Heidi Avellan:
Det finns med all säkerhet mycket att göra på skolans område. Det finns definitivt grundkunskaper, kalla det gärna allmänbildning, som alla behöver med sig ut i samhället. Det finns skäl att se över den svenska pedagogiken och skolpolitiken när både goda och svagare elever presterar sämre. Det finns skäl att diskutera bristen på arbetsro i klassen.
Men för den skull behöver inte den finländska skolan eller den alternativlösa skolan förhärligas reservationslöst.
Barnet riskerar strax att åka ut med badvattnet.
Under tiden ropar forskarna i öknen. Newsmill
Tysta tankar 
Det var förstås skolans fel att Palme blev skjuten.
Det finns verkligen ytterst lite belägg för mer utslagning i finska skolan. De “snälla” åtgärderna i svensk skola har ökat utslagningen. Se på ett bra exempel Haninge!
LikeLike
Menar du att Haninge är ett bra exempel på att snälla åtgärder minskar utslagningen?
LikeLike
Jag menar att Haninge är ett utmärkt exempel på att “snälla” åtgärder gav stor utslagning och nu har de med ökade krav fått en avsevärt bättre situation.
LikeLike
Här är debatten frisk kan den eldas på mer. På Lövgärdetskolan i Göteborg är de också väldigt “snälla” och jag lyssnade på ett inslag om gängens framfart där.
LikeLike
Aha – då tolkar vi de aningen självförhärligande bloggarna från den kommunen på samma sätt.
LikeLike
Visst vore det intressant om någon skolforskare finge möjlighet att inrikta sig på att belysa Haningensituationen utifrån inte enbart ett snävt skolperspektiv, utan med betraktande även av övriga relevanta aspekter, föränringar inom de socioekonomiska, kulturella och politiska förutsättningarna inte minst? Jag tror det skulle kunna ge oss mycket kött på benen, som kontrast till ivriga påhejare som Jan eller positiva inifrånbloggares från sin horisont helt säkert korrekta perspektiv.
LikeLike
Hans-
LikeLike
Hans-Åke Scherp mfl skolforskare skulle nog vilja ha mer pengar för detta. De har redan gjort stora ansträngningar för att motbevisa Haninge men misslyckats helt.
LikeLike
Så tråkigt att du missförstod mig, Jan.
Poängen med forskning vore att kritiskt granska, inte att ‘motbevisa’ eller ‘bevisa’ Haninge.
LikeLike
“Använd ironi och du ska hålla det bästa tal du någonsin ångrat” 😉
LikeLike
Ironi är en svår konstart att bemästra, och ännu svårare i skrift, Jan, det har du helt rätt i. Men öva på, det är det enda sättet att lära sig.
Vad sägs om att återvända till diskussionen nu?
Det vore intressant att se vilka resultat forskare skulle få om de ägnade ett tag åt att kritiskt granska Haninges skolutveckling i ett vidare perspektiv. Jag tror det skulle finnas mer att hämta i en sådan forskning än många av ‘tyckarna’ kan föreställa sig.
LikeLike
Ja, jag ska inte hänga upp mig på att det är ett stort gäng skolforskare som är arga över att Haninge motbevisar deras teorier.
Den typen av forskning du föreslår skulle verkligen vara mycket givande. Jag tror att man verkligen måste studera förutsättningarna och utmaningarna som ska lösas för att börja dra slutsatser. Nossebro och Haninge har lyckats men med helt olika huvudingrediens och mycket olika elever.
En ytterligare sak är att Anne-Marie Körling börjat verka i Haninge och jag är mycket nyfiken på om hennes tankar kan ha synergi med deras tidigare satsning. De kan nog finnas en del initiala konflikter men oj vad spännande att se vad som kan komma ut.
LikeLike
Ni berör en viktig fråga – vad är forskningens uppgift?
Det är lite olustigt om Jans tes stämmer (att forskarna har en hemlig ideologisk agenda) och jag skulle gärna se någon form av belägg för din tes.
Skulle det finnas ekonomiska incitament för en sådan ideologisk inställning? Menar du att bidragsgivande myndigheter är uppknutna till det här (vänster-)projektet?
Jag kanske håller med dig när det gäller genusforskning som är gräsligt begränsad till vissa perspektiv – men i skolans värld…
LikeLike
Jag menar nog bara att forskare kan bli så förtjusta i sina egna teorier att de reagerar med ilska på andra rön. Ideologier finns nog i bakgrunden men behöver faktiskt inte vara mer inblandade än så.
LikeLike
Haninge, den “snälla” kommunen med vänstervärderingar som följde skolverket och skolforskarnas tankar så väl ända tills de blev uthängda som en av de uslaste kommunerna i Sverige på skolans område. Nu märks det att de vill ge igen och få lyfta fram sig själva.
De har de all rätt att få göra. De har åstadkommit fantastiska saker. De har varit modiga nog att gå emot den dumma kravlösheten på eleverna. De har visat att omsorg om de svagaste handlar om att ge dem ansvar för att lära sig.
LikeLike
Tack – jag har inte följt med i de där svängarna. Ibland är det väldigt kort avstånd mellan framgångssaga och katastrofläge.
“What happens in Haninge stays in Haninge”?
LikeLike
Jag är fortfarande fascinerad över den här kopplingen mellan vänster och kravlöshet.
