Vad betyder dominans?

Jag försöker smälta intrycken från alla genusföreläsningar. Det finns en hel del perspektiv som är svåra att förena:

  1. Könsmaktsordningen finns överallt och går inte att rubba
  2. Allt förändras på ett naturligt sätt i en trevlig takt
  3. Vi har redan genomfört jämställdhet
  4. Idag är det mest synd om männen och insatser bör riktas därefter
  5. Idag är det mest synd om männen, men de bör få känna på hur det är att lida…

Dahlerup problematiserar begreppet “dominans” och menar att vi enbart bör använda det för utbildningar där obalansen är större än 90/10. Jag tänker att det är ett ganska generöst mått, men att både förskollärare och lågstadielärare antagligen kommer att ligga kvar på samma magiska 5% som de senaste 30 åren. Kanske är toleransen för obalans en aning större när det gäller yrken där kvinnorna håller på att ta över?

Prognosen om hur könssammansättningen kommer att se ut 2030 är intressant:

Samtliga utbildningar där kvinnoandelen ökar mellan 1990–2030

1990 2007 2030
Agronomer, hortonomer
29 49 74
Apotekare
57 70 76
Arkitekter
31 45 61
Civilingenjörer
11 21 26
Ekonomer
31 47 56
Grundskollärare, senare år, gymnasielärare
55 61 65
Grundskollärare, tidigare år
80 84 87
Högskole- och gymnasieingenjörer
8 11 21
Journalister
51 64 75
Jurister
31 49 62
Konstnärlig utbildning
48 55 58
Läkare
34 44 52
Naturvetare
31 42 53
Poliser
12 22 37
Samhälls- och beteendevetare
46 57 72
Skogsvetenskaplig högskoleutbildning
7 17 24
Socionomer
80 84 88
Speciallärare, specialpedagoger
78 86 94
Tandläkare
42 52 68
Teologer
26 41 53
Transportutbildning, eftergymnasial
6 16 29
Veterinärer
40 64 78

25 thoughts on “Vad betyder dominans?

  1. Ibland kan jag tycka genusdebatten är konstlad. Vad är det för synd för män? Det gäller väl alltid som individ att ta för sig oavsett i vilken genuskonstelation du befinner dig.

    Personligen har jag aldrig haft något problem med min mansroll. Om omgivningen har det är det deras problem inte mitt.

    Och jag förstår inte varför det är ett problem att kvinnor dominerar i vissa yrken och män i andra. Ända klar tendensen är att den offentliga sektor åter igen kan glänsa med att ha högt utbildade låglöne grupper.

    Like

    • Hej Plura!
      Skönt att ha dig tillbaka – jag har saknat dig.

      Jo på ett plan håller jag med dig. Samtidigt är det svårt att inte se de exkluderande strukturerna och bevakandet av positioner som uppstår inom kulturer.

      Min kraftigaste överraskning var den besatthet av strukturer som konferensdeltagarna uppvisade när det gällde högstatusyrken med manlig dominans (“Varför finns det inte fler kvinnliga dirigenter!!!!!”) och den fullständiga likgiltighet när det gäller mäns situation på t.ex. lärar- och sjuksköterskeprogram (“det handlar om individuella förväntningar…).

      Diskussionen pojkars skolprestationer och mäns framtid inom akademien finns inte. Revanschismen är illa dold.

      Like

    • Har varit ute på en utbildningsturné, därav mitt oskrivande.

      Visst är det mycket revirpinkande när vi pratar genus. Speciellt i dessa dagar när till och med moderater börjar prata om kvoteringar.

      En illa ställt påstående om varför kvinnor inte kommer till olika positioner beror väl ibland på livet utanför professionen.

      Om vi tar från den värld jag tidigare levde i, företagsledande. Hur klarar tjejer av bastubadandet, en öl och whisky som uppvärmning innan middagen? Inte så bra generellt, men det finns givetvis undantag.

      Sedan har väl inte män generellt satsat på utbildning sedan 80-talet när man tjänade mer att jobba på macken än att lägga ned minst 4 års studier med förödande studieskulder och halv dålig lön. Så det finns ett strukturellt problem att det inte med automatik, som förr i världen, en akademisk examen ger höga löner och positioner. Nu blir akademiker också arbetslösa eller inte kommer in på arbetsmarknaden.

      Samtidigt har vi tänker jag som män varit för undfallen i debatten om feminism och genus. Vi har tyckt att det är en icke fråga. Kanske dags att upp på barrikaderna för att hyvsa synen på vad manlighet är.

      Like

      • Mitt problem är att just synen på manlighet är så moraliskt laddad. och i klassisk feminism definitionsmässigt ond. När en av föreläsarna skulle beskriva “manligheten” var det naturligtvis den pösige uppblåste mannen som dominerar seminarierummet och kräver lärarens uppmärksamhet. Samma odrägliga mönster som t.ex. Göran Holm demonstrerade i Vellingereportaget i veckan.

        De manliga studenter som jag möter är av ett annat slag och ska inte behöva bära denna börda.

        Like

      • Jo så är det – moraliskt laddat när man låter sådana avarter som ROKs förre ordförande få skrodera om att vi män är djur som hellst ska kastreras.

        Samtidigt kan jag också förundras över den intervju som gjordes i Babel med Stieg Larsson sambo. Tydligen hade han varit feminist sedan 70-talet. En kontrast till pösmunkarna men en oväntad kunskap om en av vår tids mest mytomspunna deckarförfattare.

        Och givetvis ska manliga studenter inte lida av rabiata fruntimmer eller odrägliga pösmunkar.

        Var stolt för det kön du är född till och visa det. Men det kanske krävs en portion självinsikt för att våga.

