Lärarnas riksförbund uppmanar landets politiker till samförstånd i betygsfrågan. Socialdemokraterna backar i utbildningsnämnden och väljer antagligen att inte liera sig med SD i kravet på kriterier för nivåerna B och D.
Nu gäller det att skilja ut vad som är partiernas kärnvärden – hur viktiga är de här principerna? Hur viktigt är det att ställa till besvär för motståndarna?
Jag brukar vara misstänksam mot samförståndslösningar, men i det här fallet håller jag med LR.
– Gör vad ni vill… bara ni bestämmer er!
Tysta tankar 
Ett parti som försöker ställa till det för motståndarna med hjälp av SD får inte någon respekt av mig. Att som s och mp mha sd’s inställning tvinga fram en kompromiss i Afganistan-frågan är värt respekt. Jag hoppas att de fortsätter så.
LikeLike
Ursäkta två saker.
Vad har LR med politiska beslut att göra. Endast som ett särintresse bland andra med icke beslutanderätt, utan bara tyckande i störrsta allmänhet. Sedan är det Utbildningsutskottet och inget annat.
Och det är väl bra att sossarna vrider sig tillbaka till Alliansens syn. Blir betygen mer tydliga av att du sätter en mirsmars skala mellan A och C? Tror knappast det när Skolverket inte ens lyckats där.
LikeLike
Förlåt – jag trodde att LR och Fp hade gått och gift sig…
Jag är ju ingen stor betygsvän och tror att de här kriterierna riskerar att bli allt mer svårtolkade ju mer man skriver. Det är inte säkert att detaljerade skriverier garanterar likvärdighet. Enbart en naiv rationalist tror det.
LikeLike
LR har en tydlig roll när det gäller att lyfta fram effekterna av besluten för sina medlemmar. Detta påverkar i sin tur kraftigt hur skolan kommer att fungera. LR representerar en majoritet av de lärare som sätter betyg.
Ett “ojämnt fackförbund” som i alla fall inte går ihop med SKL för att dölja det som orsakar problem för eleverna.
LikeLike
LR är ett föredömligt fackförbund när det gäller att driva sina medlemmars särintressen. Ibland lyckas de blanda bort korten och försöker göra sig till företrädare för allmänintresset – eller ännu värre – barnen intresse.
Hur är det de säger i Moment 22:
– What`s good for the company is good for the nation!
LikeLike
Det är inte LR som ljuger med statistik för att få sitta i knät med arbetsgivarparten.
LikeLike
Men Jan, det blir lika mycket mytologi oavsätt vem som är huvudman.
Det är väl i all sin dagar dags att sluta vara offer i skolan och räta på ryggarna och bli proffs.
LikeLike
Att med förljugen statistik sopa segregationsproblemen under mattan är den enskilda fråga som egentligen fick mig att skriva det jag skrev ovan. Detta sätt att lura eleverna på hjälp var så lågt att jag verkligen har svårt att smälta det.
När det gäller förstatligande etc. är jag mycket mer tveksam.
LikeLike
Oops! Vad då fördjugen statistik om segregation. Har jag missat något?
LikeLike
Ja SKL och lärarförbundet använde ju statistik med målet att motarbeta förstatligande men det viktigaste budskapet i deras statistik-slutsats var ju att segregation inte är något problem.
Ta också en titt på deras statistik för det är väldigt uppenbart att analysen är gjord för att få fram ett önskat resultat. Analysen innehåller så grundläggande fel att man inte kan prata om misstag utan det är fråga om lögn.
LikeLike
Mats, det där tycker jag är taskigt. Lärarnas och elevernas intressen sammanfaller till stora delar på alla nivåer. Däremot är det inte alltid lärare på alla nivåer har insikter i villkor och behov någon annanstans, inte heller alltid lojalitet med kollegor på andra nivåer.
LR driver nog sina medlemmars intressen – och därmed i allmänhet elevernas. Kritiken brukar lyda att man inte driver dem tillräckligt hårt och intensivt.
