I 1994 år läroplan finns formuleringar om den kristna värdegrunden som väckte frågor. Hur gick det till när riksdagen enades om just de här mystiska orden? Finns det någon som vet vad “västerländsk humanism” egentligen är? Och hur går det kristna att förena med en sekulär skola?
I de kursplaner som presenteras i morgon utmanar Jan Björklund skolverket genom att förstärka kristendomens ställning i ämnet religionskunskap.
Varför är jag inte förvånad?
I valrörelsen framställde alliansen det som om Lars Ohly skulle bestämma utrikespolitiken i en rödgrön regering. Nu undrar jag om det är Göran Hägglund som ansvarar för värdegrundsfrågorna i skolan?
Vitaby kyrka
Tysta tankar 
Lite konsumentupplysning.
Det är alltid regeringens privilegium att fastställa förordningarna och vad de ska innehålla. Inte en myndighet. De är bara statens förlängda arm som ska materialisera de politiska besluten.
Och en stilla undra vilken värdegrund och idétradition tycker du Sverige vilar på?
LikeLike
Jag fick intrycket att det var Björklund själv som använde uttrycket “köra över”?
Jag menar nog att själva värdegrundsbegreepet skapar en falsk bild av homogenitet. Torbjörn Tännsjö skrapade lite på den och konstruktionen visade sig vara väldigt bräcklig.
Kristendom är delvis en salig soppa av judisk mystik och offertänkande – de historiska spåren förskräcker och ingen vågar väl räkna de övergrepp som begåtts i religionens namn.
De allmänna reglerna om hur vi ska vara mot varandra har mycket lite med kristendom att vara. Den dagen Jimmie Åkesson och Eva Brunne kommer överens om innehållet kanske det är rimligt att skriva in kristendom?
Idétradition? Nog är det bisarrt att försöka se det som enhetligt? Antingen det gäller vetenskap, musik eller matlagning så vore det utomordentligt provinsialistiskt att försöka skapa någon form av avgränsning mot resten av världen?
Varför skulle vi?
Låt SD driva de här projekten men blanda inte in oss andra!
LikeLike
För att vrida på det hela ytterligare ett varv så härstammar både islam och kristendom ur samma bakgrund med Abraham som stamfader.
Om jag ska försöka rensa lite i rabatten består judendomen av tolkningarna av lagarna i Toran det som är en Moseböckerna och en del av gamla testamentet. Den finns med i Bibeln. Dock vilar kristendomen på nya testamentet. Skillnaden mellan dem är att lagen = GT. Kända uttryck som öga för öga, tand för tand. Medan NT = nåden, jag fattiga arme syndare.
Och jag måste nog bestämt säga emot dig på en punkt när det gäller detta ur ett etiskt tänkande. Regeletiken är baserad bl a på 10 Guds bud eller andra regler som lagar, spelregler i fotboll mm.
Situationsetiken på att så du vill bli behandla ska du också behandla dem. Vilket Bibelställe det är har jag glömt.
Och inom parantes kan du härleda även det senare ur Koranen om jag förstått det rätt.
Sedan tycker jag det är ytters kontraproduktivt att diskutera oförrätter som gjorts genom religionens täckmantel. Det har alltid härskare gjort i fornstora dagar och kommer att göra i framtiden.
Om biskop Brunne och Jimmie Åkesson läs gärna Göran Skyttes kolumn i gårdagens SvD.
LikeLike
På tal om kohandel http://pluraword.blogspot.com/2010/10/tjuvlast.html#comments
LikeLike
Mitt största problem är att jag har bevittnat oändligt många likformiga religionskunskapslektioner. Ämnets ställning är stark i de skolor jag besöker och inget barn har nog lyckats undvika jesus äventyr kring jul och påsk. I värsta fall har de tuggats om i 15 år.
Den här uppdelningen gt-nt är nog en schimär för de barn som läser om hur Gud uppmanar Abraham att skära halsen av sitt barn för att bevisa sin kärlek.
– Äsch, han bara skojade!
Det är ungefär lika underligt som att J dog för våra synder. Varför måste barn lära sig sådant?