        Like

        • Frågan är kanske vad det innebär att vara i minoritet? bakom retoriken om att vilja ses som “individ” finns en ganska romantisk essentialism som kanske går att förlöjliga när det gäller “att hitta sig själv” eller “den du egentligen är”.

          Samtidigt blir du betraktad som väldigt mycket representant för något om du är ensam kille i ett arbetslag. På gott och ont är det en omöjlig situation om du inte har intellektuella redskap för att distansera sig från det hela.

          Tyvärr blir det väldigt allvarligt och politiskt om vi ska avkräva dem någon form av trosbekännelse till de skisserade perspektiven ovan.

          Like

  2. Mats
    När man använder ordsammansättningen “exkluderande strukturer” bör man beakta att man kanske inte förstått vad som pågår. Det är ett antipedagogiskt uttryck som i första hand används av socialkonstruktivister och ideologer som vill stigmatisera.
    Använd istället “selekterande kraftfält / processer”. Det är ett bättre uttryck eftersom det mer följer “naturlagarna”.

    I ordet exkluderande finns en negativ klang som helt bortser från den ständiga processen av att varje människa söker bekräftelse och status i ett tvåkönat kollektiv. Exkludering är snarare en konsekvens / biprodukt av miljarder av valsituationer. Det är en naturlig konsekvens av evolutionen.

    Går jag in på en snobbig krog i Sthlm så känner jag mig ovillkorligen exkluderad, likaså när jag ser på Melodifestivalen och Hollywoodfruar.
    Men ingen har väl haft mina känsloupplevelser i åtanke när de byggde dessa arenor. Man tycker väl att man gör något bra.

    PS! Jag och frugan försökte länge att få vår mellanson att välja psykolog som yrkeskarriär. Vi anser att hans personlighet är som klippt och skuren för detta och betygen har han.
    Men icke! Punkt! Han valde civing. Det var inget snack.
    Jag hade ett långt samtal med honom och vi pratade om “könsurvalet”.
    En ung man betraktar psykologyrket. Vad ser han. Kvinnor, kvinnor och offentlig sektor. Jag såg några fotografier i valmaterialen. Kvinnor till 90 % som representanter för detta yrke.
    Ingen ville väl medvetet exkludera min son. Det sköts av “naturliga processer” som kanske enklast kan beskrivas “att göra kön”.

    Nu ser jag i högskolornas och företagens broschyrer. Nästan enbart kvinnor visas på bild när man gör reklam för ingenjörsyrket. Även på jobbannonser för ingenjörer visas kvinnor. (detta är dock helt medvetna val som en komponent i genusdiskursen)

    Undrar vad nästa generation unga män skall välja för utbildning. Bonde, skogstamefan, utomhusarbetare, kriminell, sopåkare ???

    Helt plötsligt är alla högskoleyrken könskodade till kvinnor. Vad gör då männen. Självklart! Slutar att plugga och väljer “poweryrken” som krabbfiskare i Beringshav och likande eller så lägger dom sig på sofflocket som grabbarna i Afrika.

    Like

    • Jo det är ett riskablet uttryck (exkluderande) och antyder kanske någon form av illvillja. Du har rätt i att det är bättre med en ickemoraliserande processbeskrivning.

      Samtidigt är det kanske nödvändigt att ta fasta på upplevelsen snarare än avsikten. Högskolorna har ett uttryckligt uppdrag att rekrytera nya grupper. Då kan vi inte göra oss blinda för de mönster som smäller igen dörren på dem. Även om det ibland sker under ytterst sofistikerade former.

      Ja broschyrer… Vad ska man säga? Iverna att visa upp goda förebilder skapar en ny form av normativitet som jag har svårt att förhålla mig till. Vi funderar på olika former av rekryteringssatsningar som skulle kunna vara lockande utan att fördummande. Men det är svårt och jag hamnar hela tiden på Hoahoas bilder för att män ska ta ut föräldradagar.

      Like

  3. Intressant. I min blogg diskuterar vi “kvotering”, “positiv särbehandling” eller vad sjutton man ska kalla det och jag utgår från samhällets behov av en viss person i stället för individens rätt att utbilda sig till det h*n vill. Med det synsättet kan jag se ett behov av åtgärder inom följande grupper:

    Grundskollärare, tidigare år
    Journalister
    Samhälls- och beteendevetare
    Socionomer
    Speciallärare, specialpedagoger

    I de grupperna tycker jag att vi har, eller enligt prognosen kommer att få, en dominans som inte är ultimat i samhället. Övriga grupper är i någotsånär balans, eller utgörs av yrken där jag inte ser någon anledning att bry sig om utövarens kön (jag kan ha fel, det har hänt förut).

    Like

      • 🙂

        Jag gör som i klassrummet, sparar de stora utbrotten till riktigt allvarliga tillfällen.

        När det handlar om kön och religion har jag också lagt märke till att det endast är när man är oerhört försiktig i sina uttalanden som det finns en möjlighet att få “motparten” att lyssna… När vi tar till storsläggan slår vi bara in öppna dörrar, “motparten” barikerar sig.

        Like

  4. Är det någon som sett någon socialpsykologisk forskning om hur hög andel det kan vara av respektive kön inom en viss arena innan själva andelen i sig fungerar som en separat kraft för att ytterligare få det andra könet att tappa intresset för den aktuella arenan.

    Läraryrkets transformation är kanske det tydligaste. Veterinär /agronom är verkligen på G.

    Prästyrket likaså.

    Om inget har sett denna forskning så kan man möjligen fundera över varför ingen intresserat sig för detta.

    Jag tror att det är en farlig okunskap i den rådande ideologiska jordbävningen.

    Like

Leave a reply to Morrica Cancel reply