Vi påverkas av våra maskiner. Frågan är på vilket sätt? I dagens Sydsvenska skriver Gary Shteyngart om sitt förhållande till sin iPhone och jag nickar igenkännande. (Länk). Skärmen har en tendens att bli verkligare än det vi brukar kalla verklighet.
Nu tråcklar en pil uppför min färgglada skärm. Den taco jag hungrar efter är 1 , 6 kilometer bort, 32 minuters promenad eller 14 minuter om jag hinner med F-tåget. Jag följer pilen i tacons riktning, jag stirrar på min Iphone på samma sätt som jag brukade stirra på mänskligheten, med intresse och förväntan.
Jag installerar något som kallas Genious och ger Apple rätt att föreslå lämpliga applikationer baserat på mina tidigare val. Eftersom jag har Skånetrafiken gissar de att jag även är intresserad av att veta vilka flygplan som passerar över mig. Snart drabbas jag av informationen att mullret i fjärran kommer från ett fraktplan på väg mot Dubai från Göteborg. (“Men vad har det för last?”)
Till sist inser jag att den här informationen inte enbart ger mig frihet och kontroll. Kanske var jag lyckligare när jag inte visst vart planen var på väg. Det gick lättare att drömma sig bort då.
Sakta börjar jag förstå vad Max Weber menade med tillvarons avförtrollning.
Tysta tankar 
av en ren slump så läste jag artikeln “kunskapens skönhet” (http://www.vof.se/pdf/fv/1985-1-s10-12.pdf) innan jag tittade förbi här hos dig, Mats. författaren menar att kunskapen tvärtom bidrar till mer lycka, ännu mer nyfikenhet. Att man kan avnjuta tillvaron bättre ju mer man vet helt enkelt.
och någonstans, utan att riktigt kunna sätta fingret på hur eller varför, håller jag ju med er båda…
LikeLike
Jag vet inte ens om jag håller med mig själv!!!!
Just nu passerar AFR292 från Paris till Osaka…
LikeLike
…och i tanken kan du följa med, från väst till öst, högt ovan molnen långt över vardagens realitet….
LikeLike
Mats! din fundering ledde till att jag skrev ett inlägg där jag citerade dig. sen insåg jag, bl.a. av din kommentar här, att du kanske inte alls ville bli citerad. men din tanke passade så fint in i min, så jag använde några rader ändå. kika gärna in och protestera om jag förvrängt dina meningar alldeles!
LikeLike
Så kul! Jag blir gärna citerad – även när jag inte är märkbart klok…
LikeLike
Björn jag kände att ditt inlägg var så rätt på spiken att jag kommenterade det med mina egna erfarenheter. För mig är Nils Edman rätt medan Mats Weber bara väcker en intressant debatt.
LikeLike
Pingback: Björn - Kunskapens (av)förtrollande kraft
Man behöver inte veta allt med en gång.
Det är lite tröttsamt när någon drar fram Iphonen och börjar surfa så fort man är oense om något i en diskussion. Varför är det så viktigt att alltid, med en gång, få veta vem som har rätt?
Dessutom använd Iphoner allt oftare av folk som ogenerat fuskar i quiz.
Super Furry Animals gjorde en skiva som heter Rings Around The World (lite tematisk om det framväxande informationssamhället). De hade tänkt kalla skivan Text Messaging Is Killing The Pub Quiz As We Know It. Med Iphone tog den titeln ytterligare ett steg.
LikeLike
Bra låt och bra titel!
För mig är det oenigheten mellan människor som gör livet spännande och jag håller med dig om att den här längtan efter fakta (“nu ska vi se vad som står i uppslagboken”) är djupt tröttsam. Dessutom döljer sig ofta en besvärande kunskapsteoretisk naivitet bakom den här tilltron till Google eller NE.
Samtidigt är det nog så att en del av sällskapsspelens charm är att de gynnar kalenderbitare och besserwissrar som mig (och dig?) allt skräp vi bankat in genom åren måste ju få komma ut någongång och quiz är ett ganska ofarligt sätt att botanisera i hjärnans irrgångar. Särskilt roligt är det när man lyckats resonera sig fram till något oväntat svar:
– Det här hade jag ingen aning om att jag visste…
Annars är TP-84 alla sällskapsspels moder!
