På 70-talet var debatten polariserad. Frågan är varför de här angreppen kommer nu? Handlar det om misstro mot institutionen?
Det kan vara så att vi som arbetar i och med förskolan underskattat den folkliga misstron mot institutionen.
Bloggstatistik
- 1 301 017 hits
Senaste kommentarer
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… Mats om Hångelmanifestation – By… Lennart Palm om Hångelmanifestation – By… Mattias Besell om Sanningens minut Otto von Plös om Vad var det som hände? Anonym om Att hämta kraft i det pri… Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… Magnus om Berlin 2019 – 2 Mats om En dag på Caroli city –… Martin om En dag på Caroli city –… Anonym om Jag är väldigt förtjust i… Mats om Jag är väldigt förtjust i… Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i… -
Senaste inläggen
- Varför vill jag inte kallas fröken?
- Efter Pedagogiska magasinet
- Det saknas inte goda råd
- Vart tog artiklarna från Lärarförbundets tidningar vägen?
- I förvirringens tid
- Svordomar i förskolan?
- Att hämta kraft i det privata
- Jag är väldigt förtjust i midsommardans
- Kultbandets årliga kultspelning!
- Lite statistik
- Berlin 2019 – 2
- Berlin 2019
- Att tala MED föräldrar – inte OM!
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
Twitter
- Jag vill ha HEMMAFEST!!! svtplay.se/video/30268030… 39 minutes ago
- RT @Gabriele_Corno: Rubik's Cube Art by Alex Ivanchak https://t.co/rayuk1wRjA 19 hours ago
- Ett intressant samtal. Lågmält och intensivt. sverigesradio.se/avsnitt/1679042 2 days ago
- Nu vet vi att manliga förskollärare diskrimineras. lararen.se/forskolan/disk… 5 days ago
- En kurs för alla som fattar beslut om hur skolverksamhet organiseras och finansieras? mau.se/sok-utbildning… Vi an… twitter.com/i/web/status/1… 1 week ago
Meta
Jag har lyft den tanken förut någonstans – att ju mer strukturerad och ”målstyrd” förskolan blir, desto större är risken att vissa inte vill ha den alls, för att de vill något annat för sina barn. Det betyder inte att jag instämmer med debattörerna, men jag är inte förvånad… Jfr med föräldrar som kämpar för rätten till hemundervisning av grundskoleelever.
GillaGilla
Jo – det där laget som hejar på LÄRANDE och STRUKTUR har ju varit väldigt högljudda och segervissa. Kanske är det en motreaktion vi ser i de chockerande (?) siffrorna ovan.
Även om urvalet är icke statistiskt säkerställt menar jag att det är en allvarlig tankeställare för alla som trott att läroplanen skulle garantera status och folkligt förankring.
GillaGilla