Jag har ett Whitney-återfall

Förra veckan drabbades jag av kraften i de där låtarna som så många har misshandlat. Det är en obeveklig röst och ett människoöde som faktisk lever upp till den klassiska betydelsen av ordet tragiskt.

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Estetiska processer, Musik, Personligt. Bookmark the permalink.

3 Responses to Jag har ett Whitney-återfall

  1. Magnus says:

    Jag är inget jättestort Whitney-fan även om jag gllar soul – jag vill gärna ha litet ruffigare eller mer hett eruptiva röster, som Erykah Badu eller Chaka Khan – men I Have Nothing har jag alltid gillat. Den lyfter fram kärlekens sårbarhet mycket vackert, både orden och de vokala bågarna samverkar – och detta: att också en person som synts på en miljon bilder och reklampelare kan vara en ensam människa.

    Älskar också Isaac Hayes, som i den här ståtligt intima balladen, med ett lååååångt snyggt gitarrsolo som bygger upp och förtätar medan Isaac lirar följsamt elpiano. Vilken sammetsmörk baryton den här mannen hade:

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s