Sir Ken Robinson reder ut begreppen. Det är verkligen en föråldrad skola som vi försöker lösa framtidens problem med.
I Sydsvenskan kritiserar en hjärnforskare och pedagogikforskare från ett annat håll. Inte riktigt med samma briljans. Länk
Tack för tipset Håkan!
Tysta tankar 
Det här är mer av en kritik av vår nuvarande skola än ett sätt att göra den bättre och det är jag oftast ganska kritisk mot. Sir Ken är så rolig och tankeväckande att det inte spelar någon roll!
LikeLike
Visst är han!
Men allvaret finns där hela tiden och jag tror att det är svårt att förbättra den utan analys.
Alternativet är de sentimentala och nostalgiska förslagen som känns så mjuka och varm till en början!
LikeLike
Ja, det finns ett mycket stringent logiskt resonemang genom hela föredraget och ett mycket allvarsamt budskap om att han tror att vi måste göra stora saker. Första steget på analysen nedan.
LikeLike
Det första säget är att se.
LikeLike
En annan intressant fundering är att baserat på liknande grundidéer har man byggt nuvarande grundskola. De som har infört ett tragglande av kärnämnen, lika för alla har ofta gjort det baserat på tankar om framtidens samhälle som liknar Ken’s. Ur askan och i elden. Läser man mer av Ken Robinson så är det här med att traggla kärnämnen långt ifrån vad han önskar. Vi har reducerat valfriheten samtidigt som det är det mest centrala i Kens budskap.
LikeLike
Den viktigaste kritiken mot lärarutbildningen har varit att den har varit alltför fri och låtit studenterna styra i alltför hög grad.
Antagligen är själva begreppet “kärnämne” en illusion. I Den nya nya lärarutbildningen ska vi försöka visualisera något som kallas “den utbildningsvetenskapliga kärnan”. Frågan är om skolan är en persika, ett hallon – eller en kokosnöt…
LikeLike
Min fundering handlade framför allt om elever i grundskolan. Jag upplever att Kens funderingar mest handlar om detta.
En yrkesutbildning på slutet av elevens utbildningshistoria, kan nog tillåtas ha ett tydligare nyttoperspektiv utan att Ken tycker att man vränger för mycket på hans idéer. Därmed kan samhället få styra upp mot ett antal mer väldefinierade mål.
Utan att vara påläst om lärarutbildningen känner jag dock att den här kärneämnesfilosofin kan vara lite tveksam. Försöker man stöpa olika lärarkategorier i samma form och av vilket skäl?
LikeLike
Nej, det ska vara olika kärna för olika lärarkategorier. Samma “rubriker” i stort sett men innehållet ska vara anpassat till de olika behov som finns.
Idag finns utbildningar som ger nästan samma “allmänna utbildningsområde” till alla lärarstudenter, även om det blivit mindre och mindre vanligt.
LikeLike
En annan melodi på samma noter:
http://www.teachers.tv/videos/tony-buzan
LikeLike
När jag lyssnar på det här föredraget som baserar sig på samma undersökningar av att bredd och nytänkande minskar med ökad ålder vill jag begränsa slutsatsens giltighet. Det är bara visat att det totala resultatet av socialisering (med skolan som bara en del) minskar friheten i tänkandet. När man ställer det här mot samhället och inte bara mot skolan inser man att det faktiskt finns en naturlig motsättning mellan samhällets önskemål om att individer ska passa in med varandra och individens egen maximala kreativa potential.
LikeLike
Jag funderar rätt mycket på det här med mål och uppföljning speglat mot Kens tankar. Det känns som att här finns en svår motsättning mellan samhällets berättigade önskan av att följa upp det som de satsar pengar på och Kens tankar om att uppföljning begränsar. Jag letar lösningar på denna fråga och funderingar kring kortsiktiga och långsiktiga ekonomiska fördelar och hur det påverkar vilken uppföljning som är den rätta.
LikeLike
Jan, jag förstår inte motsättningen mellan mål och uppföljning. Det är sentensen av mål- och resultatstyrning. Skulle skolan vara så annorlunda att detta axiom inte gällde där?
Tror inte det, det är väl vara en av de sista skråväsenden som bjuder sista motståndet mot det vi alla andra lever under.
Och förstår man inte detta innan 1 juli 2011 är skolan illa ute.
LikeLike
Ken är tveksam till både mål och uppföljning! och jag funderar på i vilken mån hans idéer passar ihop med att jag tycker samhället ska ha både mål och uppföljning av sina verksamheter.
LikeLike
Jo, det förstår jag.
Har du lyssnat till hans föreläsning från LA om kreativiet och skolans förstörning av den? Finns på TED.
