Kriget

Tack Anders för länken. Jag är inte säker på att det är taktiskt riktigt att beskriva det som “krig”. Risken finns att metaforen stänger dörrar för dialog.

Min diplomatiska sida skulle nog beskriva det som en “skärmytsling” – fast med väldigt många offer.

22 thoughts on “Kriget

  1. Jag lägger ut din länk på mina studenters sida. kanske får du svar från dem också. Vi diskuterade just detta i måndags så din fråga kom lägligt. Men jag svarar inte eftersom jag tycker att frågan formulerats för hårt. Jag svarar med min avhandling inom kort istället.

    Like

  2. Det är inte ett medvetet krig. Det är okunskap i evolutionslära och förnekandet av könsurvalet som den centrala drivkraften för kreativitet. Tekniksamhället sprang ifrån kunskapen om människan som varande ett biologiskt djur med primala drifter.
    Människan har svårt att hantera det som benämns evolutionära könskonflikter, vilket bland annat gör det mer eller mindre omöjligt för kvinnliga lärare att kunna förstå varför en manlig lärare skulle kunna ha något att erbjuda som de själva inte skulle kunna erbjuda.
    Just nu är dessutom den manliga homosociala leken snart lika tabu som homosexualiteten var för den förra generationen. Manlig homosocialitet är ju förnamnet till Patriarkal och måste därför med nödvändighet stigmatiseras och skyndsamt vårdas bort.
    Att detta på sikt leder till kulturens undergång är inget att för stunden beakta.

    Like

    • Kommer tabuet mot evolutionärt nedärvda könsskillnader i beteende någonsin att brytas? Jag har svårt att se en ljusning i det här landet. I övriga världen verkar det som att det börjar bli mer aceptabelt att prata om detta.

      Like

      • I amerikansk debatt talar man ibland om “circle queens”, personer som aggressivt hävdar att det är superfel att någonsin diskutera utifrån antaganden om skillnader mellan olika grupper: män och kvinnor, personer från olika stadsdelar, olika etnisk bakgrund etc. Men framför allt kön och etnisk bakgrund: vare sig det handlar om skillnader i nutiden eller tanken på mera genomgående skillnader så räknar dessa personer det som fel, fördomsfullt och olagligt (i Sverige hade man sagt ”fascistiskt”). Men vad dessa circle queens inte inser är att när de kör de här abstrakta kraven och bryter ner lagar och fungerande verksamheter i deras namn, så gör de det betydligt svårare för dem som befinner sig längre ut från centrum, eller längre ner på de sociala trapporna, att komma någonstans.

        För när man kör på att allting är socialt konstruerat och att den enskilde måste skapa en säljande bild av sig själv, så *ökar* behovet av att känna till de halvuttalade sociala koderna, att ha rätt kläder, rätt intressen och rätt resvanor. I USA som i Sverige är det här ofta en medelklassens grej och den lobbyn har naturligtvis inget större behov av att släppa in personer som verkligen komer från ett helt annat håll.

        Like

    • På förskollärarutbildningen är det ett vanligt tema i litteraturen – pedagoger erbjuder aktiviteter – pedagoger bekymrar sig över att det ena könet uppskattar mer.

      Like

  3. Mitt i prick där, Anders. Något krig handlar det inte om, men med det sagt håller jag med henne i alla delar av analysen utom den som gällde nolltolerans. Den biten är inte alls applicerbar på Sverige. Här är bristen på arbetsro ett stort problem.

    Like

    • Det finns vissa övertoner som inte heller passar mina vyer. Men själva grunden är extremt viktig.
      Jag var förbannan redan i småskolan. Av alla lärare jag hade från förskola till och med gymnasium fanns bara en enda som person som kunde bekräfta och odla den stora delen av min personlighet – den fascinerade teknikpojken som ständigt ville förstå hur allt funkade och hur man kunde bygga sånt alldeles själv. Resten av lärarna var snälla och trevliga men i första hand språk- och kulturmänniskor. T.o.m fysikläraren spelade hellre fiol och pratade hembygdskultur än teknik Dvs samma typ av personligheter som dominerar dagens media och politik. Kortfattad sammanfattning Socialkonstruktivister.

      Like

      • Snarare är det PR-människor som dominerar i dagens media, även om de (ofta) använder en socialkonstruktivistisk och lattefilosofisk lingo. Det är inga tänkare eller språkligt nyfikna personer det handlar om.

        Håller annars med, det är oerhört viktigt att få bekräftelse, utmaningar och matchning av lärare och andra vuxna utanför familjen.

        Like

  4. Krig eller inte är en fråga om perspektiv. För något år sedan när min dotter gick i första klass hade hon tecknat en prinsessa. Den kvinnliga läraren hade därefter ritat in en pratbubbla med orden “döda alla män!”. När min dotter förstod vad läraren gjort blev hon förstås ledsen, för det var inte vad hon ville säga med bilden.

    Det här är om inte krigs- så åtminstone hatretorik. Vi ska inte blunda för att det finns flera av dessa hatmånglerskor i våra skolor.

    Like

      • Jag önskar jag kunde låta bli att tro på den själv. Det goda den förde med sig var att vi diskuterade de här frågorna hemma.

        Like

          • @ Klas

            Du kanske inte heller tror på att man i Sverige kan bli dömd som seriemördare utan några som helst bevis. Du kanske inte tror att den svenska staten finansierar organisationer som förspråkar lemlästning eller kallar andra grupper djur. Men lev gärna vidare i din drömvärld, för det kan vara brutalt att vakna upp.

            Like

          • Ok. Jag ber om ursäkt. Anledningen till min reaktion är att mansrättsrörelsen som Hoff Summer ingår i har ett stort problem med individer som, låt mig uttrycka det så här, tar i lite för mycket.

            Nu finns det en mängd olika individer i denna rörelse, så det finns allt från moderata akademiker till skrikhalsar. Hoff Summers är väl en blandning, men hon är kvinna och akademiker, därför funkar hennes starka retorik, en man med lägre utbildning hade varit chanslös. Hoff Summers är kvinna vilket ger trovärdighet och så behärskar hon språket, hur man formulerar sig inom eliten.

            Frågan om pojkarna är avgörande för vår framtid. Jag läste hennes bok war on boys för tio år sedan, då kände jag mig otroligt ensam i min oro, idag är vi fler. Men jag identifierar mig inte som mansrättsaktivist, det är lite för mycket “avpixlat” i den gruppen. Diskussionen måste fortsätta och jag saknar ett forum för min desperation. Kommenterar ibland i denna blogg som är ett under av god ton och öppenhet.

            Det blev lite rörigt det här. Ha en bra dag!

            Like

          • Tack Klas. Vi rör oss på minerat område. Enbart en dåre skulle rusa fram här. Till och med änglarna är försiktiga.

            Like

Leave a reply to andersbwestin Cancel reply