Monitoring
Self-Regulation
Skepticism
Strategic
Support with Data/Evidence
Synthesis
Systems Thinking
Thought Process
Truth Seeking
Understanding
Values
Wondering
Worldview
GillaGilla
Imponerande lista.
Men det är väl som alltid ibland måste man upp i helikoptern och se helheter. I nästa stund måste man ned i myllan och få skit under naglarna för att kunna tänka.
Problemet är väl om man fastnar i ett edimensionellt tänkande;)
GillaGilla
Jag tror att allt tänkande till sin natur är just logiskt – det strävar efter att utvinna någon form av mening ur tillvaron. Piaget försöker beskriva det som en rörelse från konkretion till abstraktion:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jean_Piaget
Den sensomotoriska fasen som varar mellan 0 till ca 2 år
Den för-operationella fasen från 2 till ca 6/7 år
Den konkret-operationella fasen från 6/7 till ca 11/12 år
Den formal-operationella fasen från 11/12 år till ca 15 år
Kritiken mot honom är att han underskattar barnets förmåga till abstrakta operationer eftersom den inte är ”biologiskt” mogen.
Men utifrån Gärdenfors tankar är vi dömda att söka efter mening och våra liv domineras av en ständig längtan efter logik. Vi tror alltid att saker har en inneboende betydelse som våra hjärnor famlar efter att förstå.
Utifrån det här perspektivet är slumpen den ultimata förolämpningen mot människan.
GillaGilla
Mats, du säger att krItiskt tänkande är en lyx som man kan använda sig av om man har koll på teorierna? Har själv inte läst boken ni diskuterar, men som Monica säger, verkar det vara en tuff bok? Finns det inte en risk att hela situationen blir kontraproduktiv om elverna inte har tillräcklig bakomliggande kunskap? Eller det har de kanske?
GillaGilla
Jo – du sammanfattar min känsla. Om du inte har koll på gunderna och befinner dig i en utsatt position är riskerar ”kritiskhet” att bli en sorts färdighet som inte bottnar i erfarenheter.
Det goda lärandet handlar om att kunna jämföra teorier med varandra – men också pröva deras relevans på den egna erfarenheten.
GillaGilla
Ni anar säkert var tipset kom ifrån?
Följ honom!
GillaGilla
”An argument isnt the automatic gainsaying of what the other person says”
Utan kunskap kommer man ingen vart.
GillaGilla
Du har en gåtfull tendens. Kan du utveckla?
GillaGilla
Well said, tråkmagistern
(men tänkt på att markera positionen där du tar bort ett grafem, i det här fallet o, med en apostrof [is not -> isn’t] såvida inte felet står i en originaltext du citerar också. Om så är fallet kan det vara en god idé att understryka detta genom att skriva (sic!) efter felet, så slipper man besserwisserkommentarer från yrkesskadade engelsklärare =)
GillaGilla
Vad gäller vid lösa citat? Men det var inte från en text utan från TV, ingen som vet varifrån?
Om jag är gåtfull så beror det på att du och Christermagister fått mig att fundera på Kuhns inkommensurabilitet, vilket är irriterande för mig som är vetenskaplig realist.
GillaGilla
Så kul!
Jag ser fram emot att följa din utveckling på den här smala stigen. Hoppas inte du trampar ut i det relativistiska träsket!
GillaGilla
Pingback: Vem lär oss att tänka? Vad är kritiskt tänkande? | Kristina Alexandersons blogg