Övertygande av Beppe Singer om betydelsen av att visa vem man är i mötet med barnen. Och om att drivas av lustfylld revanschism. Och att aldrig skämmas.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Övertygande av Beppe Singer om betydelsen av att visa vem man är i mötet med barnen. Och om att drivas av lustfylld revanschism. Och att aldrig skämmas.
Tysta tankar 
Lärare och förskollärare är ju ledare för sin klass/barngrupp. Det första de bör fråga sig är: Vem är jag att leda? Då är det bra att veta som ledare är tydlig och lyhörd, Det senare är ju viktigt eftersom vi är skapta med en mun och två öron.
Det andra att kunna sina saker är självklara.
LikeLike
Förskolans tradition är mycket kollektiv – jag tror att en del gärna blundar för det individuella ledarskapets plågor (och möjligheter)
LikeLike
Där håller jag med dig. Problemet uppstår när man ska tolka Lpfö98/10. Där är den minsta enheten förskollärare. Inte precis som Lpfö98. Då var det arbetslaget som var minsta enhet = kollektivet i barngruppen.
Här kommer kulturkrocken och konflikten mellan förskollärare och barnskötare.
LikeLike
Jag möter alltför många utbildningsoptimister. Det är något väldigt äppelkindat över entusiasmen – och med läroplanen i ryggen blir det nästan plågsamt.
LikeLike