Den här formuleringen:
– visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskole- pedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
Vi talar om
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
YRKESEXAMINA
Förskollärarexamen
Metodiken är tillbaka. Frågan är hur det påverkar utbildningsplaner och undervisning?
Jag vet inte om det handlar om “beprövad erfarenhet”. Ni vet – sånt som funkar.
Tysta tankar 
Jag kommer precis från en kvarts föreläsning av doktoranden Margareta Serder MH. Kommer på alla smarta frågor på utgång men vad jag förstår så är allt bra i Sverige.
Min undran blir då, ur vilket material skall vi kunna dra framtidens hjärnkirurger och civilingenjörer. Eller är lösningen ett lyckligt folk som aldrig blir sjuka och inte behöver fler broar?
Man undrar!
LikeLike
Nåja – så uppfattar inte jag Margaretas budskap. Hon problematiserade väl sättet att mäta kunskap? Det är en viktig diskussion och behöver inga ideologiska övertoner?
LikeLike
Men om man problematiserar mätmetoden, då kan man undra varför problemet i hennes exempel inte var oförståeligt för de duktigare i gruppen utan bara för svenska studenter? (vi vet egentligen inte detta, alla KAN ju ha haft problem med just detta exempel.) Man kan annars undra varför det blir problem för just svenska elever. Har de inte förmågan att se vad det är som skall lösas i ett problem? Och i så fall varför då?
Vad är det som de kan istället? Margareta menar att svenska studenter kan mycket NO, alltså det som ingår i NO men inte vad NO egentligen är. Är inte detta en brist?
Ett problem kan vara, det vill säga är inte säkerställt, men kan vara att det föreligger ett översättningsproblem. I så fall borde man korrigera för detta inför nästa mätning.
Och till sist var går gränserna för ideologi inom det här området? (Nä, här kommer det sista, var du där idag? Bara så jäkla nyfiken.)
LikeLike
“Metodiken är tillbaka. ” Hm… Det finns en avhandling om metodik: “Ämnet som nästan blev” av Åsa Morberg (1999), som beskriver att något ämne i akademisk mening blev aldrig metodik.
LikeLike
Tack – jag har minnen av en stark hierarki mellan lärarna under min förskollärarutbildning. Metodiklärarna låg längst ner (för de hade inget ämne) men de var många.
Det känns som om vi kommer att ha anledning att diskutera förhållandet mellan pedagogik, didaktik och metodik i fortsättningen. Jag är rädd att utbildningsministern tror att det går att forska fram det rätta sättet att undervisa.
LikeLike
Och då menar du “DET RÄTTA” sättet att “UNDERVISA”, eller?
LikeLike
Ibland önskar jag att det fanns något större än versaler!
LikeLike
Det finns det.
Pojkarna i mitt material skriver med större och större versaler beroende på vad de vill meddela. Och mindre om de vill minska ljudet eller s-t-r-ä-c-k-a- ut tiden… bokstäver säger mer i ett kreativt läge. Nå, metodik, det är ju det vi inte fick prata om under åren förut, eller hur?
LikeLike
Jo – det var också en konstig tid. Don´t mention the war….
LikeLike
😉
LikeLike