Man behöver inte vara genusvetare för att se spår av underordning i den här annonsen.
Senaste kommentarer
Mats om Erotisk jazz Magnus om Erotisk jazz Mats om Är detta världens roligaste… Anonym om Är detta världens roligaste… Jonas om Den glömda frågan Magnus om Vem får skämta om vad? Mats om Ett konstigt land Magnus om Ett konstigt land telach om Barnskötarnas återupprättelse J.G om Vem vill vara mansrättsaktivis… Rolle Bergström om I det oändliga vetandets kylig… Magnus om Är det så en tågolycka ser… Mats om Två artiklar på samma dag… Katharina Andersson om Två artiklar på samma dag… Kristian om Är det så en tågolycka ser…
Jag ser ingen underordning. Jag ser tre honor som konkurrerar om en gammaldags alfahanne.
För att se det som underordning skulle i så fall exakt alla män se sig som flockens alfahanne och det har Sverre Sjölander tydligt klargjort att vi inte gör. Ganska ögonaböj under livets resa börjar hanarnas letande efter sin position i hierarkin.
Snarare visar bilden livets orättvisa. Vissa hanar har en massa suktande damer att leka med. Andra – mellan 25-40 % av grabbflocken – får aldrig en fungerande relation med kvinnor.
Det läser jag ut av bilden.
GillaGilla
Intressant – då är själva idén om makt en illusion?
Kvinnorna väljer att konkurrera om den attraktive hanen och är inte på något sätt ett offer för någon maktordning. De låter honom sitta på den höga stolen för att han ska kunna se dem bättre?
GillaGilla
Och/eller för att dom skall se honom bättre.
Coy Behavior är en listig kvinnlig förföringsmetod.
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&ved=0CCkQFjAC&url=http%3A%2F%2Fsfkbt.se%2Ffiles%2Ffile.php%3Fid%3D133&ei=yis6Vf-4AaTkyAOQmICIDA&usg=AFQjCNHFWIkyOw6gZlT5hkKWwkMkTxhIdA&sig2=UEBUYdnRaXplH2djIRtyMA&bvm=bv.91427555,d.bGQ&cad=rja
GillaGilla
andra stycket sidan 3
GillaGilla
Det är bara vissa exempel på makt som kallas för makt i dagens Sverige. Att kvinnor sitter på betydande makt i media eller i skolan, att tidningar och tv i mycket högre grad än förr görs för en kvinnlig publik (eller barnfamiljer ledda av kvinnor) och ofta görs av kvinnor, att flertalet yngre författare och kritiker som får någon verklig respekt i landet är kvinnor, att vi är på väg mot ett läge där samtliga fyra ”allianspartier” leds av unga kvinnliga partiledare, det beskrivs aldrig som makt utan bara som spontana utfall eller ett otacksamt ansvar eller gnetande (”tjejer jobbar dubbelt så hårt”) som inte har någon verklig koppling till makt.
När det däremot är män som dominerar beskrivs det aldrig som positivt ansvar eller en slags fria överenskommelser, det beskrivs som patriarkal makt och bufflighet. Även om det bara handlar om att 60% av personerna i ett yrke är män och att ½% av alla män suttit i fängelse eller kunde antas ha begått något slags sexualbrott (jag har inte kollat de exakta siffrorna, det jag vill peka på är sättet att använda statistiskt mycket sällsynta fenomen för att karaktärisera en hel grupp, halva befolkningen).
GillaGilla
Dvs. Som jag länge spanat. Makt är en hägring. Flest biologiska avkommor vinner. Allt annat är en slags representation eller om ni så vill – en kortfilm på SVT2 mellan 19.00 o 19.30. Ebba är för mig en klon till damerna i min mammas mögliga Damernas Värld anno – 71. Hittad på dasset på ön Olmen.
http://goo.gl/maps/KU0Sv
GillaGilla