Mitt spännande jobb

Jag vikarierar för en kollega och har glädjen att få delta i ett seminarium om boken Utanförskap och gemenskap.

Studenterna  presenterar sina tankar om Förintelsen och diskuterar hur händelsen kan bearbetas i skolan. Vi är ganska överens om att det är underligt att historien läses kronologiskt och det tycks vara vanligt att världskriget behandlas i högstadiet. Alldleles för sent tänker jag!

Under lågstadiet tror jag att det hör till god svensk skoltradition att tugga sig fram från Big Bang (varför läser barnen om detta som jag inte förstår?) till vikingatiden. Jag tror inte det finns stöd i kursplaner för detta. Det lär vara ett arv från LGr62.

Möjligheterna att föra moraliska diskussioner utifrån förintelsen tror jag är små i dagens skola. Kanske vill en del lärare att det ska vara så. Låt oss hellre prata om trevliga saker.

Många studenter tycker att det var viktigt att bjuda in överlevande – jag tror att vi måste hitta andra sätt att föra kunskapen vidare.

Jag har tidigare visat bilder från Judiska museét i Berlin. Rummet med skallarna av järn är fysiskt plågsamt. Det är tillåtet att gå på huvudena. Känslan är ohygglig – det klirrande knakande ljudet hänger kvar.  Vi vandrar på liken.

Klickbar bild:
ber

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Högskola, Lärarutbildning, Skola, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Mitt spännande jobb

  1. magister-janne skriver:

    Andra världskriget, slag för slag, offer för offer och händelser i kronologisk ordning… suck.
    Det vanliga resonemanget att ”Man måste läsa andra världskriget” tror jag inte på. Kanske vore Palestina, Irak eller varför inte Jugoslavien – viktigare eller mer nära i tid.
    Jag tror att man måste omvärdera undervisningens innehåll lite oftare.
    Vi försöker, bland annat har vi tagit upp Förintelsen upp i SO liksom helt fristående redan i sjuan i ett mänskliga rättigheter-perspektiv.
    Förra året arbetade vi med tema KRIG OCH FRED, med fokus på krigets processer, orsaker och konsekvenser. Diskussioner om ondskans ursprung och mänskliga rättigheter (igen) istället för älta Stalingrad, Dagen D osv. Däremot använde vi andra världskriget och Hitler som exempel på ondska och krigets konsekvenser.
    Jag tror att möjligheten att föra moraliska diskussioner utifrån förintelsen är stor. Liksom möjligheten att föra moraliska diskussioner omkring religion och tro, fattigdom, demokrati osv. Ja, om allt faktiskt. Det finns så gott om utrymme för det i målen, om man vill se det.
    Just nu arbetar vi i min nia bara med samtal, intevjuer och drama på temat På liv och död. Livsfrågor i verkligheten, inte i böcker. Studiebesök på ett begravningskapell, träffa en präst, intevjua föräldrar och far- och morföräldrar sen spela upp dramatiseringar i ämnet. Hur kul och intressant som helst…
    Fast jag tror du har rätt, en del vill hellre tala om trevliga saker – synd för deras elever eftersom viljan att diskutera/samtala är stor, men de får ingen träning i det. Man måste börja träna det tidigt…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s