Varför är just Sjöstedts tatuering “ofattbart fånig”

20140710-075954-28794140.jpg

Jag läser ledaren och nickar först instämmande.

Samtidigt måste jag förklara för mig själv – vad är det som gör att jag misstror partiledarens avsikter? Han borde väl ha samma rätt att uttrycka sina åsikter med kroppen som alla andra?

Inom svensk mansrörelse är det här en stor fråga. Staten samarbetar med organisationen Män för jämställdhet som tar alla chanser att visa sina goda värderingar och normkritiska avsiktet.

Själv känner jag ett visst obehag över att bära tröjor som manifestar min präktighet i okontroversiella frågor. Jag är mot våldtäkter och kvinnomisshandel alla dagar.

Ändå vill jag av rättviseskäl försvara Jonas Sjöstedts rätt att tatuera sig utan att hånas. Tills någon förklarat för mig varför han är löjligare andra politiker som vill föra ut sitt budskap.

En annan dag kan vi diskutera manliga feministers strategier.

20 thoughts on “Varför är just Sjöstedts tatuering “ofattbart fånig”

  1. Sådant här är 99% taktik från Expressen. Jag kan omöjligt se att det blir mer fånigt, fult eller fel att Sjöstedt har denna tauering eller ens en t-shirt med ordet än om Madeleine Leijonhufvud eller Birgitta Ohlsson skulle ha den. Det är enbart ett sätt att försöka plocka poäng mot en tung politiker som tidningen ogillar i alla väder, men särskilt när det är val – och att låtsas at det inte skulle handla om politiska skäl.

    Sedan har jag vissa invändningar mot ”Fatta!” som kampanj, men det är klart att Sjöstedt har all rätt i världen att backa upp dem. Det är löjligt att antyda att ‘bara fina människor och kvinnor får gilla Fatta!’

    Like

      • Nä, gör inte det.

        Jonas Sjöstedt sitter i riksdagen. Den lagstiftande församlingen. Han kan faktiskt göra verkstad. På riktigt.

        Det har man också gjort: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201314/JuU37/

        Sjöstedt och alla andra vänsterpartister samt miljöpartisterna röstade nej till en granskning av varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och till en översyn av våldtäktslagstiftningen. Alla övriga ledamöter i riksdagen röstade ja. Anledningen nej-rösterna är att v och mp tycker att samtyckesreglering redan är utrett och klart och därför kan införas på studs!

        Det kontroversiella i frågan är alltså huruvida riksdagsledamöterna tycker att man just för stunden har tillräckligt på fötterna för att skriva lag i samtyckesdelen eller inte.

        Sjöstedt har valt att uttrycka sin åsikt i denna fråga både i plenum och genom kroppssmyckning.

        Tänk om Sjöstedt har startat en trend!

        Like

        • Aha – tack för helt nödvändig bakgrund.

          Då framstår Marteus magsura reaktion ännu mer obegriplig? Menar du att kravet på ytterligare utredning är ett sätt att förhala frågan?

          Känner mig aningen obildad på det juridiska fältet här.

          Like

          • Nä, jag fattade inte riktigt vart Marteus ville komma. Handlade det alls om politik?

            Om du med förhalning menar att man har alla fakta i frågan men av outgrundliga anledningar vill skjuta lagstiftningen framåt i tiden, så tror jag inte det är så.

            Jag tror mer att det är en oro för att göra fel. Majoriteten av riksdagsledamöterna (265 röster), till skillnad från V och MP (41 röster), tycker inte alls att samtyckesdelen är tillräckligt genomlyst för att de ska känna sig mogna för att stifta lag.

            Dessutom så finns det en tydlig koppling till utredning av det arbete som görs av polis och åklagare i samband med våldtäktsanmälningar. Ifall problemet ligger där och inte i själva lagstiftningen så är det arbetsmetodiken som ska ändras, inte lagstiftningen.

            Jag vet inget om samtyckesparagrafer. De finns i andra länder. Ska kolla (om det är möjligt) ur de ser ut. Om de är mer än en portalparagraf om allas okränkbara rätt till sin kropp eller om ett nej med stöd av paragrafen per automatik gör det sexuella umgänget till våldtäktsbrott, oaktat om övrigt våld förekommet eller inte.