Just den här frågan är dessutom i allra högsta grad en lärarfråga. Har vi efterfrågat statliga kravnivåer för de två resterande betygsstegen? Nej. Har vi klagat på att vi inte har fått det? Inte vad jag vet om. Vad är det sossarna och sverigedemokraterna vill åstadkomma och varför, det undrar jag då. Lärare är fullt kapabla att hantera mellanrummen och även fullt kapabla att tala om om de behöver mer bedömningsstöd. Det gör vi företrädesvis genom våra fackförbund.
LikeLike
Jag är inte säker på att lärare och elevers intressen sammanfaller. Antagligen går det att se konflikter på både lång och kort sikt.
Frågan om lojalitet är laddad och jag tror att de flesta fackliga företrädare någon gång har våndats inför uppgiften att försvara en oduglig medlem gentemot en arbetsgivare som försöker befria skolan från ett problem.
I debatten om tidig skolstart menar jag att LR bedriver anekdotisk bevisföring och lutar sig mot rykten som alltid har florerat ( – Varför lär sig inte barnet någonting nuförtiden…) Samtidigt är det kanske en övermäktig uppgift att avkräva förbundet någon form av kunskapssyn eller lärandeteori. Nu hamnar man i “det vedertagna” och det menar jag är intellektuellt slappt. Våra studenter får inte godkänt om jag ber dem motivera sina didaktiska val och de säger:
– Så brukar dom göra!
När det gäller kriterierna är vi helt överens!
LikeLike
Det här snacket om intressekonflikten mellan lärare och elever är något som jag är starkt emot. De flesta lärare väljer yrket av intresse för elever och att lära dem saker och det vore då ytterst konstigt om de skulle vilja gå tvärs emot sin egen övertygelse. De grupper i samhället som påstår detta om lärare har mycket oftare egenintressen som drar åt annat håll. Politiker som vill spara pengar och forskare som vill genomdriva någon personlig idé.
Lärare är bra att ha för eleverna.
LikeLike
Och elever är bra att ha för lärare!
LikeLike
Jajamen, är jag på dåligt humör brukar en dag med eleverna få mig att känna mig mycket bättre till mods.
LikeLike
Det känns inte riktigt som om vi skriver om samma saker, Mats. Det där med tidig skolstart låter inte bekant.
Elever är bra att ha för lärare??? Faktiskt inte. Vi finns till för eleverna, de finns inte till för oss.
Den konflikt du nämner, den där den fackliga företrädaren kämpar för en dålig lärare, ser inte jag som något exempel på en konflikt mellan elever och lärare. Den typen av konflikt berör ju oss alla. Den konflikten känner rektorn, kollegorna, eleverna, föräldrarna. Lättast är det för den fackliga representanten som har ett regelverk att hålla sig till, men att avpollettera en “oduglig” lärare SKA väcka vånda även om det behöver göras. Man krossar inte människors liv hur som helst. Det gäller för övrigt odugliga läkare, lapplisor, präster och snickare också.
… Dessutom är det inte nödvändigtvis odugliga lärare som behöver den typen av försvar. Lärare har ett utsatt jobb, får man en inflytelserik ledare mot sig – i synnerhet om man är ny på en skola – ja då kan det där hända en riktigt duktig lärare också.
LikeLike
Jo – en del av min misstänksamhet mot LR bygger på Fjelkners debattartikel i GP:
https://lumaol.wordpress.com/2010/11/23/riktiga-larare-d-v-s-lagstadielarare/
Den formen av kåranda gör mig folskilsken. Det är möjligt att det finns en omsorg någonstans, men jag ser den inte. Här kapar en grupp åt sig tolkningsföreträdet i en infekterad och komplicerad fråga. Jag menar att frågan om barns språkutveckling inte ska politiseras på det sättet som LR-Fp väljer att göra.
