https://twitter.com/sr_kaliber/status/379165844770930688
– Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna 9 av 10 studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Men det är klart att det är ingen som säger att vi ska sänka kraven för att få igenom studenterna, men de facto tror jag att vi gör det, och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju den typen av ersättningssystem som vi har inom högskola, där genomströmningen av studenter syns i vår budget, säger Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö Högskola.
Kaliber har intervjuat ett tjugotal lärare vid olika högskolor och universitet som säger ungefär såhär: Ja – studenternas förkunskaper har sjunkit, och för att tillräckligt många ska bli godkända måste vi antingen arbeta mer än vi har betalt för – eller sänka kraven.
De senaste 20 åren har pengarna per student till högskolor och universitet minskat i faktiska värden. För 20 år sedan infördes också ersättningssystemet som innebär att lärosätena ersätts efter hur många studenter som registreras och godkänns. Ann Fritzell var med och konstruerade nuvarande ersättningssystemet.
– Den här ständiga urholkningen av resurserna och det mer komplicerade utbildningsuppdrag som expansionen har inneburit har gjort att lärare har fått ett mer komplicerat uppdrag men med mindre resurser per student, och då är det naturligtvis så att risken är stor att man kan sänka kraven. På det viset är det ett djävulskt system och det är därför som systemet nu är korrumperande för kvalitén, säger hon.
Tysta tankar 
Kraven på studenterna har höjts redan från första terminen ska det akademiska skrivandet finnas befäst. Lärare har mindre undervisningstid nu än för ett antal år sedan. Vi har fler studenter idag, fler som kommer från andra rekryteringsgrupper och som därför behöver oss lärare som undervisare. Dessa argument ger sammantaget en svår arbetssituation, men det gör inte studenterna sämre. Mona Blåsjö har skrivit och forskat om dessa frågor och hennes forskning ger vid handen att studenterna inte är sämre. Kaliber hade inte den vetenskapliga underbyggnaden.
LikeLike
Högskolan som symbol för den möjliga klassresan? Jag ser det hela tiden men är inte säker på att jag förstår vilka utmaningar som ligger inbygda i systemet?
LikeLike
Det här med sänkta förkunskaper och snällt genomsläpp på högskolan ger förstås många i yrken som de inte sköter som de ska men framför allt innebär det en ny slags träldom med människor i låglöneyrken som aldrig blir fria från lånen de aldrig fick nytta av.
Arbetsgivarkommentaren: “Har du bara gått på högskola” säger mycket om att det behövs mer än att bara ha glidit igenom för att få ett arbete.
LikeLike
Jag möter studenter som kämpar och ändå misslyckas – det känns fel att sprida myter om att det går att glida igenom.
LikeLike
Jag håller med om att det finns ett halvuttalat misstroende mot högskoleutbildningen, mot det universitet och högskolor kan erbjuda som det ser ut idag – ett tyst “nej tack” från arbetsgivare och näringsliv.. Eftersom man inte litar på kvaliteten i utbildningen – och ofta med goda skäl – och eftersom det är så många fler som pluggar idag, så uppfinner man andra gallringsbommar, man sållar t ex bort de som inte haft styrelseposter i olika föreningar, eget företag eller intressanta sommarjobb medan de pluggade. Eller plockar bort de som inte är bra på att snacka fram sin egen *person* som om de var Zlatan. Alla låtsas som om det är utbildningen som ska frälsa, men i verkligheten kan det se annorlkunda ut. Och eftersom ingen idag tar tag i frågor om hur efterfrågesidan (alltså arbetsgivarna) resonerar när de väljer att anställa eller inte anställa folk, så hamnar de här frågorna i slagskugga.
Men möjligheterha att glida igenom är olika på olika utbildningar. På många ekonomutbildningar t ex, och ibland på tekniska program, är det standard att C- och D-uppsatser alltid skrivs i grupper på 2 eller 3, bedömningen är också gemensam. Och den bedömbningen brukar ofta inte vara, tja, inriktad på metodfrågor och akademisk stringens. Det handlar mera om att man ska ha täckt in olika sidor av problemet på ett hyggligt sätt och skirva på ett sätt som låter övertygande. De analytiska momennen i en utbildning testas ofta bara i en grupp, inte en och en. Ett ipplägg som ser ut att närmast vara skapat för att öka genomströmningen.
LikeLike
Jag ser samma tendenser och önskar naturligtvis mer resurser. Samtidigt måste det finnas en balans mellan det vi kallar undervisning och examination. Idag styr Bologna mot att examinationen är allt och undervisningen ingenting.
LikeLike
Och en annan sida av det är ju att ju mer utbildning studenten måste packa ner i väskan för att ens kunna komma under övervägande för ett jobb (om så bara ett sexmånadersvick), ju mjukare ryggar blir det när de har kommit in. Har man pluggat i fem år och lagt upp en kvarts miljon i studieskulder och andra kostnader, dessutom en insatslägenhet med höga lån, så vill det till att man sedan snabbt kommer in. Aktörerna i branschen säger kanske “vi anställer bara folk som har en master i de ämnen vi efterfrågar”, och då blir det nödvändigt för att komma in, även om denna examen mest är en inträdesbiljett – det är viktigare att ha den än vad man faktiskt kan ha lärt sig under utbildningens gång. Ett par års arbetslöshet eller “Mac-jobbande” efter examen kan i praktiken devalvera värdet av denna examen. Det är klart att det skapar ett klimat där folk gör det mesta för att vara till lags.
LikeLike
Huuu – du beskriver dilemmat obehagligt väl. Jag kanske borde avstå från att romantisera självständigt tänkande bland studenterna?
Anpassligast vinner.
LikeLike
Nej, inte precis -. men atiittyden till pengar och utbildning har onekligen blivit mera cynisk i det nya sköna Sverige.
LikeLike
janlenander,
med tanke på hur usla arbetsgivarna oftast är på att bedöma och ta tillvara på anställdas och speciellt nyutexaminerades kompetens så säger kommentaren kanske mer än de egentligen vill.
Utbildning och erfarenhet är två olika sätt att skaffa sig kunskap om ett område, men det är inte exakt samma kunskap och den kan inte användas på exakt samma sätt även om slutresultatet kan bli lika bra.
Det som hänt på många områden är att upprapandet av grova tumregler och enkla samband har ersatts med mer teoretiska och matematiska modeller. De första är lätt att fråga ut någon om, medans vikten av de senare syns först när man behöver ändra någonting eller när tumreglerna fallerat.
En annan aspekt på utbildningen är att vi hela tiden trycker in fler och fler ämnen/delar i undervisningen, men fortfarande förväntar oss samma djup på alla.
Sen håller jag ändå med om att studenterna blivit sämre på senare år i flera avseenden, men det är inte den enda förändringen.
LikeLike