LikeLike
Jag hör nog mer till dem som tycker det är frustrerande med en stor diskussion om hur långt det är till Stockholm när fakta kan finnas lätt tillgängligt.
Den stora kunskapsteoretiska naiviteten handlar mycket mer om de som tror att bara för att vi alla har tillgång till all information så har vi alla tillgång till fakta. För att information ska bli fakta och något som är bra som beslutsunderlag måste det ha en hög trovärdighet. Min erfarenhet är den åsikten förfäktas starkast av de som inte vill ändra sina åsikter på grund av att någon annan har mer kunskap.
LikeLike
M: Jo, det är just det där rådbråkandet av hjärnan i kombination med de kunskaper man kan briljera med direkt som är charmen med quizet. Därför är det rätt lågt att använda hjälpmedel som exempelvis en Iphone för att fuska till sig en fördel. Det händer dessvärre då och då (förmodligen mest bland icke stammisar) även på Pickwick där vi brukar tävla.
JL: Men när är det så väldigt viktigt att veta hur långt det är till Stockholm att man måste ha svar på det omedelbart? Och finns det inte vanligtvis någon i sällskapet som, i alla fall på ett ungefär, sitter inne med den kunskapen utan att börja googla? Jag kan ibland känna det som väldigt jobbigt när man sitter några stycken och tar en öl (som exempel) och någon hela tiden med hjälp av Iphonen måste göra faktakollar av det man säger. Det är som att utsättas för ett ständigt skolprov.
LikeLike
Jag kan också hålla med om att det är tråkigt när någon ska hitta svaret på det alla funderar över innan någon hunnit tänka. Det finns ju de där som alltid ska förstöra gåtor för andra också! Asociala individer finns oavsett kunskapstillgång och de blir man tvungen att stoppa ibland. Det är inte kunskapen som är fel, utan användningen av den.
Någon som gör faktakollar och därigenom höjer ribban för samtalet vare sig det är genom uppslagsverket i samma rum eller sin iPhone upplever jag dock som uppfriskande. För mig är det mest frustrerande en diskussion som surrar omkring på för låg nivå då ingen har tillräcklig kunskap.
LikeLike
Det finns människor som aldrig riktigt lämnar skolbänken och som har ett revanschistiskt felfinneriet som livsprincip.
Men dom vill man ju inte gärna dricka öl med!
LikeLike
Innan iPhone fanns så hade de anteckningar som de kunde läsa på toaletten.
Många öl och mycket kunskap följas inte direkt åt men det går ju att fokusera olika.
LikeLike
Problemet har lite grann blivit att Iphonen är beroendeframkallande för somliga. Det kan rycka i Iphonearmen även hos trevliga människor som man gärna tar en öl tillsammans med.
LikeLike
Usch – jag känner mig vagt träffad…
LikeLike
Rolig debatt, för vi ska alla tänka efter vad vi väljer för information och hur vi styr vårt kunskapssökande. Min slogan om att “Kunskap är skönt” visar nog klart åt vad jag lutar som helhet.
LikeLike
“Kunskap är skönt” jag är inte säker på att Adam håller med dig… Arbeta i sitt anletes svett och föda barn med smärta – var det inte så vår förbannelse löd?
LikeLike
Bibeln och jag är nog på kollisionskurs när det gäller detta. Det kunskapsfientliga inslaget i religioner ser jag bara som ett utslag för att de påverkats av rädda härskare som fruktar att undersåtar ska börja ifrågasätta.
LikeLike
De kristna vänner jag har, de tar inte så allvarligt på den här kunskapsfientliga biten av bibeln.
LikeLike
Man kan nog vara kunskapsvänlig även om man vet att kunskap gör ont? Är det inte medvetenheten om vår död som skiljer oss från djuren?
Jag tror att Almkvist sa:
Varför är den gode dum?
Varför är den kloke ond?