Elever är bra att ha för lärare – jag menar nog att de flesta lärare som jobbar i konkurrensutsatta verksamheter är väl medvetna om att eleverna är helt nödvändiga för framtida drift. Det här beroendet är ömsesidigt – på högskolan vet vi att underkända elever innebär mindre inkomster. Det enda som kan rädda oss är yrkesheder och det långa perspektivet.
Det ska inte vara lätt att göra sig av med folk. Aldrig. Men när vi andra kan unna oss lyxen att se till helheten är facklige företrädaren bunden till den anställdes perspektiv. Det är liksom därför vi betalar avgift.
Jag är övertygad om att det ofta är just så som du beskriver – att duktiga ambitiösa lärare kan råka illa ut. Frågan om lärares befogenheter är inte entydigt löst och jag anar att det finns utrymme för tolkningstvister på olika nivåer. Tills vidare är nog LR:s råd till lärare klokt:
– Undvik konflikter!
LikeLike
Jag är inte nöjd med mitt svar – det är banalt.
Det kan finnas hundra olika anledningar till att folk väljer läraryrket. En del är ädla och tål dagsljuset väl
1) Jag älskar människor och vill hjälpa alla till ett bättre liv
2) Jag älskar demokrati och ser skolan som dess vackraste uttryck
3) Jag älskar mitt ämne och tror att samhället behöver de här kunskaperna för att utvecklas
Andra är mer kontroversiella:
1) Jag tror det är ett spännande, roligt och fritt jobb som ger mig möjlighet att förverkliga mig själv
2) Jag har hört att det är bra arbetstider
3) Jag tycker om att bestämma
4) Jag tycker om att stå i centrum
5) Jag om att människor är beroende av mig och njuter av makt
Antagligen är vi inte helt medvetna om våra drivkrafter och läroplanen är ett sätt att skapa riktning i verksamheten – trots att vi som befolkar skolorna är väldigt olika.
En skicklig skolledare kan göra något bra av de här olikheterna. En bra facklig företrädare kan lyfta fram skillnaderna som något positivt och skydda dem som hotar den dolda normen.
LikeLike
Jag tror att lärare drivs en blandning av de här sakerna men min erfarenhet är att det tämligen genomgående är så att lärare är intresserade av eleverna och njuter av att ge dem framgångar. Oavsett andra drivkrafter så tror jag att de lärare som har med sig detta har stora chans att vara bra lärare. Bra skolledare är viktiga men jag vet samtidigt att många av de här lärarna fortsätter att göra ett kanonjobb även under usla omständigheter.
LikeLike
En liten historia om LR och att tillhöra det förlorande laget.
Det handlar om en rektor på en skola och MBL förhandlingar. Rent anekdotisk kan nämnas att rektorn hade gjort sig känd när hon bestämde att det var för kallt i skollokalerna så undervisningen skulle genomföras i Göteborgs spårvagnar.
Mötet startar LR (representerande 40 medlemmar) och lärarförbundet (representerande 10) får presentera sina kommentarer på rektorns förslag och sen konstaterar rektor att hon bifaller lärarförbundets linje. Detta upprepas möte efter möte.
Ett “ojämnt fackförbund” som tillhör det förlorande laget.
LikeLike
Trist historia – vi brukade så ofta det bara gick istället se till att ha gjort upp utanför rektors/förvaltningschefens rum – och visade enad front. Då var det bra att vara två!
LikeLike
Det är förstås mycket bättre att fackföreningarna samarbetar för då kan man åstadkomma mycket. Inom LR finns det mycket bitterhet kring att Lärarförbundet gjort upp om kommunaliseringen etc. med arbetsgivarparten.
Sedan finns det förstås en motsättning mellan fackförbunden när det gäller fokus på ämnesinnehåll och värdet av studier och formella meriter. Där finns det då också en skillnad i medlemmarnas bakgrund som hänger ihop med synen på skolan. Det är förstås naturligt att lärare med längre utbildningar har en annan syn på värdet av just detta.
