Bloggstatistik
- 1 300 689 hits
Senaste kommentarer
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… Mats om Hångelmanifestation – By… Lennart Palm om Hångelmanifestation – By… Mattias Besell om Sanningens minut Otto von Plös om Vad var det som hände? Anonym om Att hämta kraft i det pri… Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… Magnus om Berlin 2019 – 2 Mats om En dag på Caroli city –… Martin om En dag på Caroli city –… Anonym om Jag är väldigt förtjust i… Mats om Jag är väldigt förtjust i… Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i… -
Senaste inläggen
- Varför vill jag inte kallas fröken?
- Efter Pedagogiska magasinet
- Det saknas inte goda råd
- Vart tog artiklarna från Lärarförbundets tidningar vägen?
- I förvirringens tid
- Svordomar i förskolan?
- Att hämta kraft i det privata
- Jag är väldigt förtjust i midsommardans
- Kultbandets årliga kultspelning!
- Lite statistik
- Berlin 2019 – 2
- Berlin 2019
- Att tala MED föräldrar – inte OM!
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
Twitter
- En kurs för alla som fattar beslut om hur skolverksamhet organiseras och finansieras? mau.se/sok-utbildning… Vi an… twitter.com/i/web/status/1… 6 days ago
- Frågan är väl varför det är så fult att vara bitter? twitter.com/JohannesKlenel… 1 week ago
- Jag funderar på om det hade varit skidåkningen eller skyttet som hade varit min starka sida - om jag ägnat mig åt s… twitter.com/i/web/status/1… 1 week ago
- Verkligen inkännande recension av @JohannesKlenell ! arbetet.se/2021/02/17/ski… #kjellandersson 1 week ago
- Vad ska vi med journalister till? Det här är ett underbart samtal! svtplay.se/video/30116368… #världsmästarna 1 week ago
Meta
#moteldfining
Det här inlägget postades i Genus, Lärarutbildning, Personligt, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.
Ja det där har drivit mig till stort obehag. Jag kan snart inte läsa Facebook o annat där flickor och kvinnor visar upp sig och bekräftar varandra med dessa tilltal.
Men å andra sidan så är det mycket som är på gång i samhället som jag mår dåligt utav.
Senast idag sitter en manlig pedagog i radion och förklarar varför föräldrar inte längre skall få komma till förskolan på Lucia. Argumentationen driver begreppet intersektionalitet så långt att vi snart måste härbärgera våra barn i en slags virtuella puppor utan kontakt med farliga människor.
GillaGilla