Det är tråkigt att behöva kritisera kollegor, men den här texten är inget vidare.
Länk till Feiwel Kupferberg i Sydsvenskan
Genom att avskaffa det besvärliga ämnet pedagogik har ansvariga politiker i lugn och ro kunnat låta administrativt utformade styrdokument utan vetenskaplig grund styra lärarutbildningarnas innehåll. Det skriver Feiwel Kupferberg, professor i pedagogik vid Malmö högskola och ämnesansvarig vid institutionen för lärande och samhälle.
Feiwel arbetar på FAKULTETEN Lärande och samhälle, jag tror han är ämnesansvarig för någonting på INSTITUTIONEN Kultur språk medier. Presentationen på hemsidan ger inga ledtrådar.
På dagens lärarutbildningar har studenterna läroböcker som en tjugoåring skulle ha kunnat skriva. Här har vi huvudförklaringen till den svenska skolans ras.
Den som menar sig ha förklaringen till skolans kris bör vara noga med detaljer. Nu sällar sig Feiwel till skaran av alarmister som tar chansen att vädra egna käpphästar i turbulensen efter PISA-rapporten. Han är i gott sällskap. Jag försöker distansera mig från de enkla och nostalgiska lösningarna.
(Helena hör naturligtvis inte till den gruppen. Hon är som vanligt konstuktiv och välformulerad.)
Tråkigare är att Feiwel smutskastar utbildningen och sprider myter om kurslitteraturen på sin institution. Vilka kurser menar han? Hur har diskussionerna gått? I vilka sammanhang har professorn gjort sin röst hörd?
Den bittra striden mellan Utbildningsvetenskap och Pedagogik är av begränsat allmänintresse. Som vanligt handlar det om pengar och forskningsbidrag.
Det känns inte som om Feiwel och jag drar åt samma håll.
Tysta tankar 
Om Kupferberg tror starkt på boken som läranderesurs undrar jag varför han i egenskap av ämnesansvarig väljer ut undermålig kurslitteratur. Jag undrar, som du, hur han arbetat inom institutionen och de kurser han ansvarar för, för att höja kvalitén.
LikeLike
Tolkningar av texten leder till radikala handlingsförslag:
http://pluraword.blogspot.se/2013/12/riv-och-gor-om-lararutbildningen.html
LikeLike
Ja, det är faktiskt lite intressant när någon bedriver liknande kritik. I slutändan bör det ändå reflektera hans egen insats med tanke på hans position. Lite självinsikt hade nog inte skadat.
LikeLike
Bilden av vetenskaplighet som frälsning undan beprövad erfarenhet och ideologi?
Vilken forskning styrker ett sådant antagande?
LikeLike
Hej
Att någon skulle tro att jag inte vet att jag är anställd på Fakulteten för Lärande och Samhälle och att denna i sin tur består av flera institutioner varav jag sedan 2002 har varit tillknuten en av dessa (KSM) bekräftar att läsaren saknar fantasi för att föreställa sig at det kanske kan vara tidningen som har råkat skriva fel.uppgifter. Fantasi är en viktig aspekt av det att kunna tänka vetenskapligt, en annan aspekt är att ta reda på fakta. Jag har under de år jag har arbetat som professor enbart varit ansvarig för kurser på doktorandnivå och för Magister/Masterprogrammet i pedagogik. Problemet idag är att det inte finns några kurser i pedagogik på grundutbildningen, annars skulle jag nog ha sett till att de hölle en vetenskaplig nvå. Jag har flera gånger påpekat för utbildningsansvariga att man borde flytta ned introduktion till vetenskapligt tänkande till redan det första året och att detta borde följas upp med flera självständiga arbeten så att det inte är som i dag att det är första gången en student tvingas arbeta efter de vetenskapliga reglern och dessutom göra det på allltför kort tid, samtidigt med praktiken. Det är inget fel på studenterna de är alla duktiga och lärarna gör ett jättearbete, det är de villkor de bjuds op lärarrutbildnngen som skulle behöva ändras.
Jag har varit mycket glad för att arbeta på Lärurutbildningen och mitt samarbete med studenter, kollegor orh ledning har fungerat utmärkt, bortsëtt från denna principiella oenighet. Ibland behöver man som en mamma säga nej till sitt barn, nu räcker det. Ingen skulle dröma om att kalla det för smutskastning men säga att det visar modern kärlek till sitt barn. Så har jag det också med Lärarutbildnngen men som förälder kan man ju inte undgå att oroa sig för hur det ska går med ens barn i framtiden, därför har jag försökt tala klarspråk
mvh/ Feiwel Kupferberg
LikeLike
Hej Feiwel!
Välkommen hit. Jag tror inte att någon anklagat dig för att inte veta var du arbetar. Min kommentar var ett försök att klargöra din position i hierarkin. För en oinvigd är det nog lätt att tolka din kritik som om den gäller hela lärarutbildningen och inte den institution du verkar vid.