Då kanske du förstår honom.
Men som vanligt är det alltid dessa sk kreativa människor som inte förstår finessen med ordning och reda för att kunna leva i ett kreativt tillstånd. De har en förmåga att irra fram å tillbaka på vägen med mycket energispillan i onödan.
LikeLike
Riktigt kreativa människor river i för sig ofta ner strukturer men de bygger också ofta nya.
En liten inblick bland alla patent visar snabbt hur många som aldrig använts. Jag älskar kreativitet och gör allt för att stimulera mer men funderar ändå på om Ken mfl har rätt i att vi har för lite kreativitet.
LikeLike
Du är välkommen över till den mörka sidan Jan!
– May the force be with you!
LikeLike
Vilken sida är den mörka?
LikeLike
Vi som misstror struktur och rationalitet…
LikeLike
Star Wars Jedis med mycket regler och struktur som skyddar en värld fylld av traditionsfyllda styrelseskick. Den individuella kraften hos den mörka sidans företrädare. Stämmer nog?!
LikeLike
Jag tror att det den här metaforen riskerar att bli alltför djup och backar försiktigt!
LikeLike
😉
LikeLike
Come join the Dark Side – we have cookies!
Det är en intressant metafor, vi har fått den ena sidans tolkning av sammanhanget, men att vända på perspektivet och försöka se vad Kejsaren ser är en nyttig övning.
LikeLike
Jag borde nog se om filmerna för att få den fulla förståelsen av de olika sidorna.
Darth Vader gjorde en spännande resa och de här fyrkantiga kategorierna ond/god, rationell/intuitiv fångar inte hans utveckling.
LikeLike
Kens tankar kring att å ena sidan är grupper den viktigaste sättet att växa för eleverna å andra sidan ska vi låta individer satsa på sina egna favoritintressen. Allt som jag har lärt mig om gruppdynamik pekar på att det är viktigt att samlas kring gemensamma mål och visioner. Mina erfarenheter är entydiga när det gäller att klasser hittar någon slags gemensam attityd och vissa tillvägagångsätt som inte är lika fördelaktiga för alla. Här finns alltså en motsättning mellan två av Kens teser. Är det en kompromiss som är den enda möjliga vägen?
LikeLike
Nej, som i allt ledarskap är det att få fram varje individs förmåga oavsett om det går snabbt, normalt eller sakta. Det är bara tiden som som man lägger ned på den ena eller andra som skiljer.
LikeLike
OK, jag är inte säker på att Ken riktigt köper att någon individs förmåga får växa fram långsammare pga att den inte får välja det som är optimalt för den. Anpassning till gruppen kräver att inte alla kan göra det som är 100% optimalt för dem men samtidigt vinner alla på att gruppen fungerar.
LikeLike
Ken kanske tycker så. Men om vi går till det militär så är det genom övning som det ger färdighet. Och då måste gruppen ha samma värdegrund och beteende inte bara gemensamma attityder.
Och som sagt vad. I svensk skola är det individualisering som gäller.
LikeLike
Skolverket skyller kunskapstappet på individualisering. Är du verkligen säker på att det är det som gäller i svenska skolan?
LikeLike
Jag tror att alla de här ledarskapsteorierna riskerar att landa i ganska kortsiktig effektivitet – rötterna i företagsekonomi slår igenom!
LikeLike
Jag hör till dem som ofta talar om gruppens möjligheter framför individens. När man får en grupp att fungera tillsammans så exploderar individernas kunskapsinhämtande på ett sätt som man inte har en chans att åstadkomma med dem en och en.
Jag vet inte om min bakgrund med att ta fram spjutspetsprodukter för en global marknaden påverkat mig men jag lägger en väldigt stor vikt vid vilket tempo kunskapsinhämtande sker i. Det känns som att utveckling gör kunskaper till ännu mer av en färskvara och här blir det också mer av just-in-time och att lära sig saker snabbt fast utan genvägar. Djup förståelse krävs också, men i tid.
LikeLike
Jag är nog som du – i grunden otålig och resultatinriktad. Sedan jobbar jag i en miljö som ofta romantiserar reflektion och vetenskapligt skrivande. Det kan vara frustrerande när jag bara vill göra saker!
LikeLike
Öva handlag, insikter, förståelse är en kunskapsväg som jag tycker att lärarutbildningen och svensk skolforskning helt verkar ha missat. Inget fel på deras kunskapsvägar men bland annat den här är ett fullgott alternativ som är bättre för vissa elever och i vissa situationer.
LikeLike
Jag hamnar ibland i ofruktbara diskussioner om utbildningen ska vara praktisk eller teoretisk.
