Det är mer än motsägelsefullt. Om förskola är en skolform – då är förskola en form av skola. Alltså är barnet också elev.
Eller hur?
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Det är mer än motsägelsefullt. Om förskola är en skolform – då är förskola en form av skola. Alltså är barnet också elev.
Eller hur?
Tysta tankar 
Intressant. Kan man tänka sig att elev är kopplat till plikt?
LikeLike
Ur Skollagsproppen:
Elev
Skollagskommittén föreslog att elev ska användas i alla skolformer.
Många instanser ställde sig emellertid i remissbehandlingen negativa till att förskolan från skolan övertar en terminologi som upplevs som verksamhetsfrämmande. Regeringens förslag är därför att begreppet elev inte ska omfatta barn i förskolan. I stället används ordet barn genomgående. För vuxenutbildningens del bedöms begreppet elev kunna fungera i en gemensam lagstiftning.
Ur Skollagen 1 kap 3 §:
I denna lag avses med elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan.
1. Det är riksdagen som fattar lagar, alltså inte Skolverket som bestämt detta (Ang Emmas tweet).
2. Barn i förskolan, elev i all annan skolverksamhet (inklusive fritids).
Varför håller folk på och spekulerar en massa istället för att läsa på de lagar som reglerar verksamheten de (antar jag) arbetar i?
Sen kan man ju tycka att lagen har fel – men det är ju en helt annan fråga…
LikeLike
Tack Anna för klarläggandet. Det är bra med begrepp som är klara. Varför elevbegreppet skulle börja just med skolans inträde är en diskussion som föregick. Där fanns bland annat Phd Mia-Maria Rosenqvist som en agitator mot elevbegreppet i förskolan. Hon ansåg, i alla fall då, att barnen skulle bli något de inte behövde vara förrän senare om de skulle komma att kallas elev. Detta beroende på att skolans begrepp inte fungerar i förskolan, sa Rosenqvist. Begrepp som rast, läxa, undervisning och lärare är andra sådana begrepp som Rosenqvist argumenterat emot. Det visar sig nu att flera av dessa begrepp långsamt vandrat in över gränsen. Exempelvis begreppet undervisning som mer och mer kommit att fungera även i förskolans begreppsvärld. Hur det är i förskolans verkliga värld, det vet jag inte mycket om däremot.
LikeLike
Ja, märkligt nog valde man ju att i skollagen använda begreppet undervisning i förskolan, men valde bort elev. Det är motsägelsefullt!
LikeLike
Det är inget märkligt alls. Har med det pedagogiska uppdraget. Om du läser 1 kap 3 § förstår du definitionen av undervisningen. De skolformsvisa läroplanerna pekar direkt på förskollärare och lärare. Alla andra göre sig icke besvär. Speciellt inte huvudmannen.
LikeLike
Jag anser ändå, efter att många gånger ha jag läst både lagen och förarbetena hit och dit, att det var ett felaktigt beslut att benämna verksamheten i förskola och fritidshem som undervisning. Mitt främsta argument för detta är att det står föräldrarna fritt att välja eller välja bort denna verksamhet, och jag anser inte att undervisning ska vara “utbytbar” mot “vad som helst”. I princip kan man ju låta sina barn göra precis vad som helst innan skolplikten och före och efter skoltid (alltså på förskole- och fritidstid) om de inte bevisligen far illa av det och man blir anmäld till socialförvaltningen. Syftet var förmodligen att höja statusen på verksamheten i förskola och fritidshem, personligen tycker jag att så viktiga (och specifika) verksamheter borde få ha egna namn på det de gör, inte behöva låna från skolan.
LikeLike
Håller helt med – det där statustricket börjar bli mer än tröttsamt.
Finns det verkligen som går på det?
LikeLike
Intressant. Då skulle man kunna föra argumentation i andra änden. Gymnasiet är också frivilligt och då är begreppet undervisning lika inaktuellt. Det är bara i den obligatoriska grundskolan man ska ha undervisning.
Sedan är det så att Skolinspektionen slår ned på ibland obefintlig pedagogisk verksamhet i de offentliga förskolorna. Hur det är i de enskilda vet bara kommunen.
LikeLike
Det är visserligen frivilligt att börja i gymnasieskolan men inte på samma sätt som i förskola och fritidshem. De två senare är utbytbara mot “vad som helst” utan att hindra barnet att komma vidare i systemet. Tre år med mormor för en 2-5-åring kvalificerar för skolan. Tre år med mormor för en 16-19-åring kvalificerar inte för högskolan, eller för ett jobb som elektriker, frisör eller snickare. Ska man komma vidare utan att gå i gymnasieskolan krävs att man deltar i en strukturerad aktivitet med ett tydligt mål – alltså nästan detsamma som undervisning men i annan form. För de andra, de som inte tar sig i genom gymnasieskolan, eller hittar något annat ställe att lära sig något vettigt, är ju framtiden enligt statistiken inte vidare ljus.
LikeLike
Det är spännande att tänka att barnet förvandlas till elev genom att gå in i ett rum.
Jag måste fundera vidare på ordets makt över tanken.
LikeLike
Jag tänker mig att det inte handlar om rummet utan om det som förväntas ske där. Ett barn mellan 1 och 5 år kan vara på förskola på dagarna, eller någon annanstans, beroende på vad föräldrarna väljer. Det finns mål för förskoleverksamheten, men inte för de enskilda barnen – de är alltså inte elever i förhållande till någon kursplan. Det krävs inte att man lärt sig vissa saker under denna tid för att “komma vidare i systemet”.
