Jag läser på Twitter om käbblet i Agenda. Det svajar betänkligt.
Senaste kommentarer
LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… LARZ GUSTAFSSON om Hötorgskonst och banal na… Mats om Hångelmanifestation – By… Lennart Palm om Hångelmanifestation – By… Mattias Besell om Sanningens minut Otto von Plös om Vad var det som hände? Anonym om Att hämta kraft i det pri… Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… Magnus om Berlin 2019 – 2 Mats om En dag på Caroli city –… Martin om En dag på Caroli city –… Anonym om Jag är väldigt förtjust i… Mats om Jag är väldigt förtjust i… Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i…
Han glömde tron på den fria viljan och att allt mänskligt beteende styrs memer.
GillaGilla
av memer.
GillaGilla
Tycker nog att han blandar äpplen och päron rätt rejält för att ro hem sin krönika. Numera har tidningar ofta inga muskler när det gäller att gräva fram vad som dolde sig bakom ett förlopp, eller ens att identifiera viktiga förlopp – medan politiker, VDar, chefer m fl helst undviker att tala öppet om sina verkliga motiv. istället dukar man upp diverse plojigheter eller skickar fram någon pressekreterare, kompis eller lakej för att snacka bort frågan. I det läget väljer journalister och mediechefer ofta att klistra etiketten ”Ännu en Konspirationsteori!” på varje förklaring eller tes som de inte själva delar och som inte (ännu) är lika vattentätt bevisad som inför en domstol.
Att hävda att det finns goda skäl att anta en sammansvärjning bakom Palmemordet, till exempel, eller att det finns gott om dolda bindningar mellan traditionell media och den politiska eliten här i landet, är inte samma sak som att tro att månlandningarna aldrig ägde rum eller att Barack Obama är född i Kenya. Men i tidningarna går det bra att framställa det som om de förra också är ”bara konspirationsteorier”.
GillaGilla
Det slank nog med ett och annat päron också. Fast jag gillar hans lättsinniga sida.
GillaGilla