Efter #fittstim

Posted on January 24, 2014 by Editor

Försöker skaka av mig obehaget efter att ha läst igenom reaktionerna på Belinda Olssons program.

Jag är osäker på vilket som är den goda sidan – nu mer än någonsin.

20140124-075615.jpg

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Genus, jämställdhet, Personligt, Politik, Värdegrund. Bookmark the permalink.

6 Responses to Efter #fittstim

  1. Magnus says:
    January 24, 2014 at 8:52 am

    Tidningar och etablerat mediefolk har redan gett upp debatten känns det som, det är ju mycket enklare och roligare att bara kasta skit. Riskfriare också.

    Mona Masris replik till Belinda Olsson (och indirekt till Ann Heberlein) på DN Kultur var en dundrande genomklappning. Henne hade jag ju inga förväntingar på, men hon gjorde det verkligen tydligt (omedvetet tydligt) att för henne handlar feminism och queerism i grunden om att somliga ska ha extra allt i utrymme och inte får ifrågasättas, oavsett vad de säger eller gör eller förordar.

    Like

    Reply
    • Mats says:
      January 24, 2014 at 10:21 am

      http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/mona-masri-feminismen-har-aldrig-gatt-och-kan-aldrig-ga-for-langt/

      Jag är som vanligt helt förvirrad – är slutorden en hyllning till det avskilda samtalet? http://rummet.se

      Då blir väl talet om medier helt ointressant?

      “Ett sådant kollektiv är Rummet, som med sin nystartade hemsida (rummets.se) skapat en plattform för diskussion och analys för icke-vita feminister och antirasister. ”Den vita blicken perforerar samtalet, ställer irrelevanta frågor, hittar en egen samtalston med en egen hierarki. Vi har alltför länge lärt oss ducka för just det. RUMMET räds inte konflikten men är ointresserat av att bemöta den inom de ramar som ställts upp. Vi river därför alla hinder, bygger en egen yta, en egen plats med egna bollplank att studsa tankarna mot”, skriver de i sitt manifest och jag kan inte nog tacka grundarna Camila Astorga Díaz, Mireya Echevarría, Valerie Kyeyune Backström och Judith Kiros för detta initiativ som jag personligen längtat så efter.

      Så hålls tanken stringent, hjärtat öppet, sinnet lustfyllt, temperamentet kokande, för feminismen har aldrig gått och kan aldrig gå för långt, lika lite som judar, romer, muslimer och svarta aldrig kan få för många rättigheter.

      Mona Masri”

      Like

      Reply
    • Magnus says:
      January 24, 2014 at 10:33 am

      Det är väl hyfsat uppenbart att i Rummet (och på andra avskilda dikussionsplatser, feministiska bloggar t ex) är röster från oidentifierade outsiders eller kritiska “gnällande” män inte välkomna.

      Tala f ö om att få göra textreklam för sitt eget gäng på en stor dagstidnings sidor…

      Like

      Reply
  2. lavazza1891 says:
    January 24, 2014 at 10:37 am

    Kolla upp sidan och twitter-kontot “Det fina hatet” för att få reda på vad som är “den goda sidan”.

    Like

    Reply

Leave a comment