Att värdera vilda lekar

Leker män och kvinnor på olika sätt med barn? Ny forskning föreslår nytt sätt att värdera föräldrars relation till barn – relevant i förskolan?
http://www.wsj.com/articles/what-dads-play-does-for-kids-1434476561

 Är det så att pappans lek med barnen har skett på moderns villkor? På något sätt har hon haft tolkningsföreträdet när det gäller vad barnet behöver. 

Jag anar att den här typen av forskning inte är populär i Sverige. Risken finns att den uppfattas som essentialistisk och jag hör protesterna från dem som prioriterar kampen mot könsmönstren. 

Om någon undrar är det naturligtvis möjligt för män och kvinnor att röra sig mellan de olika positionerna – men idag är den traditionella fadersrollen obemannad.

   

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Estetiska processer, Förskola, Genus, Lärarutbildning, maskulinitet, Personligt, Politik, Utbildning, utomhuspedagogik, Värdegrund. Bookmark the permalink.

7 Responses to Att värdera vilda lekar

  1. Ninni says:

    Bra inlägg!

    Om någon undrar är det naturligtvis möjligt för män och kvinnor att röra sig mellan de olika positionerna

    Som du säkert vet så är jag intresserad av sociala fenomen. Och när min son var liten var hans pappas lekmönster en sak som fascinerade mig. Det lekbeteende som för min man var naturligt och bara “fanns där”, trots att han inte hade någon vana vid barn, fanns inte hos mig trots förhållandevis stor vana vid barn. Det var som en kompetens jag saknade. Min man klarade däremot utmärkt av att byta position när så behövdes.
    Och när jag ser mig omkring, så tycks det vara ett generellt mönster.

    Så jag tror att man kan röra sig mellan positionerna, men det förutsätter att man lyfter beteendet, typ: “vad är det som görs och vad fyller det för funktion för barnet?” För jag delar din uppfattning att “den traditionella fadersrollen [är] obemannad” inte minst när jag läst forskning av kvalitativ art från förskolan får jag den bilden. Och jag ser det som ett problem för barnen, inte minst pojkarna.

    Like

    • Mats says:

      Problemet i förskolan är nog att många pedagoger beskriver sin syn på leken som ” medveten och könsneutral”.

      Min tes är att det inte handlar om någon medvetenhet – snarare är det den traditionella kvinnoomsorgen som har gift sig med skolans kontrollkultur.

      Jag skulle kalla det ett oreflekterat tolkningsföreträde som man bestrukit med en mycket tunn genusfernissa.

      Like

      • Ninni says:

        Ja, helt ense. Problemet med den tunna genusfernissan är att den är skapad i en närmaste total kvinnodominans (Genusvetenskapen) och dessutom med en märkbar överrepresentation på tydligt feminina kvinnor.

        Like

  2. När min son gungar sin dotter Alva ropar hon : Mer, mer tills det snurrar runt 360 grader. Gapskratt o lycka i drömlandet.

    Like

  3. Kristian says:

    Ja, jag vet inte varifrån sonen har fått det. Varken jag eller hustrun tycker om berg-och-dalbana etc. Tror inte jag tyckte om det som barn.
    Kanske är det något man föds med, som brässen hos kalvar.

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s