Björklunds förslag om kommission och internationell forskargrupp låter seriösa. Emma Leijnse beskriver vilken kunskap som finns idag.
NIO PEKAS UT SOM FRAMGÅNGSRIKA
OECD definierar ”framgångsrika skolsystem” som de som presterar över OECD:s genomsnitt, och där elevens sociala bakgrund spelar mindre roll än i ett genomsnittligt OECD-land.Sju länder, och två delar av Kina, lever upp till dessa två kriterier: Australien, Kanada, Estland, Finland, Hongkong, Japan, Sydkorea, Liechtenstein och Macao (Kina). Sverige klarar inte det första kravet men däremot det andra.
OECD:S SLUTSATSER FÖR ETT GOTT RESULTAT
1 Likvärdighet i utbildningssystemet.2 Stort självbestämmande för varje enskild skola.
3 Höga löner för lärarna.
4Åtgärda bristen på lärare.
5 God ordning med lite skolk och sen ankomst.
Eller en slumpmässig bild från mitt oändliga arkiv?
Tysta tankar 
Tror att det är svårt att komma i närheten av dessa mål om man (staten, läroplanen, ramarna för skolväsendet) inte vågar skapa tydligare incitament än de som idag finns i skolan. Så länge modellen är att varenda elev ska bli kvalificerad för universitetsstudier efter treårigt gymnasium, med betoning på teoriämnen och språk, samtidigt som man håller fast vid att det varken får finnas en reell slutexamen där (en ”studentexamen” som faktiskt prövar elevernas förmåga på riktigt) eller att högskoleutbildningarna skulle få ha egna inträdesprov utöver de nuffror folk har fått på sina betyg – så länge det ligger kvar där kommer man inte ur den otydligt dimmiga stämningen på många skolor, korvstoppningen av fakta och modeller som sedan glöms på två veckor efter provet eller den undertryckt cyniska inställningen till hela maskineriet.
Det är orimligt att förvänta sig att alla, vid 18-21 års ålder, ska besitta goda till avancerade kunskaper i två eller tre främmande språk (Björklund föreslog väl nyligen att engelska plus två språk till skulle bli standard, som i det gamla läroverket?), att de ska ha en bra grund för högskolestudier och samtidigt redan där kommer att ha en ekonomisk(och social) sits som gör det hyfsat problemfritt att gå vidare till universitetet. I en ideal värld skulle det kunna se ut så, men elevgenomsnittet ser inte ut så och med dagens arbetsmarknad ligger det farligt nära lurendrejeri att säga att alla som går vidare till högskolan kommer att få kvalificerade jobb efteråt. Ska man komma vidare i det här så måste vi acceptera en större spridning i slutmålen för skolan (grundskolan och gymnasiet) men också prov, kurser och examina som är betydligt mer möjliga att kontrollera kvaliteten på, och ett upplägg på skolorna som gör det tydligare vad utbildningarna är till för. Om ingen riktigt vet, eller säger högt, vad vi skulle kunna ha skolan till så blir den också omöjlig att diskutera, då sätter man både elever och lärare i sjön.
Det behövs naturligtvis också vägar för dem som inte känner sig motiverade att sikta på akademisk utbildning, eller som inte har just den sortens intressen eller begåvning. Somliga är bra på språk eller laborativ naturforskning, andra på att knacka kod och programmera, andra på praktisk teknik – nästan ingen är bra på alla dessa områden. Idag lämnas de praktiskt begåvade i sticket av skolan efter lågstadiet.
Jag tror inte att det är realistiskt att vänta sig att 50% av alla ungdomar vid 18 års ålder ska tala/skriva/läsa engelska flytande och korrekt – så bra att de utan vidare kan hantera en dagstidning eller en universitetslärobok på detta språk – och dessutom ha goda, fullt användbara kunskaper i tyska, franska, spanska eller kinesiska. Det är en illusion, det är kanske en av fem som befinner sig där vid gymnasiets slut eller inom ett par år efteråt, och att vi skulle kunna träna upp den sorts elitgymnasister som går ut i Kina eller Singapore är rena nyset, det kräver helt andra slags skolor än de vi har – och en del annat som vi nog skulle se som oaptitligt i Sverige.
LikeLike
Håller med i din beskrivning. Men då blir frågan mer ideologisk – orkar vi se konsekvenserna?
Jag undrar om OECD-experterna har den auktoriteten att de kan stå över politiken.
Kanske.
LikeLike
Ja, idén med utomsvenska experter är väl att de inte ska kunna anklagas för mannamån eller politiskt schackrande – men jag undrar också om politikerna (och Skolverket) verkligen tänker låta sig näpsas offentligt av ett gäng fransmän , spanjorer, finländare och japaner som låt oss säga föreskriver att våra skolor ska se ut som en mix av Frankrike för fyrtio år sedan och Tyskland idag…
LikeLike
En resa in i ödmjukheten?
Skulle inte tro att Björklund leder en sådan.
LikeLike
That would be the day!
(Och när jag försöker skriva “day” ändra programmet till “SSU”)
LikeLike