När det gäller fakultetsövergripande arbete har vi alla ett gemensamt ansvar för att minska gapet mellan forskning och grundutbildning. Det pågår ett aktivt arbete för att öka den vetenskapliga basen för det vi kallar akademiska professionsämnen och jag ser ingen anledning att just pedagogiken skulle erbjuda lösningen på hur vi ska konstruera en utbildning med bredd och djup,
Jag hoppas att din text kan leda till att vi diskuterar utbildningen förutsättningslöst – samtidigt som vi vet att det finns en omfattande examensordning att förhålla sig till. Din beskrivning av att studenterna inte skriver självständiga arbeten under utbildningen känner jag inte igen. Vi har lagt ner stora ansträngningar på att skapa utrymme för progression inom akademiskt skrivande och vetenskapligt tänkande . Men det är många aktörer som har starka åsikter om vad som ska rymmas inom en professionsutbildning.
Jag uppskattar din ambition att tala klarspråk men söker belägg för ditt påstående att just pedagogikämnet skulle vara en garant för att skolan skulle kunna värja sig från politisk klåfingrighet. Har du några exempel på att just företrädare för pedagogiken uppvisat någon form av mod i skoldebatten?
Helst innan pensionsdagen.
P.S. Vad betyder “ämnesansvarig” i presentationen?
P.S.S. Hur kommunicerar du din kritik av kurslitteraturen? Vad är det för 20-åringar du tänker på?
LikeLike
Jag tycker att fler än du Mats borde få lov att kritisera Lärarutbildningen och att man borde få göra det utifrån olika perspektiv. Du kritiserar ju själv högskolan titt som tätt. Du pratar dessutom ofta om att kunna byta perspektiv. Feiwel har en poäng, menar jag. Han formulerar det som en kritik på systemnivå, inte ett personangrepp på dig som ska besvaras med ett ” var fick han luft”. Feiwel angriper bara problemet på ett annat sätt, och menar att vetenskapligt tänkande borde ingå tidigt i grundutbildningen. Var fick han luft? Luften är väl fri!
LikeLike
Du har rätt – alla får lov att säga sin mening och alla perspektiv är välkomna. Debattartiklar ska dessutom gärna vara tillspetsade och moraliskt indignerade.
Min irritation handlar om att PISA-resultaten tycks innebära fritt fram för pompösa utspel. Och just romantiseringen av pedagogikämnet som frälsare menar jag är djupt patetiskt.
Om vi tittar tillbaka finns det inte mycket inspiration att hämta. Vi vill väl inte tillbaka till en tid då lärarutbildningen konstruerades av en uppdelning mellan pedagogik och metodik?
Låt oss fokusera på uppbyggnaden av akademiska professionsämnen.
Om man tar munnen full får man räkna med mothugg. Det är väl rimligt att vi undrar vad Feiwel gjort under sin tid på högskolan för att höja standarden på den utbildning han kritiserar?
Det är möjligt att jag missat hans insatser inom forskarutbildningen. För det är väl inte där böckerna kunde vara skrivna av 20-åringar?
Så luften är fortfarande fri. Ibland är den bara aningen tung att andas.
LikeLike
Jag tror inte det finns en quick fix på skolans problem. Däremot tror jag att om saker belyses från olika håll är det alltid positivt. Oavsett vad någon gjort eller inte gjort för att förbättra Lärarutbildningen (kan inte uttala mig om detta) så har man rätt att ha en åsikt? En del kurslitteratur på Lärarutbildningen är faktiskt riktigt usel och normativ. 20-åringar skriver nog lite mer “lol asg”, så kanske den liknelsen inte är så välfunnen, men så är det väl ibland när man letar likelser.
LikeLike
Jag är också kritisk mot en stor del av kurslitteraturen. De värsta exemplen tycker jag är populariserade avhandlingar där författaren presenterar metodiska tips som vetenskapliga sanningar.
Den formen av normativitet gör mig innerligt generad. Och när sedan studenterna exerceras i referensteknik på den här typen av texter vill jag byta arbete.
20-åringar är nog en ganska heterogen grupp. Det borde finnas precisare beskrivningar på det Feiwel inte gillar.
En hel del vetenskapliga landvinningar har gjorts av anmärkningsvärt unga personer!
LikeLike
Det var nog inte ovanligt att pedagogikämnet i grundutbildningen hade betydligt svårare böcker än lärarutbildningen har nu. Eftersom en så stor andel studenter lät bli att läsa dem så är det ingen säker indikation på att det var bättre förr.
Det är förstås ett jätteproblem att lärarstudenter har för svaga förkunskaper och att lärarhögskolor har låga examinationskrav för att behålla pengarna för tillräckligt många. Detta problem är dock helt oberoende av om kurserna ges inriktade mot utbildningsvetenskap eller mot pedagogik.
Jag anser att lärarutbildningens akademisering gått allt för långt och att för mycket “semi-filosofi” fyller utbildningen istället för en konkret diskussion kring hur vi möter elever av många olika slag.Den förändring Kupferberg eftersträvar är som att hälla bensin på elden som förtär svensk skolan nu.
LikeLike
Jag vet inte om det handlar om forskning eller akademisering – men jag hade gärna sett en lärarutbildning som tar de filosofiska frågorna på allvar:
Vad är kunskap?
Vad innebär det att lära sig något?
Nu riskerar vi att hamna mellan stolarna i en dragkamp mellan ämne och metodik – alla vill veta “vad som funkar”. Jag tvivlar på att politikerna kan avhålla sig från att styra på metod ivå.
Annars är vi ganska överens idag!
LikeLike