LikeLike
Jag tycker att den kopplingen är helt självklar. Även om de uttrycker sig som att “det inte är elevens fel” så brukar inte en vänsterpartist kunna öppna munnen i en skoldebatt utan att säga det.
Det borde vara självklart att det är eleven som får konsekvenserna av att inte ha lärt sig. Då skulle eleverna kunna ställa krav på rätt hjälp för att lära sig och bli förbannade när skolan startar biografverksamhet istället för att undervisa.
LikeLike
Är biografer också ett vänsterpåhitt?
LikeLike
Jag älskar biografer och att krypa upp i biomörkret och njuta av någon annans verklighet. Det är helt och hållet högerkrafter som står bakom detta fenomen.
LikeLike
Då var det som jag trodde (och minns med viss saknad diskussionerna på 70-talet om verklighetsflykt)
LikeLike
Det ska dock vara balans mellan arbete och fritid, skola och verklighetsflykt. Det är då vänsterns kravlöshet blir så farlig.
LikeLike
Det här med en mesig vänster som står och tycker synd om barnen menar jag är en efterhängsen myt som det är dags att skrota.
Menar du att det är en lokal svensk företeelse eller går den att knyta till större mönster. Det ligger ju inte i kommunismens natur att belöna lättja (Den som icke arbetar ska heller icke äta) – Lenin)
Jag tycker nog att det är intressantare att analysera utifrån bilden av ett starkt kontrakt mellan individ och stat som befriar mellannivåerna från ansvar i ett kvasiindividualistiskt samhälle. Familj, grannar, frivilligorganisationer och föreningsliv ses som något perifert. det är staten som ska garantera våra rättigheter och livskvalitet.
Är detta höger eller vänster?
LikeLike
“Den som icke arbetar ska heller icke äta” är ett citat som dagens vänster helt glömt bort. Detta kan man se även globalt och även uppmärksamma inom mer socialdemokratiska partier. Jag hoppas att svensk socialdemokrati kan upprätthålla rågången mot kravlösheten bättre framgent.
Kortslutningen individ – stat är viktig att diskutera och något som slår igenom oavsett politisk färg men jag upplever den invävd med vänsterns kravlöshet.
LikeLike
I England var det new labour som ledde marschen in i en detaljstyrd (kravfylld) skola med rigorös kontrollapparat. Nu försöker den nya konservativa regeringen återskapa en sorts frihet utifrån svensk modell.
Alla är överens om att det var på väg att gå åt helvete rejält när lärarna berövades sina möjligheter att forma undervisningen utifrån barnens behov.
Jag ser verkligen inget givet mönster mellan pedagogik och politisk åskådning.
Kina och Sovjet var två länder med extremt mycket tydlighet och krav. De skäms inte för sin tidiga sortering av barn.
LikeLike
Balans behövs mellan krav och frihet och det är förstås det vi alla vill nå. Det är för mig förvånande med kravlöshet mot de som är längst ner på samhällstegen. De som behöver tydliga individuella avgränsade krav istället för luddiga negativiteter.
LikeLike
Men är inte det ett sätt att bygga in motsättningen i systemet. Ni som har så små hjärnor får katederundervisning och blindkartor medan vi som ska styra landet förutsätts kunna analysera och reflektera?
LikeLike
Situationsanpassat ledarskap är nödvändigt för individens skull. Nuvarande skola erbjuder dock mest katederundervisning till de duktigaste. Vad säger det?
LikeLike
Jag menar att det är ett torftighetsbevis. Min dotter gick på IB som har högt tempo, höga krav, extern examination OCH en modern kunskapssyn som bygger på att kunna kombinera fakta och helhetstänkande.
Det var inte tal om reproduktion.
LikeLike
Precis de ingredienser jag försöker ha i min undervisning på gymnasiet. Sen har jag en stor andel av undervisningen som något där jag inte har något bättre namn än katetederundervisning. Jag har dock tidigare nämnt att jag går hundratals meter medan jag ägnar mig åt denna undervisning.
….. men vad säger det om de svagaste elevernas situation att de får mindre “katederundervisning”? Jag tror inte att de är vinnare genom att få bra alternativ.
LikeLike
Allvarligt talat är det naturligtvis ett resursproblem. Även på högskolan möter vi studenter som i brist på individuell handledning och dynamiska grupper hänvisas till storföreläsningarnas påvra inlärningsmiljö.
Men det är inget jag är stolt över. att tala om närheten och dialogens betydelse för 350 personer kan göra vem som helst tokig.
LikeLike
För mig gav närheten och dialogen vid de helt självständiga grupparbeten vi hade oerhört mycket under min lärarutbildning. Det sorgliga jag såg var dock att de som hade behövt mest utbildning var de som inte klarade av självständiga grupparbeten och smet etc.
LikeLike
Sant, sant och sant!
Jag går just nu och gruvar mig inför tanken på att börja rätta en hög med omtentor och jag är rädd att den gruppen passar i på din beskrivning.
Ingen studievana och ingen insikt i de här grupprocessernas betydelse för resultatet. Det är en utmaning för oss lärare att inte börja tycka synd om dem och sänka kraven.
Jag ska inte trötta dig med statistik men myten om den kravlösa lärarutbildningen är inte allt igenom sann.
LikeLike
Fundera verkligen på aspekten att det är de duktiga som får “katederundervisning” medan de svaga får mer av “individualisering”. De svaga får alltså mer resurser men samtidigt får de kanske inte mer hjälp ….
LikeLike