I detta resonemang ställer förskoleklassen till det. Den är också frivillig och har inte heller några kursplaner (men i och för sig en läroplan med mer individuella mål än förskolans).
LikeLike
Jag är inte språkvetare men tror att elev har något med att lyfta (elevé – pardon my french).
Frågan är om ordet elev i sig innebär tankefiguren att läraren lyfter barnet – eller om det finns utrymme för konstruktivistiska teorier. Där barnet lyfter sig själv.
LikeLike
Ej då. Målen i Lpfö 98/10 är lika mycket processmål för förskolans som mål för barns utveckling och lärande. Vilket innebär att barns utveckling ska dokumenteras för att veta var de står. Däremot ska de inte enskilt inte redovisas utåt.
LikeLike
Nej, det gör de inte alls. Barn har ingen kursplan. Elever har en.
LikeLike
Jag vet inte riktigt vad du svarar på, men eleverna i förskoleklass har faktiskt ingen kursplan, vilket kan tyckas lite märkligt eftersom det i övrigt är kännetecknet för en elev i styrdokumenten.
LikeLike
Helt riktigt Anna. De hänger i luften. Varken barn eller elev. Här har vi väl den politiska trätan i ett nötskal.
LikeLike
Enligt mig är “barn” en biologisk-juridisk term medan “elev” är en social-relationell term.
Barn är man tills man blir biologiskt och juridiskt vuxen. Elev blir man i relation till andra personer i en viss kontext, det vill säga tillsammans med andra barn och vuxna i skolmiljö och skolverksamhet.
Man kan alltså säga att alla elever är barn, men inte alla elever är barn (tex i Komvux).
Enligt detta synsätt följer definitionen av termen “elev” direkt på definitionen av termen “skola” alternativt “skolmiljö” eller “skolverksamhet” samt av definitionen av termerna “lärare”.
En konsekvens av denna metod av definition blir att om personalen på en förskola vill bli kallade för “lärare” följer att de barn som finns inom verksamheten automatiskt blir “elever”.
LikeLike
Det blev fel:
“Man kan alltså säga att alla barn är elever (tex enligt skolplikten), men inte alla elever är barn (tex i Komvux)”
LikeLike
Det verkar logiskt – på en språklig nivå.
Samtidigt är det sköra sociala konstruktioner som definierar rollerna ganska statiskt.
Är jag lärare i rum utan elever?
LikeLike
Är man en “jägare” om man tillbringar en hel dag på ett pass utan att se en enda älg?
LikeLike
Intressant – jag har fiskande kamrayer som är helt ointresserade av dimensionen “fånga fisk” . Det tycks handla mer om att vara ute i naturen – d definierar sig själv utifrån möjligheten.
På samma sätt kanske en lärare en person som kanske är beredd att ingå i en pedagogisk relation?
LikeLike
Många sladdar i twitterflödet.
För det första är det inte Skolverket som gjort skollagen. Det är riksdagen som fattat beslutet om den nya skollagen 22 juni 2010.
För det andra har förskolans uppdrag flyttats från omsorg till “utveckling och lärande” eller det pedagogiska uppdraget.
För det tredje är sedan tre år förskolan en av tre skolformer. Skollagen jämställer förskolechefen med rektor. De har samma befogenheter och skyldigheter.
För det fjärde säger skollag och Lpfö 98/10 barn om de som går i förskolan och elever om dem som omfattas av Lgr11 och Lgy11.
Hur svårt kan det vara??
LikeLike
Tack Plura – dig kan man lita på.
Frågan är väl vilken normerande kraft skollagen har på det språkliga planet? Under ytan pågår maktkampen och många tycks tro att en del begrepp ger status.
LikeLike
Jo tack, det är många troende men få utvalda. Maktkamper och statussökar finns det gått om. Få bygger på evidens och fakta.
Det är väl det som gör att det blir fel i debatten. Skollagen tillhör dit. Kunskapen är låg. Tillika är inte rättspraxis för handen än. Detta har ju i veckan fått sitt tydliga exempel i Lundsberg.
LikeLike
Det är intressanta tankar ni för fram. Men, jag kan inte låta bli att ställa en fråga som har med förskolan och undervisning att göra…för om inte förskollärare undervisar, alltså vad gör de då? Pedagogik är att leda andra i lärande och förklaras i termer av undervisning som en relationell aktivitet. Det är alltid någon i en pedagogisk situation som lär/visar någon något. Kanske ska diskussionen och energin istället läggas på hur undervisning kan förklaras och utveckals så att det bättre passar in i förskolans värld?!
LikeLike
Barn, elev, student …. progressionen, den förändring vi hoppas på och behöver borde nog snarast utökas med mer terminologi. Våra unga behöver mötas på nya sätt när de mognar, inte mer av samma.
LikeLike
Samtidigt har vi ju barnkonventionen i botten – 18 år, då slutar barndomen.
Jag är inte säker på att det ligger på en språklig nivå?
LikeLike
Om trenden med skolifiering av förskolan håller i sig innebär det i förlängningen mer av samma skola – då friheten och leken det utmanande inslaget i en inrutad tillvaro.
LikeLike