Snabbast i klassen?

Det finns en del luckor i propositionen om ny lärarutbildning. En avgörande svaghet är att högskolorna som ska ansöka om examenstillstånd inte förstår tidsplanen. Allt vi vet är att det helst skulle varit klart igår. Vi väntar på ny högskolelag och regler för hur personal ska få användas i skolorna. Behörighet är idag ett mycket svårtolkat ord.

Dessa ansökningar om att få utbilda lärare ska göras utifrån kända premisser, men ingen vet vilka krav som gäller och de flesta menar att det är ganska förnedrande att behöva gissa. Vi har redan sagt upp dugliga adjunkter i ett ängsligt försök att möta framtidens diffusa krav.

För att kunna konstruera en kravspecifikation behöver HSV en examensordning. Någon sådan föreligger inte. Det är helt avgörande för vilka kompetenser som behövs om delar av utbildningen placeras på grundläggande eller avancerad nivå. Hur många självständiga arbeten ska skrivas? Hur stor del ska vara forskningsförberedande?

Kanske ser vi början på slutet av den olyckliga akademiseringsvåg som sveper genom högskolevärlden? Björklund tycks vilja återuppväcka tanken på lärarutbildning som en professionsutbildning.

Det var på tiden.

11 thoughts on “Snabbast i klassen?

  1. Där har du uppfattat Björklund helt rätt.

    Beträffande det här med examinationsordningen förstod jag på herrarna Björklund och Krantz att det satte igång på alla fronter i och med propen igår.

    Vad jag också förstod skulle Högskoleverket under våren jobba med det du skriver. Och som jag förstod på ministrarna var det ingen naturlag att alla lärosäten som idag utbildar lärare skulle komma att få göra det i framtiden.

    Samtidigt ska lärosätena skapa en utbildning per lärarkategori, alltså fyra olika lärarutbildningar med olika längd och innehåll. Ända gemensamma är utbildningsvetenskapens kärna. Så det gäller väl för lärosätena att se till att profilera sig för vilken utbildning man vill köra.

    Like

    • “Så det gäller väl för lärosätena att se till att profilera sig för vilken utbildning man vill köra.”

      I och med det dyker ungefär samma fråga upp som jag ställde i min blogg (fast det gällde det totala antalet platser): Utgår man från ett behov ute i verksamheten, eller utgår man t ex från vilken personal man har tillgång till?

      Like

      • En svår fråga.

        Men en sak var tydlig det kommer utöver betygskrav, för att gå utbildningarna, också bli ett antagsprov som i de estetisk-praktiska utbildningarna. Man ska inte kunna bli lärare bara för att man har höga betyg i ämnet man ska undervisa i utan ha fallenhet för det.

        Gissar att det kommer krävas att man är den braiga “stäpp höna” och gillar att stå på scen. Och där kommer väl många lärarkandedater att falla ifrån.

        Sedan ser väl prognoserna ut att vara väl korta. Skolan har befolkats av rekordgenerationen som nu pensioneras i rask takt fram till 2017. I ljuset av det kan man fundera på läraryrkets status och tillgång på jobb. Då ska väl dom stora barnkullarna som föds nu börja grundskolan.

        Like

        • “Med tanke på läraryrkets stora betydelse för samhällets utbildningsnivå i stort önskar utredningen se generellt höjda förkunskapskrav och föreslår ytterligare analys på denna punkt. I detta sammanhang är det också värt att överväga någon form av lämplighetsprov till lärarutbildningen.”
          s.69

          Franke gjorde ett stort nummer av samma förslag när HUT släpptes. Frågan är om denna mjuka kunskapssyn går att förena med den meritokratiska betygsfixeringen som lyser igenom i övriga delar.

          Vi hade 1100 sökande till min enhet – jag vet inte när de här testerna skulle ligga i tiden? Hjälp mig!

          Like

        • Om det är någon hjälp vet jag inte.

          När jag lyssnade in herrar ministrar på presskonferensen bad man att få återkomma i vår med hur kraven ska se ut. Det var inte, som det heter i på byråkratspråk, färdiga med formerna.

          Men en sak lyste igenom, är du inte duktig estradör eller berättare ska du nog inte söka läraryrket. Så exemplifierade Björklund ett möjligt krav och drog parallellen till musiker och idrottare.

          Tiden för testen, tja inte förens till hösten 2011. Först då kommer den nya lärarutbildningen att gälla. Innan dess “as usual”!

          Då inställer sig givetvis frågan, hur lyckat är det att satsa på en utbildning som enhetslärare?

          Like

        • Jag menar tidsmässigt på året. Nu får de flesta antagningsbesked i mitten av Juli. Tanken på att ordna omfattande tester i början av Augusti känns en aning främmande. samtidigt som det lite omvänt mot den människosyn som vi normalt bär fram – Att de som söker sig till utbildningen ska utvecklas under de tre till år en utbildning tar!

          Skådespelare som kan underhålla utan kunskaper eller intresse för mottagaren… Är det framtidens lärare?

          Fast jag håller med dig – en lärare kan inte vara hur blyg som helst. Då är det en plåga för alla inblandade!

          Behörighetsfrågan kommer antagligen att bli olidlig. Jag tror inte att Björklund vill eller kan göra alla som utbildats 2001-2011 obehöriga. Min gissning är att rektor fortfarande kommer åtnjuta en viss frihet att anställa alla med examen.

          Like

        • Nej, det är väl inte så att dom som utbildas mellan 2001 – 2011 blir obehöriga. De får gå i det program som regeringen givit Skolverket 225 miljoner för att utbildas i utbildningsvetenskapens kärna.

          Och Mats – de lärare som både du och jag har haft och satt ovärderliga intryck på näthinnan är just de som var duktiga “stäpp höns”.

          Kan än idag minnas min mellanstadie fröken och min matte lärare, Leo Ullemar på KTH. Båda betydde mycket för att dels tro på mig själv dels öppnade ögonen för matematikens underbara värld.

          Tror just att lärarnas stora bristvara är berättarkonsten.

          Båda ovanstående lärare var duktiga berättare som fick mig att för ovanlighets skull i mellanstadiet inte sitta och önska mig ut till friheten. Eller strunta i föreläsningarna på Teknis.

          Like

  2. Ibland finns det pengar! Men fortbildning tycker väl de flesta är bra.

    Estradörerna har naturligtvis sin plats i skolan, men jag vill inte sitta och sortera 19-åringar efter flamboyance. De här narcissistiska sidorna uppmuntras tillräckligt ändå i medier.

    Min poäng är att vi bore träna studenterna i berättarkonst – gärna som ett stort block inom den där kärnan. Men där är Björklund helt tyst.

    Like

  3. Pingback: So you think you can teach? « Tysta tankar

Leave a reply to Plura Cancel reply