Jonas Linderoth ger sig ut på farlig mark, Han riskerar att marginaliseras som “teknikfientlig”. Jag vet hur det känns.
Idag har jag varit på utbildning om programmering. Vi testade KOJO och jag ser poängen med att introducera barn till grunderna i datalogiskt tänkande. Men jag tror inte att det kommer att bli en stor grej inom skolan.
När Sherry Turkle skrev sina epokgörande böcker i början av 90-talet var det ett försök att förstå varför barn fascinerades av datorer. Hon delade upp barnen i två kategorier. De flesta var ANVÄNDARE och ville helst utnyttja datorna som redskap för sin kreativitet. Ett fåtal var BEMÄSTRARE och ville förstå hur datorn och programmen var uppbyggda i detalj.
De som fascineras av programmering är antagligen vår tids bemästrare. Problemet är att kodspråket JAVA är föråldrat och resultatet måttligt spännande. En sköldpadda som kan rita?
Men det finns naturligtvis möjligheter att gå vidare. Om vi lär oss programmera kanske går att förstå datorns brist på intelligens. Då kanske det är lättare att avmystifiera den?
Det känns som om Jonas Linderoth har upptäckt att kejsaren är väldigt naken.
Det är väl som allt. Ta bara sociala medier. 80 % läser och kollar bilder. 20 % skriver och fotograferar. Varför skulle det var skillnad om den nya tekniken. Men den är lika viktig att förstå som den “onödiga” fysiken vi läste en gång.
LikeLike
Jag tror inte parallellen håller – du menar att en del producerar och andra konsumerar?
Alla som använder teknik för att uttrycka sig är ju i min mening producenter och i de sociala mediernas tid så är nog siffrorna de omvända. Det är en liten grupp som enbart läser.
Det kanske är mer intressant att jämföra med gruppen ägare av EPA-traktor? Jag gissar att 90% av dem kan byta tändstift.
LikeLike
Hur många i på din tidslinje är flitiga skribenter? På min tidslinje, både på twitter och fb, är det ett begränsat antal följare och vänner som flitigt uttrycker sina tankar.
LikeLike
OK – du har en poäng.
LikeLike
De flesta är nog mer aktiva på Instagram och Snapchat…
LikeLike
Precis, men där drunknar man i mängden. Hur hippt är det med alla bilder som sprids där? Håller med Alexander Bard att de kommer att mindre betydelse framgent i det digitala landskapet. Där har fb bättre förutsättningar att överleva tack vare sitt sociala algoritm.
LikeLike
Jag tror vi måste tänka kvalitativt. Om du under ditt liv skickar iväg ETT budskap som berör någon annan – då har du inte levt förgäves.
Masskommunikation är inte så hippt. Möjligtvis effektivt.
LikeLike
Givetvis är det inte hippt med masskommunikation. Däremot har jag alltid betraktat bloggen som tankeverkstad och lärande. Medan Twitter som etikettsättare och länk till större utläggningar. Och fb och dess grupper som ett gigantiskt cocktailparty. Ett effektivt sätt att mötas än traditionellt minglande.
LikeLike
Jag försökte nog dela upp det på liknande sätt tidigare. Sedan rasade väggarna in. Och nu är det ingen ordning alls.
Det är coolt.
LikeLike
För övrigt några tankar här: http://pluraword.blogspot.se/2016/05/milstolpe.html
LikeLike