Högpresterande kvinnliga lärare misslyckas med svaga pojkar

Idag släpps en rapport som försöker beskriva sambandet mellan lärares betyg, kognitiva förmåga och ledarskaper i förhållande till deras framgångar i yrket – dvs elevernas prestationer

Länk till ekonomistas

Uppslaget är högintressant, metoden tveksam (utgå från mönstringstester), begreppen svårdefinierade, urvalet begränsat, resultaten svårtolkade och vidöppna för politiska vinklingar. Men jag kan bara applådera modet att ge sig in på minerat område.

Jag citerar mycket och hoppas på överseende från upphovsmännen

I snitt har lärares kognitiva förmåga ingen signifikant effekt men detta döljer ett intressant mönster. Starka elever presterar bättre då de har en lärare med hög kognitiv förmåga men svaga elever presterar sämre om de matchas med en sådan lärare. Att läraren har goda ledaregenskaper visar sig däremot vara viktigt för svaga elever och elever med utländsk bakgrund, medan starka elever varken påverkas positivt eller negativt av denna egenskap.

Särskilt spännande blir det när förhållandet mellan betyg och resultat kopplas till genus:

Manliga lärare med höga betyg får alla typer av elever att prestera bättre och denna effekt är hyfsat stor. Höga betyg bland kvinnliga lärare har däremot en liten — men statistiskt signifikant — negativ påverkan på pojkars provresultat (bland flickor ligger effekten runt noll).

Kan det finnas något i glappet mellan kulturerna “duktig flicka” och “ansvarslös rebell” som komplicerar relationen och förklarar pojkarnas dåliga resultat? Dessutom tycks det vara så att kvinnornas förmåga att nå fram till pojkarna försämras efter några år.

Jag anar att rapporten ger en del ledtrådar till varför det är viktigt att utjämna könsbalansen inom svensk lärarkår. Regeringen har gett HSV i uppdrag att föreslå åtgärder för att stimulera män att söka till lärarutbildningen och att undersöka varför många avbyter sina studier utan att ta examen. Nu finns det en möjlighet att koppla uppdraget till skolprestationer.

En del medier väljer att tolka rapporten som ett angrepp på kvinnliga lärare. Jonas säger så här på Fores hemsida

”Föreslår ni att enbart män med höga betyg ska rekryteras till lärarutbildningen?

Metta Fjälkner om att män med höga gymnasiebetyg visats ha en positiv inverkan på sina elever, medan motsatsen gäller för kvinnliga lärare.

”Nej, det gör vi inte. Dessutom är kvinnor generellt sett bättre lärare än män”

Jonas Vlachos svarar Metta Fjelkner

milit

Uppdatering Sydsvenskan 1 2 3 Metro BLT Barometern UNT AB

Svd Mest bisarr är Sanna Rayman som tycks uppskatta betyg för forskningens skull. STOPPA PLÅGSAMMA SKOLFÖRSÖK, tänker jag.

Tur då att regeringen öppnat upp för mer betyg. På grund av åratal av betygskräck har vi nämligen brist på data att forska på.

Till sist är det beklagligt att TT väljer rubriken ”Lärarna allt mindre begåvade”. Jag tror inte att upphovsmännen ser detta som huvudbudskapet i rapporten. Nu riskerar rapporten att sänka yrkets status ytterliggare – vem vill associeras till gruppen korkade loosers…

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Högskola, jämställdhet, Lärarutbildning, Normativitet, Personligt, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Högpresterande kvinnliga lärare misslyckas med svaga pojkar

  1. pontus skriver:

    Vanta nu har. Metoden ar tveksam? Du tycker inte att monstringstester ar lampade for att avgora kognitiv formaga? Well, psykologer beg to differ.

    Ar urvalet begransat? Forfattarna sager sjalva att de har ett stort datamatrial. Stammer inte detta?

    Har du nagon som helst back-up for nagot du sager, eller ar detta bara en klassisk uppvisning i maktsprak?

    Men du appladerar anda modet! Vad stort av dig.

    Gilla

  2. Mats skriver:

    Metoden tror jag fungerar till mycket begränsade frågeställningar – inte de som presenterades i inbjudan till presskonferensen.

    De lärarstudenter som jag möter är till 95% kvinnor – och jag har svårt att se någon ting i den undersökning som är gjord på i första hand manliga gymnasielärare som hjälper mig att förstå denna grupp.

    Men jag är orolig för att Franke och Fjelkner ska göra utbildningspolitik av resultaten…

    Huvudpoängen är ju inte att studenterna är mer korkade (eller mindre smarta) idag – idén att undersöka huruvida det finns något samband mellan betygsurvalet till studier och den den färdiga produkten ”bra lärare”.

    Det tycks vara betydligt intressantare att försöka fånga motivationen än tidigare studieresultat.

    För mig är det en central moralisk fråga: vilka studenter sorteras bort under sin utbildning?

    En del av dem är verkligen motiverade – men faller tungt på andra kriterier som gynnar de högpresterande kvinnliga studenterna, som enligt rapporten inte tycks lösa skolans problem.

    Det är svårt att inte bli en aning berörd av slutsatsen att de kvinnliga lärarna tycks bli allt sämre för pojkarna efter några år i tjänst – vad är det som händer?

    Gilla

  3. Ping: Om lärare ännu en gång och arbetslinjen « ©lektorio

  4. Lenox skriver:

    Jag har inte alls svårt att tänka mig att det där kan vara sant. En sak man skulle kunna tänka sig är att vissa kvinnliga lärare blir farligt lika tjatiga morsor..

    Gilla

  5. Ja – jag undrar hur man ska göra för att vända trenden – att läraryrket är ett åstråvärt och respekterat yrke. Som det är nu tycker jag det mesta pekar mot att det är hets mot yrkersgrupp … jag tar i jag vet … men det är märkligt så fritt det är att sänka detta yrke till lika utbildning. Det är en aning för tyst i lärarkåren, från oss på golvet, och från studenter som längtar ut i arbetet. Anne-Marie

    Gilla

  6. Ping: Smarta kvinnor inverkar menligt på svaga pojkar (?) « metabolism

  7. Monika skriver:

    Anne-Marie
    Håller med, men det har gått så långt att ingen lyssnar längre.
    Uppfattningen är väl mer eller mindre cementerad och det behövs verkligen en stor slagborr för att få den att spricka. Och vem har tid och ork för det.

    Jag har snart hållit på i fyra år och bloggat om det här. Och de enda jag når är de redan frälsta. Har nog inte lyckats övertyga en enda person …

    Visst är det hets mot yrkesgrupp.

    Gilla

  8. Mats skriver:

    Men rapporten är i grunden ett optimistiskt dokument – trots Fjelkners och Frankes försök att göra det till ett angrepp mot lärarutbildningen!

    Gilla

Lämna ett svar till anne-marie Körling Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s