Jag möter en genomblöt man med bar överkropp på systemet i Tomelilla. Det är nog hans sätt att protestera mot regnet. Antagligen svär en del jordbrukare över att regnet faller i trösketider och jag ser stränglagd dyngsur halm efter vägen.
Ink spots erbjuder tröst. Jag älskar den orkestern och tycker att att alla bra låtar borde ha ett talavsnitt.
Tysta tankar 
Jag tycker att Ivar Arpi kunde valt Pugh Rogefeldt – vandrar i ett regn, rent professionellt men då får han av misstag inte råka ta samma titel med “Stefan Borsch”, för då blir det twitter.
LikeLike
Ouch –
Couldn’t see that coming!
LikeLike
Lågt ljud och aningen ofokuserat, men svidande vackert. Jimmy Pages gitarr och J.P.Jones’ syntar låter som ett milt glidande septemberregn.
Det finns en version i klart bättre kvalitet från deras allra sista konsert i Berlin ett par dagar senare, den har givetvis cirkulerat som bootleg och arret är i princip identiskt. Hade den på piratad ljudfil tidigare men blev av med den i samband med en skada på ett stavminne,.jaja…
LikeLike
Tack – gemytligt tyskt småprat ger verkligen livekänsla.
Chorus, flanger eller bara tremolo – det är frågan?
LikeLike
Återhållsamt bruk av tremolo och nästan ingen feedback skulle jag tänka mig finns bakom den skulpturala tonen på Pages gitarr, men jag kan inget närmare om hur man lirar. 😉
LikeLike
Det var innan de digitala effekterna flödade över. Är inte heller expert men det fanns en tid då flanger var det tuffaste av allt.
LikeLike
“Run Like Hell” från The Wall, ungefär. 🙂
LikeLike