Kom igen Johnny!

På Newsmill skriver Johnny Pettersson Bilir från 9A om kritiken mot hans påstådda machostil.

Länk

Jag blev lite tagen av Gunilla Hammar Säfströms okänslighet, men ännu mer illa berörd av Stavros Lucas farbroderliga omsorg. Har vi någon gång sett en sämre version av det gamla deckarknepet “good cop – bad cop”?

Kal P. Dal – Jonnie

27 thoughts on “Kom igen Johnny!

        • Nej det kan jag inte se. Dramaturgin är som riktig coaching att beskriva faktiska brister i mitt klassrumsledarskap.

          Och hur många gånger tror du jag fått höra det innan jag lärde mig hur jag skulle uppträda för att få publiken att lyssna på budskapet jag har att förmedla????

          Om du tycker det är förnedring vet jag inte vad. Det är starkt av de utsatta lärarna att visa sin svaghet.

          Like

        • Du resonerar utifrån hierarkisk mästare-lärling tradition. Då är det logiskt att tvätta bort alla delar av personligheten som blockerar den nya rollen.

          Läraryrket är mer än teknik.

          Like

        • Kan du exemplifiera vad som menas med “att tvätta bort alla delar av personligheten”. Jag har snarare fått höra att jag är mer personlig än någon annan.

          Och förklara vad som är mer än teknik i läraryrket?

          Like

        • Vad som är mer än teknik?
          Usch nu lurar du ut mig på djupt vatten och snart riskerar vi att hamna i en föreläsning om det aristoteliska techne-begreppet…

          Det kanske går att reducera alla mänskliga transaktioner till en teknisk nivå och även sokrates blev beskylld för sofism i dialogerna. Var han verkligen intresserad av sanningen och personens utveckling eller var de här retoriska uppvisningarna bara ett språkligt spel för att visa upp den egna briljansen?

          Jag tror att Monika är bättre på de här sakerna än jag!

          För de flesta barn handlar undervisning om ett möte där de ger av sig själv. Om läraren försöker reducera sin insats till en opersonlig teknisk nivå uppstår en obalans. Men det går kanske att analysera det här som “tekniska” knep.

          Själv är jag misstänksam mot pedagoger som lägger huvudet på sned och ler vänligt i krampaktiga försök att simulera personlighet! Man måste bottna i den personliga erfarenheten. Det är lättare att hjälpa någon om man själv en gång inte har förstått och kommer ihåg den känslan!

          Like

        • Jag är osäker på om vi diskuterar coachning i allmänhet, hur du har erövrat dina färdigheter som föreläsare eller hur du är som coach?

          Tre olika ämnen!

          Like

      • Mats

        “Var han verkligen intresserad av sanningen och personens utveckling eller var de här retoriska uppvisningarna bara ett språkligt spel för att visa upp den egna briljansen?”

        Svårt att säga vad han verkligen var intresserad av. Vi har ju bara Platons dialoger och andra källor att utgå ifrån. Men jag har inte upptäckt någonstans att man sett honom som någon som vill visa upp sin briljans och endast det. Däremot kan man väl få fram att han troligen körde med lite rävspel. Han sa sig ingenting veta, men jag tror att det var ett sätt att få andra att avslöja sin okunskap. Vilket han ju också gör, om man skall tro det som står i dialogerna. Om någon säger att han inget vet, vill ju de flesta berätta för den personen hur det egentligen är. Ett bra sätt att få reda på andras tillkortakommanden. Oftast slår han ju till på slutet med det rätta … om man utgår från dialogerna.

        Sen vill jag tillägga att som superpedagogerna i 9A främställs är så långt från Sokratisk metod man kan komma och det gäller även den till nutiden modifierade formen av den.

        Like

        • Det här är inte mitt fält och jag är rädd att mina försök att verka bildad framstår som patetiska. Men – blev inte Sokrates beskylld för att vara sofist? En rörelse som ibland var mer intresserade av det språkliga spelet än ett genuint sanningsintresse?

          Det var väl ungefär den tidens jurister som fortfarande färgar av sig i allmänhetens syn på retoriken som en moraliskt tveksam konst.

          Vem Sokrates egentligen var eller vad han ville är nog en lagom storslagen fråga för att sätta igång en armé av filosofer – ett ämne som kanske bäst avnjutes efter en närläsning av nyutgåvorna!

          Mer filosofi i nya lärarutbildningen? Skulle inte tro det…

          Like

        • Jo han blev beskylld för att vara sofist och andra saker också. Bl.a. för att förleda ungdomen och vara ogudaktig. Men Platon menar att han fick svepa giftbägaren på grund av andra saker som hade med politik att göra.

          Men det var stor skillnad på de äkta sofisterna och på Sokrates, vilket Platon ofta betonar.

          Mer filosofi i nya lärarutbildningen? Nej, det är du nog inte ensam om att inte vilja ha. Om så, skulle vår lärarutbildning och skola se en aning annorlunda ut.

          Like

        • Jag menade inte att jag inte ville ha det!!!!!!!!!!! Tvärtom!

          Problemet är att de här kursplanerna är hårt styrda av direktiven och svår stoffträngsel råder. Filosofi är inget som statsmakten prioriterade i propositionen och jag är inte säker på att granskningsgrupperna fokuserade på den här aspekten.

          I princip tycker jag det är svårt att tänka sig en lärarutbildning som undviker frågor om kunskapens natur och lärandets villkor!

          Like

    • Jag kan i och för sig rikta kritik mot lärarutbildare men jag börjar bli riktigt irriterad på de obehöriga lärarutbildarna i 9A. Gunilla, Stavros, … är de medvetna om att de kvackar långt utanför sin kompetens. När Jag handleder en lärarstudent har Jag ett mycket ödmjukare angreppsätt, där jag ibland berättar hur jag skulle agera men bara som ett möjligt alternativ. Det är så jag blev bemött när jag var lärarstudent. Ska en coach jobba annorlunda eller kanske vara ännu ödmjukare.

      Jag skulle gärna läsa Monika Ringborg filosofera kring hur en bra coach agerar. Det konceptet tycker jag fortfarande mycket om men det blir allt tydligare att det finns en hel del plats för att göra fel.

      Like

      • Vi ska verkligen hålla sär skillnaden i attityd hos en bisyssle-coach och en proffscoach för en elitsatsare. En lärarutbildad, doktorerad coach med mängder av erfarenheter ska absolut kunna sättas in ifall vi behöver skapa elitlärare av några unga löften. H*n skulle utan tvekan kunna ta till tuffa recept.

        När jag förespråkar coaching av äldre kollegor som tränar som en bisyssla till sitt vanliga arbete och inte har någon fortbildning alls mot att bli lärarutbildare så behöver det däremot handla om en helt annan attityd.

        Like

        • Jag tror att det finns väldigt många grenar på coachingträdet och har svårt att placera in mig själv som typ. Studenter brukar ibland bli förvirrad över att jag inte talar om hur jag vill att de ska vara på sin praktik – tydlighet skapar en sorts trygghet.

          Jag tänker att de måste hitta den tryggheten någon annan stans.

          Like

Leave a comment