Vi diskuterar Tina Kindebergs och Anders Sigrells tankar om betydelsen av lärare som förebilder. Att vara trovärdig som person och att ha en moralisk hållning i sin gärning.
Studenterna i termin fyra kämpar med frågan om vad en lärare egentligen är? Vad menar vi med pedagogik och undervisning?
När vi ska förklara yrket för utomstående använder vi ord som “förmedla” och “lära ut” medan teorierna talar om att “utveckla erfarenheter” och att ingen kan lära någon annan någonting. Slutsatsen blir lätt individualistisk – var och en lär sig.
Vi gräver i minnet efter förebilder och hittar personer som faktiskt går att använda för att konstruera en egen läraridentitet. Jag är fortfarande osäker på om det är rätt att avskärma sig från förmedlingspedagogiken. Det finns faktiskt personer som lyckas förmedla något på ett djupare plan. Kanske inte kunskap – men en hållning som inspirerar studenterna att fortsätta vilja.
Tysta tankar 
När vi ska förklara yrket för utomstående använder vi ord som “förmedla” och “lära ut”
Jag förklarar aldrig yrket så, vilket skapar en viss förvirring 🙂
LikeLike
“Vi” är kanske inte sant och jag skulle nog hellre äta gödsel än säga så…
Men exemplet är från en student som berättar om svårigheterna att förklara för sina kamrater vad förskolläraryrket egentligen handlade om. Att gå in på konstruktionistiska djupsinnigheter var liksom inget alternativ.
LikeLike
Förskola… är det ett bra ord… kräver ett motord – efterskola… Jag vet inte. Det finns risk för storebrorsögon på verksamheten… och jag undrar lite om ordet inte inbjuder till det. Vilket jag absolut vill motverka. Anne-Marie Körling
LikeLike
Precis – i England tar experterna avstånd från begreppet kraftfullt. I Sverige har det varit ett sätt att låna staus från skolan (vi förbereder barnen för den viktiga s-k-o-l-a-n.
Jag återerövrar “dagis” och fyller omsorgen med mening!
LikeLike