Att LR har förlorat den pedagogiska debatten i 20 år ser inte jag som ett tecken på att det är LR’s synsätt som är felaktigt.
LikeLike
Annan syn på kunskap – annan syn på undervisning – annat sätt att se på barn – annat sätt att se på skolans uppdrag – andra intressen…
Det finns en uppenbar risk att vi polariserar och tror nog att bevisvärdet i de angivna exemplen är lågt.
Vad som är rätt eller fel i politikens värld står skrivet i stjärnorna – någon tycks ha satsat på rätt häst i alla fall!
LikeLike
Inte ligger fackförbunden så långt från varandra när det gäller synen på elever, kunskap, …. och medlemmar från respektive förbund kan vara ännu närmare i sina åsikter.
Det som är klart är att upplevelsen inom det “lilla lärarfacket” är att vi hela tiden förlorat matcherna i alla frågor som vi tyckt vara viktiga och att vi hela tiden framställs som små och betydelselösa. För de som vill marginalisera oss så vill jag ändå påpeka att LR organiserar en stor majoritet av lärarna för eleverna i de högre årskurser.
Dessutom hävdar jag att ett land som vill ha en skola värd namnet bör ha en positiv syn på utbildning hos de som ska arbeta i den.
LikeLike
“En positiv syn på utbildning”?
Ja kanske är det en sådan där grundläggande ideologisk fråga. Jag vill nog vrida och vända på tesen lite. Är all utbildning alltid bra?
LikeLike
Svaret är att en väldigt stor andel utbildning är inte bara bra utan helt nödvändig för samhället.
LikeLike
Men andra ord säger du alltså att nej, all utbildning är inte alltid bra, även om en stor andel är det, stämmer det, Jan?
LikeLike
Nej all utbildning är inte alltid bra men det är väldigt troligt att när man hittar något som är dålig utbildning så kan man komma på sätt att göra utbildningen bra istället för att lägga ner den. Totalbehovet av utbildning i samhället kommer inte att minska.
LikeLike
Ah, ja, det var en svårtolkad fråga Mats ställde, Jan, det har du rätt i. Du menar alltså att ‘dålig utbildning’ endast är synonymt med ‘dåligt genomförd utbildning’, inte med ‘utbildning i något som inte är av godo’?
Finns det, anser ni, utbildning som inte är av godo för oss som samhälle?
LikeLike
Ja, det finns förstås “utbildning som inte är av godo för oss som samhälle” men ju mer vi avgränsar desto mindre blir mängden. Nu börjar det bli så få sådana utbildningar att frågan blir ointressant för samhället.
LikeLike
Lärares löner är ju en facklig fråga som är aktuell just nu. En liten modell över hur lärares löner borde ligga genom att definiera lägst och högst.
Lärares ingångslöner och lägsta löner ska vara lika med en arbetare på bandet på Volvo. Det är hög press på arbetstakten, det är bullrig arbetsmiljö och det är många som inte klarar yrkets krav. Nu går det förstås att titta på en riktigt duktig lärare och säga att hon eller han skapar en lugn härlig miljö och hanterar pressen så arbetet blir otroligt stimulerande men en sådan lärare är irrelevant för de lägsta lönerna,
Lärares högsta löner ska vara lika med en riskdagsledamots. En duktig lärare ska uppleva sitt arbete som ett hedersuppdrag, en tjänst för landet och framtida generationer. Varken lärare eller riksdagsledamöter ska tävla i lön med de duktigaste kirurgerna, företagsledarna och kreatörerna för den stora drivkraften ska vara en annan men både grupperna ska känna att de har ett hedersuppdrag som samhället sätter ett oändligt värde på.
LikeLike
Huvudanledningen till att din modell är poänglös är att du blandar äpplen och vedträn.
Lön sätts utifrån efterfrågan, i första hand. Kvalificerade, effektiva, snabba, rationella, härdiga verkstadsarbetare vill man behålla – alltså betalar man dem så de stannar. Riksdagsledamöter vill man motivera högutbildade, inflytelserika människor med goda kontakter och vittförgrenade nätverk att bli – alltså betalar man minst lika mycket och ibland mer än de skulle fått om de istället ägnat sig åt det de gör annars.
