Fars dag

(Tack för bildidén Fredrik)

Jag ställer frågan om Fars dag i ett förskoleforum och möter ett kompakt motstånd. Det verkar som om landets pedagoger inte är särskilt angelägna om att bevara denna tradition från 1931.

Länk

Själv funderar jag ofta över vad min far har betytt för mig. Och ibland hur jag har påverkat våra barn. 

Presenter och tacksamhet klarar jag mig utan.
Pelle Ossler -Fars dag

Uppdatering :

Min far kunde inte bara ro. Han lärde mig även att göra pilbågar och fiskespön.

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Förskola, Genus, maskulinitet, Personligt, Politik. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Fars dag

  1. Dan Åkerlund skriver:

    Fars dag firas av rent kommersiella skäl, och om jag förstår Wikipedia och andra källor rätt så har valet av datum gjorts av en handelsorganisation i Norden, med det interna motivet att det, tillsammans med mors dag, ska ligga långt från andra datum som också kan styra folk till mammon-templen. Det går det att berätta om för en femåring – om man anpassar språket. (Jag hörde nyligen en lärare som inför en årskurs ett-klass frågade varför Jesus dog på korset – det rätta svaret skulle vara ”för våra synder”. Säkert är det lättare att förstå begreppet eller konceptet ”kommersiella skäl”.) Och nej – är det någon tradition vi kan vara utan, så är det Fars dag. För övrigt blir jag lite upprörd över att varken pappan eller barnen på bilden har flytväst 😉 och att det bara är pojken som har metspö, något att kanske ta upp i förskolan – ”finn fem fel”. Annars drar jag slutsatsen att Elsa måste ha gått i samma konstskola som Carl Larsson – barn som fiskar och tydliga konturer – jämför https://usercontent1.hubstatic.com/755032_f520.jpg – där för övrigt en flicka fiskar!
    Tack för den bilden – underbart! – och för ditt inlägg!
    /dan

    • Mats skriver:

      Och ändå fylls mitt flöde av personer som skriver om sin saknad och tacksamhet till döda fäder. Det känns som om det är lite yrvaket att de inser hur mycket han har betytt för dem.

      Kanske gäller detsamma för papporna om antagligen underskattat sin roll i barnens liv. Kanske kan Fars dag vara en inspiration för män att ta större plats i sina barns liv?

  2. J.G skriver:

    Ett intressant experiment för dig skulle kunna vara att ställa en liknande fråga inför mors dag. Kan bli intressant att höra hur svaren blir då. Jag har mina aningar.

  3. andersbwestin skriver:

    Får man ställa en enkel fråga. Varför motståndet mot fars dag? Det är ju bara en liten dag i höjd med namsdagar.

    • andersbwestin skriver:

      dvs 1/5 som växer upp i enförälderhushåll men enbart 4-5 % som inte har kontakt med pappan. dvs inte så förskräckligt att man skulle låta bli Fars Dag

      • Mats skriver:

        Jag förstår inte motståndet. Men det är liksom ett dubbelt trauma.

        Dels papporna som sviker – och så de som finns där…

        • J.G skriver:

          Män kan inte göra rätt, antingen är de närvarande och bra pappor = Orättvist för de som inte har en pappa.
          Eller så tar de inte ansvar = Svin som lämnar sina barn i sticket.

          Jag tror att allt egentligen bara är ett enda stort ”shit test”. Bara att sätta ner näven i bordet och förklara läget.

    • Mats skriver:

      Den typen av predestinatorisk forskning är underlig. Frågan om vilka faktorer som är viktiga undersöks sällan seriöst i fullskaliga studier.

      Och ja – det finns massor av exempel på barn som blivit goda vuxna utan närvarande föräldrar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s