Varför är allt en trasa?
Jag skulle kunna sträcka mig till “Kunskap är nödvändigt”!
LikeLike
Det resonemanget liknar precis det jag stött på hos några kristna.
Själv är jag medveten om att vägen till kunskap kan göra ont men hävdar att kunskap i grunden är både vacker och glädjerik.
LikeLike
Det riskerar att bli en aning abstrakt när vi försöker förstå kunskap på det här sättet. Har du läst Hesses Glaspärlespelet som väl är det mest totala försöket att se kunskap ur en andlig aspekt.
På ett plan är kanske dagens ingenjörer en sorts munkar som vakar över något som de kallar “naturvetenskap” och som ingen utanför sekten riktigt kan förstå?
LikeLike
Det känns stötande för mig med en bild av naturvetenskapare som en slags sekt bara för att så många av oss har en gemensam positiv syn på en objektiv kärna för vårt forskningsområde.
1. Det finns inget hemlighetsmakeri även om många områden kräver förkunskaper.
2. Resultaten av naturvetenskapliga rön utnyttjas brett över hela samhället och många är tacksamma för framtstegen inom medicin, kommunikation och förebyggande av katastrofer.
3. Naturvetenskapare kombinerar sin forskning med ett brett spektrum av intressen och värderingar när det gäller religion, ideologier och samhällsfenomen.
LikeLike
Ursäkta och vänta! Jag menar absolut inte i någon nedsättande betydelse (även om ordet sekt är starkt negativt laddat idag).
Jag är själv naturvetare och är fullt övertygad om nödvändigheten och nyttan av kunskapsfältet. Det är inte så jag menar och den diskussionen menar jag är alltför grov vänner emellan.
Frågan är om det även finns en högre andlig dimension i det matematiska som skiljer sig från de vanliga sinnliga upplevelserna? Jag antar att du är bekant med Platons filosofi och där det går en skarp gräns mellan olika kunskapsformer – men den egentliga verkligheten är det bara filosoferna och gudarna som har kunskap om. Vi andra stirrar på skuggorna i grottan och tror att det är livet.
Kanske gör naturvetarna anspråk på att kunna beskriva verkligheten med större precision än vi dödliga?
LikeLike
Jag har läst mycket matematik men har också mött människor som både kan dyka mycket djupare än mig och finna mycket mer av sköna andliga mönster. Sen tidiga år har jag dock alltid känt en underbar fascination över att vi människor kan förutsäga så mycket av vår omvärld och att själv vara en av dem som kan göra det för en liten del av den har varit en stark drivkraft.
Jag hör till dem som lägger in ganska lite andlighet i det naturvetenskapliga arbetet. Med insikten om hur liten del av naturvetenskapen jag behärskar räknar jag mig utan tvekan till de vanliga dödliga och hoppas att även andra vetenskapsgrenar kan uppnå mer av att förutsäga resultat. Den stora ökningen av evidensbaserade resonemang inom många områden gör mig hoppfull.
LikeLike
Det låter bra! Hybris har alltid varit en av naturvetenskapens ovälkomna följeslagare och det är en underbar känsla av att kunna förutsäga något med hyfsad sannolikhet.
Det är väl därför vi har hjärnor?
Men det är ingen tävling i andlighet eller skönhet! Den tiden är förbi när vi såg askes som en förutsättning för inre utveckling. Vi lever trots allt genom våra opålitliga sinnen…
LikeLike
Den här sommaren har varit fylld av bilder och jag och min kvinna har tillsammans börjat på segelturerna med kameror och iPhone för att fånga allt det vi upplever och sedan hemma med Photoshop och iPad har vi vidareutvecklat våra upplevelser. Inspiration och mängder av skönhetsupplevelser förstärkta av de hjälpmedel de moderna tiderna ger oss och möjligherna som växelspelet mellan två människor ger oss.
Skönhet och tankar kring saker långt ifrån de vardagsnära har fyllt oss med kraft och inspiration. De nya kunskapsmöjligheterna går att använda till något som lyfter oss. Se hur filmer fyllda av magi, fantasi och otroliga äventyr sköljt över oss i Avatar, Prince of Persia och Trollkarlens lärling.
