4 Responses to Ivar Arpi lyfter in jämställdhetsfrågan i finrummet

1. andersbwestin says:

   February 19, 2013 at 5:41 pm

   Det var en bra artikel. Men Ivar glömde en dimension.
   Det faktum att vissa av dessa “misslyckade” pojkar är de som startar och bygger många av de nya företag som landet behöver. Fast de tvingades passera grundskolan utan någon form av positiv bekräftelse så gör de ändå samhället tjänsten att fixa en massa lönsamma arbetstillfällen.
   Bor man på landsorten så är det uppenbart. En massa lönsamma tillverkande exporterande företag startas och drivs av personer som gått gymnasiets yrkeslinjer. Alla med den gemensamma erfarenheten av att behöva stå ut med 9 års grundskola innan man fick träffa en lärare med samma världsbild och intressen som en själv.
   Sånt borde anmälas till DO.

   LikeLike

   Reply
   • Mats says:

     February 19, 2013 at 5:51 pm

     Det är lätt att din beskrivning tolkas som en misstroendeförklaring mot skolan och en romantisering av andra bildningsvägar.

     Må så vara.

     LikeLike

     Reply
     • andersbwestin says:

       February 19, 2013 at 6:00 pm

       Nej så var det naturligtvis inte. Snarare att skolan skall ha ett så brett ämnesinnehåll, anpassad pedagogik och en lärarkår som även triggar/bekräftar vissa unga mäns intressen.
       Då får vi ännu fler företag på landsorten och långt färre behöver trängas i storstädernas trista förorter och i tröga bilköer.
       Just denna vinkel har jag väl tuggat tidigare.
       Vem är det som har bestämt fördelningen av vilka kunskaper som anses vara viktiga. Jag hävdar att det finns en slagsida åt vissa personligheter som anses sig veta.
       Ändå så har vi en massa arbetslösa. Någon måste veta fel.

       Vem är det egentligen som bestämmer grundskolans ämnesinnehåll?

       LikeLike

       Reply
     • Mats says:

       February 19, 2013 at 6:21 pm

       Jag ställde nog frågan i retoriskt syfte men är glad över att du förtydligar din position.

       När det gäller skolans ämnesinnehåll finns två dominerande perspektiv:

       1) det rationella organisatoriska. Rikdsgaen stiftar lagar som tjänstemännen transporterar ner till klassrumsnivå i obruten kedja.

       2) den irrationella institutionella logiken. Skolan går inte att förändra – innehållet bestäms av de som arbetar där. Deras intressen och erfarenheter är avgörande för vilken undervisning barnen möter. Läroplaner är en kuliss.

       Dessutom finns det ofta en dold läroplan som handlar om disciplinering, förvaring och sortering, men nu ska vi inte frossa i cynismer….

       LikeLike

       Reply