Jag är osäker på om detta är bra för Sverige? Idag har positionerna förflyttas och en del av genuspedagogikens fyrkantighet har slipats av.
Frågan är om det kommer att ske någon officiell omprövning?
Sverige framstår som ett mycket underligt land i @nytimes . Frågan är väl om genuspedagogiken fortfarande är kvar i de här kompensatoriska ansträngningarna?https://t.co/Pdf8tVHIN7
— Mats Olsson (@tystatankar) March 26, 2018
Jag är osäker på om detta är bra för Sverige? Idag har positionerna förflyttas och en del av genuspedagogikens fyrkantighet har slipats av.
Frågan är om det kommer att ske någon officiell omprövning?
Mats om Erotisk jazz | |
Magnus om Erotisk jazz | |
Mats om Är detta världens roligaste… | |
Anonym om Är detta världens roligaste… | |
Jonas om Den glömda frågan | |
Magnus om Vem får skämta om vad? | |
Mats om Ett konstigt land | |
Magnus om Ett konstigt land | |
telach om Barnskötarnas återupprättelse | |
J.G om Vem vill vara mansrättsaktivis… | |
Rolle Bergström om I det oändliga vetandets kylig… | |
Magnus om Är det så en tågolycka ser… | |
Mats om Två artiklar på samma dag… | |
Katharina Andersson om Två artiklar på samma dag… | |
Kristian om Är det så en tågolycka ser… |
De sura och hejdlöst förorättade reaktionerna från somliga (övertygat feministiska) läsare på Sydsvenskans aprilskämt om genuscertifierade och omdöpta lokaltåg säger verkligen en del om samtiden. Och om hur mycket somliga har investerat i genusideologi och språklig kamp.
En del som rutit till på Facebook och Twitter tycks känna att de båda herrarna som skrev texten sparkar på och skojar med våldtagna kvinnor och skändar #metoo. Jisses.
GillaGilla
I papperstidningen fanns en tredje kvinnlig medförfattare, men det blir naturligtvis bättre dramaturgi med okänsliga män som avsändare.
Jag är också lite tagen av all denna ilska. Det verkar vara standard att avfärda sådan man ogillar som ”ofräscht” och ”sunkigt”.
Var det verkligen det mest dräpande de kunde komma på?
GillaGilla