Jag är osäker på om detta är bra för Sverige? Idag har positionerna förflyttas och en del av genuspedagogikens fyrkantighet har slipats av.
Frågan är om det kommer att ske någon officiell omprövning?
Bloggstatistik
- 1 269 339 hits
Senaste kommentarer
Mats om Erotisk jazz Magnus om Erotisk jazz Mats om Är detta världens roligaste… Anonym om Är detta världens roligaste… Jonas om Den glömda frågan Magnus om Vem får skämta om vad? Mats om Ett konstigt land Magnus om Ett konstigt land telach om Barnskötarnas återupprättelse J.G om Vem vill vara mansrättsaktivis… Rolle Bergström om I det oändliga vetandets kylig… Magnus om Är det så en tågolycka ser… Mats om Två artiklar på samma dag… Katharina Andersson om Två artiklar på samma dag… Kristian om Är det så en tågolycka ser… -
Senaste inläggen
- Jag är väldigt förtjust i midsommardans
- Kultbandets årliga kultspelning!
- Lite statistik
- Berlin 2019 – 2
- Berlin 2019
- Att tala MED föräldrar – inte OM!
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
- Värdegrunden och toleransen
- Tomelilla som bild av folkhemmet
- Manlig mat?
- Om undervisningsbegreppet i Skollagen
- Förslaget till modern föräldraförsäkring
- Jag försöker skriva feministiska julsånger
- Jag vill förnya och vårda jultraditionen
Twitter
- RT @Skaparn: Kan detta vara något för @S_K_L @jamstall En bildbank på män i förskolan? twitter.com/teknikforetage… 2 days ago
- RT @cilladalen: @annklarsson @tystatankar Vacker och stilfull dans, värdig vårt stolta land! youtu.be/Bvb_V_FF7VA 4 days ago
- Kejsarpingviner - jag älskar er! svtplay.se/video/22666870… 4 days ago
- Jag tänker att midsommardansen är det stora tillfället för alla som klagar på att nationens traditioner är hotade.… twitter.com/i/web/status/1… 4 days ago
- Jag kan bara ana könsfördelningen när det gäller resultat. twitter.com/EmmaLeijnse/st… 4 days ago
Meta
De sura och hejdlöst förorättade reaktionerna från somliga (övertygat feministiska) läsare på Sydsvenskans aprilskämt om genuscertifierade och omdöpta lokaltåg säger verkligen en del om samtiden. Och om hur mycket somliga har investerat i genusideologi och språklig kamp.
En del som rutit till på Facebook och Twitter tycks känna att de båda herrarna som skrev texten sparkar på och skojar med våldtagna kvinnor och skändar #metoo. Jisses.
GillaGilla
I papperstidningen fanns en tredje kvinnlig medförfattare, men det blir naturligtvis bättre dramaturgi med okänsliga män som avsändare.
Jag är också lite tagen av all denna ilska. Det verkar vara standard att avfärda sådan man ogillar som ”ofräscht” och ”sunkigt”.
Var det verkligen det mest dräpande de kunde komma på?
GillaGilla