Jag bär fortfarande på känslan från den japanska filmen i kroppen. En stum saknad efter något svårfångat.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Jag bär fortfarande på känslan från den japanska filmen i kroppen. En stum saknad efter något svårfångat.
Tysta tankar 
Säkrast att jag hoppar över den filmen tror jag.
“INTO my heart on air that kills
From yon far country blows:
What are those blue remembered hills,
What spires, what farms are those?
That is the land of lost content,
I see it shining plain,
The happy highways where I went
And cannot come again.
A. E. Housman (1859–1936). “A Shropshire Lad.”, 1896, stycke 40.
Känns möjligen igen från slutet av “Walkabout” till exempel.
LikeLike
Jo , det är ingen munter historia. Men vacker och drabbande.
LikeLike
LikeLike
Calvin and Hobbes, alltid aktuell. Funderar starkt på den nya “bakom kulisserna”-boken med funderingar av Watterson.
LikeLike