            Kolla gärna på riksdagsdebatten i frågan. Det är nästan lite komisk hur partiernas talesmän för just den här frågan i det närmaste tävlar om vilket parti det egentligen var det som från början satte frågorna på agendan.

            Alla vill vara med!

            Like

          • Jo, alla vill verkligen vara med och ingen vågar verka tveksam. Det låter som ett högriskprojekt när politikerna hamnar i lobbyisternas knän.

            Jag har nog ingen riktigt åsikt i sakfrågan, och är osäker på var juridikens domän börjar. I den parodiserande debatten har ju bilden av mänskliga möten fått karaktären av transaktioner.

            Det har sina poänger men de flesta av oss är nog glada om vi kan lita på det informella samförståndet – annars borde det väl finnas standard kontrakt?

            I Fifty shades of Gray tror jag att de förhandlade en del utifrån givna formuleringar. Äsch – jag är kass på SM!

            Like

      • Nej men det visar väl hur man måste adaptera floskelkulturen för att kunna vara politiker i dagens mediestyrda kultur.
        Förr i tiden räckte det med att man ville bygga upp en välfungerande socialtjänst och som den sista utposten för samhällets misslyckande en RIKTIG kriminalvård.

        Like

        • För övrigt tillhör en stor del (inte alla) skribenter i kvällspressen de värsta odlarna av ovetenskaplig floskelkultur. Dom har uppdraget att hissa mentala stämningar som kortsiktigt ökar TITTARNAS kollektiva dumhet och antalet meningslösa konflikthärdar som ju antagligen ökar reklamintäkterna. Affärer kan skötas snyggt men troligen alltid har det funnits medlöpare i ytans tjänst.
          Men det verkar värre nu eller så har jag blivit alltmer som Ove.

          http://www.bokus.com/bok/9789137138114/en-man-som-heter-ove/

          Like

          • Jag har blivit varnad för den där boken men recensionen i DN är lite lockande:

            “Men Fredrik Backmans debutroman gör sig också till tolk för en tilltagande vilsenhet i samtiden. Utan att trilla ner i rasism berättar han fint om Oves fördomar mot alla som är annorlunda (vilket visar sig vara precis alla), och beskriver hur Ove till slut måste bita huvudet av skammen och slå sig ihop med just den han har mest svårt för (en journalist, om nån undrade).

            I grunden berättar Fredrik Backman om hur läskig världen är, och hur det inte går att skydda sig mot den. Det enda botemedlet är att försöka lära känna det okända bättre. Och det berättar han så bra att jag till min förvåning blir lite rörd.

            Lotta Olsson”

            http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/fredrik-backman-en-man-som-heter-ove/

            Like

          • Boken om Ove är både kul, varm och delvis igenkännande. Både jag o frugan skrattade gott. Jag så intensivt att jag var tvungen att vila mellan varven. Jag är inte riktigt färdig än men hittills sticker den ut på et häftigt sätt. Tänk att någon vågar skriva detta anno 2014.

            Like

          • Nu skapade den digital överföringen signaler som fick mitt perceptionssystem att generera ett äkta storskratt.

            Men å andra sidan. Den tatueringen är ingen omöjlighet i dagens agendafokuserade kultur.

            Like

          • Jag har nog kvar några “stoppa Öresundsbron”- klistermärken någonstans.
            Finns på samma ark som “bilfri innerstad” och “pedalkraft ja tack” och “bättre kollektivtrafik”
            Runda blå cykelbanetrafikmärken med text. Gissar från, typ, 70-72.

            Med tanke på de mer tidsbeständiga budskapen och ifall du skulle ändra dig om tatueringar, så är det helt OK att låna dem som mall.

            Like

          • Tack – det känns tryggt!

            Till mina mer diffusa meriter hör att jag sprungit Anti-broloppet. Det gick dagen före invigningen. Vi var ett hundratal trosvissa som sprang mellan Kungsparken och Slottsparken. Än idag lever vår insats tack vare guiderna på Rundan (kanalbåtar i Malmö) som pekar ut bron som vi kämpade på.

            Like

          • Jag kommer att bli en så’n som, småstudsande i sätet på båten, inte kan låta bli att säga

            ” Jag vet en som var där . . . .”

            Like

Leave a reply to Mats Cancel reply