För mig går allt detta spännande att kombinera med att mänskligheten bygger kunskap långsamt steg för steg. Provar ut sina idéer och tar ett steg tillbaka ibland. En värld där samhällsförändringar byggs alltmer på evidensbaserade resonemang och fler och fler områden kan som naturvetenskapen samlas kring en kärna av någorlunda “objektiva observationer och förutsägelser”. Långsamt så ökar inte bara kvantiteten av information utan också kvaliteten i förädlad kunskap. Ett vardagsarbete men också i längden härligt inspirerande.
LikeLike
Jan – kunde inte skrivit det bättre själv.
Det är inte för ro skull min gamla läroanstalt KTH har devisen – konst och vetenskap. Just i den ordningen också.
Utan konsten ingen teknik eller naturvetenskap. Materiallära är i botten vetskapen om olika materials egenskaper. Utan den och din fantasi kan du inte bygga tekniska applikationerna.
LikeLike
Ok – jag faller och dras med av din beskrivning. Jag är ingen vidare antirationalist även om jag tvivlar på både vetenskapen och civilisationen.
En dag får ni förklara intuitionens väsen för mig!
LikeLike
Intuitionens väsen – svårt. Vet inte hur man ska förklara det. Tror att det till vissa delar är medfött. En sak är säker att du måste vara född med livlig fantasi och nyfikenhet att pröva saker.
LikeLike
Intressant är att intuition är ett begrepp som har smugit sig tillbaka från filosofins undanskymda bakgårdar till att vara möjligt att diskutera.
LikeLike
Det är väl bra att det har kommit tillbaka. Allt går ju inte att förklara med den rationella naturvetenskapen.
LikeLike
Bra – fast skrämmande!
LikeLike
Skrämmande?
LikeLike
Riktig intuition står inte i motsats till kunskap utan min erfarenhet från en period då jag arbetade mycket med att odla fram kreativa idéer är istället att mest inuitiva förslagen kommit efter att personerna fått till sig mycket ny kunskap.
Tyvårr fick intuition vanrykte, då alltför många av de som saknade kunskap påstod sig ha intuition! Många med mycket kunskap skulle kunna vinna mycket på att släppa fram sin intuition, välja miljöer som inspirerar och människor som väcker deras känslor.
LikeLike
Håller med dig.
Samtidigt har jag en egenhet, som starkt stör min omgivning – speciellt de rätlinjiga – att idéerna kommer i samtalet eller diskussionen. Så det blir den där underbara associationshalkan.
Kunskap föder kunskap fast på ett etablerat sätt. Men det är väl naturvetenskapens väsen. Skapa en tes bevisa den. Om beviset inte håller finns inte saken.
LikeLike
Jag tycker att det är bra att all riktig vetenskaps väsen följer ett steg för steg förfarande med tes undersökning slutsatser och återkoppling.
Vägen till stora vetenskapliga genombrott har ändå kunnat ha ingredienser av intuition.
LikeLike
Ordet är lite slipprigt och här på Österlen intar jag gärna ett rejält avstånd till allt som liknar mysticism. Vi har tillräckligt av den varan. redan. Samtidigt finns det en del kunskaper som är väldigt svåra att sätta ord på och gränsen mellan tyst kunskap, erfarenhetskunskap och intuitionsbaserad kunskap är inte så lätt att bevaka för en renlärig rationalist.
LikeLike
Mysticism är ofta något som stått i vågen för kunskapstillväxt och plötsligt förs det in en massa nya underliga begrepp som bara trasslar till det gemensamma bygget av förståelse för omvärlden.
Sen finns det en lång historia med fantastiska sagor som i vår nutid blivit till magiska filmer som Avatar och Trollkarlens lärling. Den inspiration som detta ger människor ska inte förringas eller svärtas ned. En hel del österländska mystiska metoder kring yoga och akupunktur har numera blivit accepterad vetenskap även om förstås stora delar fortfarande är kvacksalveri.
LikeLike