http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/39/45/9a43c7a5.pdf
Sidan 123:
5.3.2 Behovet av att rekrytera fler män till förskolan
Att öka andelen män i kvinnodominerade arbetssektorer som skola, vård och omsorg har varit jämställdhetspolitiskt prioriterat under lång tid. Utvecklingen har dock gått långsamt. Medan andelen män i vården ökat har andelen män i förskola legat på 3–4 procent.18 Frågan om det är önskvärt i sig att öka andelen män har samtidigt inte varit given i svensk skolpolitik. I Delegationens för jämställdhet i förskolan betänkande19 betonades att frågan om genusmedvetenhet hos personalen i förskolan skulle premieras snarare än att insatser skulle göras för att öka andelen manlig personal. Vi anser dock att dessa frågor inte ska ställas i motsatsförhållande, något som också bekräftas i forskning om män och förskola.20
Män i förskolan möter på många sätt andra förväntningar än kvinnor, förväntningar som både kan vara positiva och negativa. Överhuvudtaget framstår det missriktat att frågan om män i förskola omgärdas av tveksamhet. Det har tidigare, särskilt under 1990-talet, funnits en utbredd diskussion om att män behövdes som personal i förskola och skola för att representera manliga förebilder eller identiteter främst för pojkar att identifiera sig med. Denna diskussion är mer frånvarande idag. I stället framstår det idag som en generell jämställdhetsåtgärd att öka möjligheterna för män att arbeta inom skolan. Dessutom som något som stärker kopplingen mellan män och omsorg på ett samhälleligt plan och i barnens uppväxtmiljö.21
Behovet av att stärka insatserna för att öka andelen män i omsorgs- yrken generellt och särskilt vad gäller förskolan har uppmärksammats politiskt på senare tid. Skolverket har, på regeringens uppdrag, gjort en kartläggning och analys av insatser för att öka andelen män i förskola. I Skolverkets rapport22 betonas vikten av långsiktighet och synlighet vad gäller frågor om män i förskola. Insatser behöver ha långsiktiga mål, uppföljning och synliggöras mer inom utbildningsväsendet.
Rapporten tar även fasta på utvecklingen i Norge. Där har frågan om att öka andelen män i förskolan getts stor politisk upp- märksamhet. Samordnade satsningar har bedrivits långsiktigt och utifrån en konkret politisk målsättning att 20 procent av de som arbetar inom förskolan ska vara män.23
Något som framstår som effektivt och som präglat arbetet i Norge är inrättandet av nationellt kunskapscentrum som arbetar med frågor om män och jämställdhet, bl.a. män i förskola.24
Skolverket har även getts tilläggsdirektiv att arbeta för att öka andelen män i förskolan och kommer att arrangera konferenser om frågan. Utmaningen att öka andelen män i förskolan kommer att behöva förhålla sig till flera frågor; det handlar om att få fler män att söka utbildning med förskole-inriktning, genomföra utbildningen och stanna i yrket. Idag finns nätverk för män inom förskola samt för högskolepersonal som arbetar med frågor om män i förskole- utbildning. Erfarenheterna från dessa nätverk och aktörer är viktiga att uppmärksamma i Skolverkets kommande arbete.25 Det finns även stor kunskap inom nordisk genusforskning om män i skola och omsorgs- yrken som ger en god grund för kommande åtgärder.26
Bild från tysk rekryteringskampanj
Tysta tankar 
Perspektivet är bytt, från individ till generell jämställdhet. Intressant är att genom att växla tankesätt blir perspektivet annorlunda, förflyttat och utvecklat. Från invecklat till utvecklat. Tack för att du delar.
LikeLike
Jag brottas med begreppet “generell jämställdhet”. Vi har den ganska luftiga målsättningen att alla ska göra fria val och å andra sidan en bild av att det vore fint med jämn fördelning mellan könen inom alla yrken.
Kanske går de att förena men förskollärare och politiker brottas ständigt med kategorin “folk som väljer fel”. Jag är inte säker på att utredarna vågar vandra in på den farliga stigen – det känns som om de är fast i bilden av negativ maskulinitet där ansvarslösa och våldsamma män ska medvetandegöras.
Ministern börjar med att slå fast att genus/jämställdhet är en kunskapsfråga och tar exempel från löneskillnader och våld mot kvinnor. Samtidigt fins det andra dimensioner som inte låter sig reduceras till slagord.
Men jag är nog också ett bra exempel på diffus mångfaldsivrare – det måste liksom vara bra med blandade erfarenheter i en personalgrupp.
LikeLike
Diffus, men ganska klar i din målsättning, som jag uppfattat dig.
Du har rätt i att det finns en uppfostringside´som vilar över oss. -De som inte kom är egentligen de som borde varit här… Det kan gälla föräldrar på möte, studenter som utbildar sig eller, som här, att välja “fel”. Det kan jämföras med varandra, de som inte…. borde nog…
Vem ska vara förskollärare? Marie Nordberg som deltagit i utredningen hade ju två kategorier män som blev förskollärare och hon tyckte nog att den ena av dessa var just “fel”.
LikeLike
Suck – jag vågar inte tolka Marie. Men som lärarutbildare möter jag män som utmanar strukturerna. Och jag sörjer djupt att många av dem uppfattar förskolan och lärarutbildningen som statisk och monolitisk.
De ger upp och avbryter. Jag är ganska säker på att Marie Nordberg är lika bekymrad som jag över de här avbrotten.
Frågan är vilken form av maskulinitet de representerar – jag skulle vilja säga: “flera”.
LikeLike