Skytte – motvilligt:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/bara-viss-politik-anses-vara-okej_5481383.svd
Jag ser inget kontroversiellt i att biskopen beskriver demonstrationen i de ordalagen “ropar ut sin avsky mot rasism”. Associationerna till våld kom från SD och de har väl snart mjölkat färdigt offerrollen?
Men det är klart att Skytte har en poäng – arvet från statskyrkan ligger tungt över institutionen och jag förstår inte riktigt vad riksdagen gör där? Låt kyrkan gå åt sitt håll!
LikeLike
Jo, det är mycket som är en schimär när man inte sätter sakerna i sitt sammanhang. Undra vem man ska skylla det på!
Och sedan varför riksdagsåret börjar i Storkyrkan vet jag inte. Men det kanske är en del i Torekovöverenskommelsen. Vad vet jag.
Men det ska bli spännande att lyssna på Björklund i morgon 10.30 när Lgr11 presenteras i dess helhet. Vi får kanske anledning att göra ett omtag på vår bloggar då.
LikeLike
Enligt Björklund är det ingen kohandel. Det är samma som gäller idag. Det var Skolverket som gått ifrån den utbildning som bedrivs idag.
LikeLike
Jag är nog fast i min bild av religionsundervisningen så som jag möter den på mina skolbesök – den vetenskapliga grunden är inte det första jag kommer att tänka på.
Religionens påverkan på samhället borde vara ett ämne för samhällsvetenskapen och historievetenskapen.
Etik faller enligt mig inom filosofins domäner. Den kristna “kulturen” lämnar vi till etnologerna…
LikeLike
Det kanske är det som vi egentligen borde diskutera – att det tycks självklart att det ska vara samma skolämnen idag som i tidigare läroplaner. Har för övrigt räknat ut att nästa bör komma 2031 – om man fortsätter att låta varje läroplan gälla tre år längre än den tidigare (69, 80, 94, 11).
Tror ni vi då kommer att vara mogna för att stuva om/in innehållet i nya kuber (ämnen) eller är det enklast/bäst/klokast/ att hålla fast vid de gamla invanda ämnena. (Jag tolkar dig Mats som att det är ämnet religion du är emot – men att mycket av innehållet kunde behållas och flyttas lite hit och dit.)
Vi kanske borde lägga alla mål (från alla ämnen) i en stor säck och börja sortera om dem? Fast ärligt talat så tror jag inte skillnaden skulle bli så stor – vad tror ni?
LikeLike
Jo det är nog så jag tänker. I en skola som bygger på vetenskaplig grund blir det väldigt underligt att undervisa om vidskepelse på ett trovärdigt sätt utan att hela konstruktionen rämnar.
Hela läroplanen (och den nya lärarutbildningen) är till sin natur djupt konservativ i sina försök att hitta gamla lösningar på nya problem.
Ämnen är en schemateknisk idé som skapar ständiga konflikter för dem som försöker utgå från barnens behov – och nu är det förskolläraren inom mig som muttrar…
LikeLike
Ämnen är en abstraktion – som förskolebarnen förstås ska befrias ifrån att ens behöva fundera över. Men jag skulle vilja se hur konfliktfritt det vore om vi försökte skapa en gymnasieskola utan ämnen…
Välutbildade lärare, stolta över sin profession och kompetens och med möjlighet till samarbete med andra i lagoma doser kan balansera mellan konkretion och abstraktion utifrån vad eleverna och sitiuationen kräver – tror jag i alla fall.
Men så är jag ju övertygad om att vissa boxar och strukturer är nödvändiga för att vi ska kunna skapa utrymme för flexibilitet och kreativitet.
LikeLike
Jovisst behöver vi våra ämnen och specialiseringar för att kunna tala om djup i utbildningen.
Frågan är vilket pris vi betalar i form av brister i helhetssyn och ofrånkomlig fragmentarisering av kunskaperna. Även om det blir lättare för läraren att ta ansvar för ett begränsat område och skapa tydliga moment med utvärderingsbara mål finns det uppenbara risker att de här kunskaperna blir just – skolkunskaper!
LikeLike