Gymnasieval och konserverad gröt

När jag lämnar min arbetsplats är ljusgården fylld av färgglada affischer och i hörsalen spelar Idol-Calle Walkin in memphis inför förväntansfulla ungdomar. Det är Thoréns gymnasium (absolut ingen länk!) som använder en del av sin reklambudget på 400.000 för att locka framtida elever.
Länk
Jag känner mig gammal och gnällig. Nu räcker det inte med gratispennor och T-shirt. Dagens ungdomar frestas med bärbara datorer. I stället för kvotering kanske det vore läge att dela ut Ferraribilar till dem som söker tekniska linjer? Se där en lösning på samhällets problem!

I samma tidning (länk) läser jag också i en spaning av Emma Leijnse om vad skolan belastar budgeten med  i olika kommuner. Dessutom finns ett nytt sätt att mäta effektivitet:
– Vad kostar varje betygspoäng per elev?

Jag tänker att denna företagsekonomiska modell är ganska riskabel. Betyg som avkastning på insatt kapital? Okej – jag behöver nog bara vänja mig vid den krassa tanken på att barn är investeringsobjekt med hög eller låg lönsamhetsgrad.

3 thoughts on “Gymnasieval och konserverad gröt

  1. Det är väl ingen ide att hymla med detta längre. Utbildning kostar pengar och förr eller senare kommer någon att vilja se resultat. Under hela det svenska skolansystemets uppbyggnad har vi kommit ett bättre (och tydligare) sätt att mäta skolframgångar. Kan vi inte sluta ifrågasätta detta nu. Hänga på tåget och tro på betygen som det ultimata mätverktyget?

    Kan vi inte fästa något slags belöningssystem till detta också. De som har riktigt höga betyg kan vi göra till Elitskolor. Och de andra kan få heta skitskolor?

    Like

  2. Men tänk dig mats: som sextonåring får en sprillans ny macbook, med hela jädra cs-paketet i? Bara tänkt vilket lärande men kan åstadkomma med den och en snabb uppkoppling. TÄnk om alla kunde få det. I vissa skolor har jag förstått att det fortfarande står två tre datorer i klassrummet, att man måste boka Dator-sal för att arbeta. PÅ en del skolor har inte ens lärarna egen dator.

    Men av alla kommuner på den där sämst-listan förvånade mig Vårgårda. Vad ska man hålla till deras försvar?
    Jag hajade inte heller riktigt, orkade desssutom inte ta reda på det, hur man lagt ihop alla dessa kostnader, och dividerat med antal elever och andel som gick vidare till gymnasiet.

    Vad kan den soppan säga när resultatet som lever i det offentliga blir ETT tal att placera in på tio i topp?

    Like

  3. Jag antar att de flesta barn inte gärna vill reduceras till en kostnadspost.

    Den där tavlan “Är du lönsam lille vän?” har väl aldrig varit mer aktuell. Frågan är om det här sättet att mäta effektivitet får djupare konsekvenser för innehållet. Till sist dyker ju de där besvärliga frågorna om vad vi ska ha skolan till. Kanske är det enklast att behålla den som en tävlings- och sorteringinrättning.

    Bildning verkar inte vara ordet för dagen.

    Like

Leave a reply to Fredrik Cancel reply