Lärare, däremot, är ingen bristvara. Det finns inga konkurrerande branscher, och lönerna utgör redan en av de tyngsta posterna i skolornas budgetar.
Lönesättning är ekonomi, tillgång och efterfrågan. Det är inte ideologi. Så krasst är det.
LikeLike
Lönesättning är mycket ekonomi, marknadsekonomi men i olika monopol och oligopol situationer dyker det upp andra värderingsmönster. Det är därför intressant att diskutera en mer ideologisk utgångspunkt för lönesättningen.
Duktiga lärare är vanligtvis “högutbildade, inflytelserika människor med goda kontakter och vittförgrenade nätverk”. Det är viktigt för att de ska lyckas. Med sjunkande status hos yrket minskar andelen sådana lärare med självklara konsekvenser.
När det var stor brist på lärare så gjordes valet att ta in obehöriga lärare för att sätta marknadsekonomin ur spel och spara pengar. Jag hävdar att dessa mängder av obehöriga lärare kan vara ett av de viktigaste skälen till skolans kunskapstapp. Man förutser en stor brist på gymnasielärare inom en snar framtid och jag räknar med att man löser det genom att tumma på kompetenskraven. Struntar man i kunnandet så är lärare ingen bristvara men då får man förstås också ta konsekvenserna av lägre kunskapsnivå hos eleverna.
LikeLike
Vilket man gjort, och som samhälle godtagit och accepterat. Ergo – läraryrket är ett låglöneyrke.
Skillnaden mellan politikerrollen och lärarrollen, Jan, är att i det första fallet är nätverket etc relevant för positionen och påverkar lönesättningen, i det andra inte. Därför är din kommentar antingen meningslös, ett försök att avleda eller bygger på att du missförstått diskussionen.
LikeLike
Ja, läraryrket har blivit ett låglöneyrke och det får förstås effekter på skolan. Många andra länder har inte valt att göra så och jag känner en sorg inför tanken att Sverige har valt fel. Jag hoppas på att kunna påverka åt rätt håll.
Jag har varken missförstått diskussionen eller försöker avleda den utan ägnar mig åt att klargöra en annan väg än att bara se det hela som någon sorts oundviklig marknadsekonomisk mekanism. Marknadsekonomin påverkas av vilka värderingar människorna på marknaden har.
LikeLike
Vad menar du med ‘rätt håll’, och hur hade du tänkt försöka påverka åt det hållet?
Eftersom den marknad som påverkar lönerna i dagsläget är SKL så är det inte bara meningslöst utan rent av vilseledande att försöka låtsas att en jämförelse med de förhållanden som råder hos en privat arbetsgivare inom tillverkningsindustrin är relevant, såvida man inte tolkar skolans uppdrag som att ’tillverka’ adekvata samhällsmedborgare?
LikeLike
Utbildning behövs för företag, kommuner och SKL ….
En adekvat samhällsmedborgare behövs för att samhället ska lyckas. Sen kan denne medborgare inte piskas fram och likformas utan bara skapas av en utbildning med fria stolta lärare. Så skapas fria stolta elever.
…… sen är det bara att hoppas att de inser sanningen. Jag räknar med att några länder gör det.
LikeLike
Hur tänker du nu?
LikeLike
Jag ber om ursäkt för dåligt värdskap – har slunkit ner i diket och blivit uppdragen igen utan några men.
Skånsk vinter är plågsam men vackert!
LikeLike
Välkommen upp igen, Mats. Att slinka utan men är ofta en nyttig påminnelse om både ens egen dödlighet och vinterdäcks betydelse.
LikeLike
Jo det var en lagom upplevelse av tacksamhet och dessutom nyttigt att tvingas be grannen med den fyrhjulsdrivna traktorn om hjälp!
LikeLike