Min hållning är att det är svårt att göra saker utan att tänka – men omöjligt att tänka saker utan att göra!
LikeLike
Alla liknelser mellan skola vs sport eller militär mobilisering tycker jag haltar, skolan hanterar medlemmar av extremt disparat karaktär, och målet, meningen för dessa medlemmars fortsatta gärning i samhället är också lika varierande. Men om man tar fasta på bilden Ken ritar av vilka möjliga krav samhället framåt kommer att ställa och som vi bör utbilda för: vad var det nu: interkulturell kompetens och produktion för ett hållbart samhälle, vad mer var det han ritade där?
Utifrån detta kan man spekulera i vad som kan bli spännande former för och innehåll i utbildningsfabriken.
En sak jag ofta tänker på är hur jag år efter år går och dansar utan att få några betyg utfärdade, jag går på gruppträningar år efter år, och med mig massor av främst kvinnor, år efter år, och vi tar i, sliter,kämpar, glädjs, och om någon lärare där skulle få för sig att sätta ett G på mig eller ett IG och en annan skulle få ett MVG tror jag bestämt att jag hade slutat gå dit.
På samma sätt skapar varje års utvecklingssamtal, lönesamtal & lönedelgivningssamtal oro och gnissel på arbetsplatsen, därför att rättvisa kriterier för detta är omöjliga att konstruera, eftersom det är ett extremt lagarbete som utförs …
LikeLike
Jag minns också en tid då all lönesättning på förskolan baserades på tjänsteår och folk flyttades upp enligt en trappstegsmodell. Det var ganska tryggt och vi diskuterade sällan prestationer och koppling till lönekriterier fanns inte.
Det känns ohyggligt länge sedan och jag kan nog sakna delar av den tryggheten som innebar att vi delade samma villkor och gjorde så gott vi kunde.
Idag handlar väldigt mycket om att synas och visa sig duktig – kanske finns det någon form av rättvisa i det systemet och antagligen ökar det motivationen. Frågan är vilket pris vi betalar?
LikeLike
Ja hur utbildar vi för en framtid där det blivit så viktigt att synas?
LikeLike
Någon sa att”15 minutes of fame” numera är “15 seconds of fame”…
LikeLike
och jag känner mig väldigt tveksam till vart vi är på väg när meritförteckningen börjar med:
1. Knullade i Big Brother
2. ……
3. …..
LikeLike
Det finns programledare i teve som har kommit långt med de meriterna.
Men det kanske är det yttersta måttet på social kompetens att ta sig igenom Big Brother och vinna folkets kärlek. De har en massa teambuildingövningar också och jag anar att det finns ett antal ledarskapskonsulter som jobbar i produktionen.
Vi kanske måste omvärdera kompetens- och kunskapsbegreppet?
Annars säger jag som Indiana Jones:
– I´m too old for this shit!
LikeLike
Jag ska nog börja använda Indiana Jones citat!
LikeLike
Visst är Kens presentation en otroligt spännande argumentation i debatten “kreativitet och individualitet” mot “struktur och rationalitet” ? Visst har det alltid varit självklart att vara för revoltörerna och mot makten, ett ständigt tema i mängder av spännande filmer? Dock är det så att revoltörerna Djingis Khan, Gustav Vasa och Stalin har alla skapat mängder av struktur efter att de kommit till makten.
Jag har alltid hört till revoltörerna, den kristna lärarinnan fick se sina bönestunder förvandlas till tävlingar mellan grabbarna, rektorn fick arga insändare om sin temadag och den traditionstyngda konstruktionsenheten fick se direkt interaktion med kund, nya programspråk och uppfinningar. Jag har alltid hittat vägarna runt reglerna men nu funderar jag på om jag blivit gammal och trött eller om det är nyttig erfarenhet jag fått.
Nu handlar mina blogginlägg om små förändringar som följs upp, en liten ökning av valfrihet, att ta till vara det engagemang som redan finns hos de flesta lärare och vår stora härliga låda av befintliga undervisningsformer. Små saker som kan få stora effekter med elevernas underbara inre kraft. Elever som har en stor längtan efter att anpassa sig så att gruppen kan bli riktigt bra.
LikeLike
Motvilligt erkänner jag att du har flera bärande poänger och att min position inte är så solid som jag försöker ge intryck av…
I mina mest självkritiska stunder kan jag till och med se ett koketterande drag i mina försök att romantisera meningsfullheten.
Jag behöver tänka!
LikeLike
Pingback: Kloka män om skola och språk « metabolism
Pingback: Strukturerad lärarledd undervisning | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg