Man kan väl säga att hon bekräftar Nörmarks tes att nyfeminismen är en maktfaktor i Sverige och att den klassar andra som sexister. Endast den på en maktposition kan bestämma vad som ska tolereras eller inte. De har svaren och den rätta vägen. De kan skilja rätt från fel. De kan välja att inte tolerera uttryck som de inte gillar.
I sanning en skrämmande syn om andra människor hon visar upp. Men så gillar hon ju inte liberala samhällen heller.
Det som stör mig mest med feminismen är kravet på att män ska ge upp sina privilegier men att kvinnor ska få behålla sina. För jo, kvinnor har också fördelar i detta samhälle, något som feminister vägrar erkänna.
Hmmmm – jag tycker nog att talet om privilegier är riskabelt. Antagligen finns det för- och nackdelar med att tillhöra olika kön i vissa sammanhang. De flesta av dessa “privilegier” är förknippade med ansvar.
Föräldrars makt över barnen är kopplat till försörjningsansvar. De män som lever upp till rollen som familjeförsörjare har nog ganska dimmiga föreställningar om vilken form av tacksamhet de skulle kunna utkräva?
Är faktiskt benägen att hålla med, det var ett klumpigt ordval.
Låt säga såhär män har lyckats bättre inom vissa områden och kvinnor bättre inom andra. Tex har kvinnor lyckats långt bättre än män när det gäller att undvika hemlöshet,undvika bli utblottade, undvika hamna i missbruk, undvika att dö i förtid, undvika självmord, undvika hamna i fängelse, undvika ensamhet och inte hamna i personlig konkurs.
Samtidigt har män lyckats bättre när det gäller att driva framgångsrika företag, tjäna storkovan, nå de högsta toppositionerna i samhället med mera.
Problemet med den svenska feminismen är att den enbart problematiserar de områden där män lyckats bättre än kvinnor men inte de områden där kvinnor har lyckats bättre än män. Och det håller inte om man säger sig vara för jämställdhet. Och mer än så, jag tror att mäns bevisade större benägenhet att ta risker är huvudanledningen till varför män dominerar såväl i den absoluta botten som absoluta toppen av samhället. Och det enda sättet för kvinnor att lyckas lika bra som män när det gäller att tjäna stora pengar och starta framgångsrika företag är att ta lika stora risker som män. Men få kvinnor är beredda att göra det, och många feminister verkar inte anse att kvinnor ens ska behöva göra det. Istället ska kvinnors företagande ökas genom riktade starta eget bidrag vilket innebär att det är skattebetalarna som står för notan om din affärsidé misslyckas så att kvinnan ifråga inte riskerar att bli utblottad. Feminister har en tendens att bara se de män som lyckats genom att ta stora risker och inte alla de män som misslyckats.
Jag försöker undvika de här rättvisediskussionerna – kanske vill jag till varje pris undvika en tävlan om vem det är mest synd om och intar därför en avvaktande position här.
Men om hela samhället bygger på någon form av kontrollerat risktagande är det svårt att skapa undantag för vissa grupper.
Jag vill också undvika en tävlan om vem det är mest synd om, och jag tycker att det var en viktig poäng som Nörmark förde fram i sin text. Han skrev uttryckligen att det var giftet i den svenska jämställdhetsdebatten och jag kan bara hålla med. För det är just det som är problemet med den svenska nyfeminismen, dom ser det verkligen som en tävlan om vem det är mest synd om och det är alltid mest synd om kvinnor.
Sydsvenskans Karin Arbsjö bidrar inte till någon nyansering:
“Nørmark är rädd att den svenska, och får man förmoda, danska manligheten är i fara. Den åsikten vädras ofta på danska kultursidor. De egenskaper han utifrån den nederländske sociologen Hofstendes forskning kallar manliga, det extrema, konkurrensmässiga och dominerande, skulle vara på väg att utrotas till förmån ”kvinnliga” egenskaper – enligt samma forskare samarbete, ödmjukhet, omvårdnad och livskvalitet.
Men att skandinaviska länder rankas högt när det gäller de sistnämnda egenskaperna beror inte på att kvinnorna skulle ha tagit över makten. Utan på en jämförelsevis lång historia av demokrati och välstånd.
I andra delar av världen ser människor som kämpar för mänskliga rättigheter på våra länder som föredömen när det gäller jämställdhet. Det är löjeväckande och antiintellektuellt att påstå att skandinaviska män skulle vara förtryckta. Och det vore skadligt om den svenska jämställdhetsdebatten sänkte sig till samma nivå som den danska.”
Jag undviker gärna ordet “förtryckta”. Det är alldeles för laddat. Och tanken på att spela ut kvinnliga och manliga egenskaper mot varandra känns bara tramsigt.
Jag är glad att vi lyckas hålla oss utanför den tävlan – samtidigt är det naturligtvis lockande att använda argumentet i till exempel skoldebatten.
Problemen uppstår väl när man utpekas som förövare och inte upplever skuld – då tror jag att något brister hos många män. Ungefär lika moraliskt komplicerat att hantera som anklagelserna att utnyttja billig arbetskraft när du köper kläder på H&M.
Knepigt nog har jag alltid gillat Nina Björk som person. Hon är i grunden djupt sympatisk utifrån mina personliga preferenser.
Problemet finns i en annan dimension. Jag har aldrig förstått mig på språkligt begåvade personer som inte en sekund verkar ha förstått hur evolutionära processer fungerar.
Hur skall den tvåkönade evolutionen fungera i framtiden om man nollställer det Darwin tydligt beskrev som “könsurvalet” eller “sexuell selektion”.
Min logikhjärna kräver ett tydligt svar.
Annars blir det bara hörselproppar på eller alternativt känslan av tidstypiskt brusbabbel.
“Feminism är en politisk rörelse för att göra kön till en ointressant kategori i en människas sociala liv.”
Jag reagerade också inför detta inledande statement och undrade över gränsdragningen mellan “det sociala livet” och – hmmmm – ja vilket är det där andra livet där kön tydligen skulle vara intressant?
Tanken på att kön skulle vara något helt privat och biologiskt tycks mig ganska främmande.
Just detta.
Obehagligt avslöjande vad gäller bristen på elementära kunskaper.
Är det den typen av föreställningar man skall bekämpa så är det rätt primitivt och närmast lågstadie. Vad gjorde hon på mellanstadiet när man började läsa grunderna om evolution??
Folk som bär på föreställningernen att man kan sudda ut evolutionära urkrafter borde gå på av staten obligatorisk utbildning.
Är det inte självklart att välstånd byggs av att man på ett smart sätt utnyttjar urkrafterna istället för att bekämpa och negligera.
Det blir lite paradoxalt att försöka beskriva den frihet och tolkningsutrymme som faktiskt finns inom mansrollen – jag tänker att det är just i den här skärningspunkten som det blir verkligt spännande.
Jag har möjlighet att välja bort konkurrensen och då framstå målet “att kön är ointressant i en människas sociala liv” som ganska rimligt. Men då får vi förlita oss på att partnervalet sker på andra plan – och där ser jag inga andra alternativ än att förlita sig på det vi kallar attraktion (som jag förutsätter pågår i en social dimension av våra liv)
Men det går kanske att administrera genom en stark stat eller ekonomiska transaktioner mellan familjer?
Problemet är att en hel del kvinnor blir attraherade av att mannen GÖR, tex gör snygga frivolter i skidbacken i tävling med andra män. Sånt måste man då förbjuda.
I mina ögon är problemet detta, män dominerar såväl i den absoluta toppen i samhälet som i den absoluta botten. Men jag har svårt att se att detta skulle bero på kvinnoförtryck, då borde inte män dominera bland hemlösa, uteliggare, narkomaner och fängelsekunder.
Snarare är det nog en följd av att män är mer riskbenägna än kvinnor, tar du stora risker hamnar du antingen i toppen eller botten av samhället. Vill kvinnor äga och driva lika många framgångsrika företag som män så får dom faktiskt vara lika benägna att ta risken att misslyckas och bli helt utblottad. Feminister ser bara de män som lyckats och blundar ofta för alla män som misslyckats och blivit utslagna.
Att män är mer riskbenägna verkar faktiskt vara biologiskt:
Hur kommer det sig att en kvinnlig läkare och en manlig läkare av exakt samma utförda utbildning och arbete inte får lika lön, utan att mannen får mer? även då kvinnan löneförhandlar så kommer hon inte upp till hans lön…
Om ditt påstående stämmer (och går att bevisa) är det ett lagbrott och definitivt ett misslyckande för rättsväsendet som har till uppgift att beivra överträdelser mot diskriminering.
De flesta löneförhandlingar sker utifrån ganska strikta kriterier. Kön är inte ett av dem.
Arbetsgivaren är skyldig att föra statistik och om löneskillnader mellan grupper uppstår bör detta behandlas. Det råder ju ingen brist på likabehandlingsplaner.
Tysta tankar 
Det är inte sexism när jag gör det, typ.
LikeLike
Man kan väl säga att hon bekräftar Nörmarks tes att nyfeminismen är en maktfaktor i Sverige och att den klassar andra som sexister. Endast den på en maktposition kan bestämma vad som ska tolereras eller inte. De har svaren och den rätta vägen. De kan skilja rätt från fel. De kan välja att inte tolerera uttryck som de inte gillar.
I sanning en skrämmande syn om andra människor hon visar upp. Men så gillar hon ju inte liberala samhällen heller.
LikeLike
Det som stör mig mest med feminismen är kravet på att män ska ge upp sina privilegier men att kvinnor ska få behålla sina. För jo, kvinnor har också fördelar i detta samhälle, något som feminister vägrar erkänna.
LikeLike
Hmmmm – jag tycker nog att talet om privilegier är riskabelt. Antagligen finns det för- och nackdelar med att tillhöra olika kön i vissa sammanhang. De flesta av dessa “privilegier” är förknippade med ansvar.
Föräldrars makt över barnen är kopplat till försörjningsansvar. De män som lever upp till rollen som familjeförsörjare har nog ganska dimmiga föreställningar om vilken form av tacksamhet de skulle kunna utkräva?
LikeLike
Är faktiskt benägen att hålla med, det var ett klumpigt ordval.
Låt säga såhär män har lyckats bättre inom vissa områden och kvinnor bättre inom andra. Tex har kvinnor lyckats långt bättre än män när det gäller att undvika hemlöshet,undvika bli utblottade, undvika hamna i missbruk, undvika att dö i förtid, undvika självmord, undvika hamna i fängelse, undvika ensamhet och inte hamna i personlig konkurs.
Samtidigt har män lyckats bättre när det gäller att driva framgångsrika företag, tjäna storkovan, nå de högsta toppositionerna i samhället med mera.
Problemet med den svenska feminismen är att den enbart problematiserar de områden där män lyckats bättre än kvinnor men inte de områden där kvinnor har lyckats bättre än män. Och det håller inte om man säger sig vara för jämställdhet. Och mer än så, jag tror att mäns bevisade större benägenhet att ta risker är huvudanledningen till varför män dominerar såväl i den absoluta botten som absoluta toppen av samhället. Och det enda sättet för kvinnor att lyckas lika bra som män när det gäller att tjäna stora pengar och starta framgångsrika företag är att ta lika stora risker som män. Men få kvinnor är beredda att göra det, och många feminister verkar inte anse att kvinnor ens ska behöva göra det. Istället ska kvinnors företagande ökas genom riktade starta eget bidrag vilket innebär att det är skattebetalarna som står för notan om din affärsidé misslyckas så att kvinnan ifråga inte riskerar att bli utblottad. Feminister har en tendens att bara se de män som lyckats genom att ta stora risker och inte alla de män som misslyckats.
LikeLike
Jag försöker undvika de här rättvisediskussionerna – kanske vill jag till varje pris undvika en tävlan om vem det är mest synd om och intar därför en avvaktande position här.
Men om hela samhället bygger på någon form av kontrollerat risktagande är det svårt att skapa undantag för vissa grupper.
LikeLike
Jag vill också undvika en tävlan om vem det är mest synd om, och jag tycker att det var en viktig poäng som Nörmark förde fram i sin text. Han skrev uttryckligen att det var giftet i den svenska jämställdhetsdebatten och jag kan bara hålla med. För det är just det som är problemet med den svenska nyfeminismen, dom ser det verkligen som en tävlan om vem det är mest synd om och det är alltid mest synd om kvinnor.
LikeLike
Sydsvenskans Karin Arbsjö bidrar inte till någon nyansering:
“Nørmark är rädd att den svenska, och får man förmoda, danska manligheten är i fara. Den åsikten vädras ofta på danska kultursidor. De egenskaper han utifrån den nederländske sociologen Hofstendes forskning kallar manliga, det extrema, konkurrensmässiga och dominerande, skulle vara på väg att utrotas till förmån ”kvinnliga” egenskaper – enligt samma forskare samarbete, ödmjukhet, omvårdnad och livskvalitet.
Men att skandinaviska länder rankas högt när det gäller de sistnämnda egenskaperna beror inte på att kvinnorna skulle ha tagit över makten. Utan på en jämförelsevis lång historia av demokrati och välstånd.
I andra delar av världen ser människor som kämpar för mänskliga rättigheter på våra länder som föredömen när det gäller jämställdhet. Det är löjeväckande och antiintellektuellt att påstå att skandinaviska män skulle vara förtryckta. Och det vore skadligt om den svenska jämställdhetsdebatten sänkte sig till samma nivå som den danska.”
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/vilket-krig/
Jag undviker gärna ordet “förtryckta”. Det är alldeles för laddat. Och tanken på att spela ut kvinnliga och manliga egenskaper mot varandra känns bara tramsigt.
Så – kan vi börja om nu?
LikeLike
Jag är glad att vi lyckas hålla oss utanför den tävlan – samtidigt är det naturligtvis lockande att använda argumentet i till exempel skoldebatten.
Problemen uppstår väl när man utpekas som förövare och inte upplever skuld – då tror jag att något brister hos många män. Ungefär lika moraliskt komplicerat att hantera som anklagelserna att utnyttja billig arbetskraft när du köper kläder på H&M.
LikeLike
Knepigt nog har jag alltid gillat Nina Björk som person. Hon är i grunden djupt sympatisk utifrån mina personliga preferenser.
Problemet finns i en annan dimension. Jag har aldrig förstått mig på språkligt begåvade personer som inte en sekund verkar ha förstått hur evolutionära processer fungerar.
Hur skall den tvåkönade evolutionen fungera i framtiden om man nollställer det Darwin tydligt beskrev som “könsurvalet” eller “sexuell selektion”.
Min logikhjärna kräver ett tydligt svar.
Annars blir det bara hörselproppar på eller alternativt känslan av tidstypiskt brusbabbel.
LikeLike
Tänker du på inledningen?
“Feminism är en politisk rörelse för att göra kön till en ointressant kategori i en människas sociala liv.”
Jag reagerade också inför detta inledande statement och undrade över gränsdragningen mellan “det sociala livet” och – hmmmm – ja vilket är det där andra livet där kön tydligen skulle vara intressant?
Tanken på att kön skulle vara något helt privat och biologiskt tycks mig ganska främmande.
LikeLike
Just detta.
Obehagligt avslöjande vad gäller bristen på elementära kunskaper.
Är det den typen av föreställningar man skall bekämpa så är det rätt primitivt och närmast lågstadie. Vad gjorde hon på mellanstadiet när man började läsa grunderna om evolution??
Folk som bär på föreställningernen att man kan sudda ut evolutionära urkrafter borde gå på av staten obligatorisk utbildning.
Är det inte självklart att välstånd byggs av att man på ett smart sätt utnyttjar urkrafterna istället för att bekämpa och negligera.
LikeLike
Pojkaktig Sångbok och läsning är utomordentig praktik i detta ämne.
Inklusive Pojkaktigt Brummelibrum.
LikeLike
Det blir lite paradoxalt att försöka beskriva den frihet och tolkningsutrymme som faktiskt finns inom mansrollen – jag tänker att det är just i den här skärningspunkten som det blir verkligt spännande.
Jag har möjlighet att välja bort konkurrensen och då framstå målet “att kön är ointressant i en människas sociala liv” som ganska rimligt. Men då får vi förlita oss på att partnervalet sker på andra plan – och där ser jag inga andra alternativ än att förlita sig på det vi kallar attraktion (som jag förutsätter pågår i en social dimension av våra liv)
Men det går kanske att administrera genom en stark stat eller ekonomiska transaktioner mellan familjer?
LikeLike
Problemet är att en hel del kvinnor blir attraherade av att mannen GÖR, tex gör snygga frivolter i skidbacken i tävling med andra män. Sånt måste man då förbjuda.
LikeLike
I mina ögon är problemet detta, män dominerar såväl i den absoluta toppen i samhälet som i den absoluta botten. Men jag har svårt att se att detta skulle bero på kvinnoförtryck, då borde inte män dominera bland hemlösa, uteliggare, narkomaner och fängelsekunder.
Snarare är det nog en följd av att män är mer riskbenägna än kvinnor, tar du stora risker hamnar du antingen i toppen eller botten av samhället. Vill kvinnor äga och driva lika många framgångsrika företag som män så får dom faktiskt vara lika benägna att ta risken att misslyckas och bli helt utblottad. Feminister ser bara de män som lyckats och blundar ofta för alla män som misslyckats och blivit utslagna.
Att män är mer riskbenägna verkar faktiskt vara biologiskt:
http://www.pnas.org/content/106/36/15268.full
LikeLike
Hur kommer det sig att en kvinnlig läkare och en manlig läkare av exakt samma utförda utbildning och arbete inte får lika lön, utan att mannen får mer? även då kvinnan löneförhandlar så kommer hon inte upp till hans lön…
LikeLike
Om ditt påstående stämmer (och går att bevisa) är det ett lagbrott och definitivt ett misslyckande för rättsväsendet som har till uppgift att beivra överträdelser mot diskriminering.
De flesta löneförhandlingar sker utifrån ganska strikta kriterier. Kön är inte ett av dem.
Arbetsgivaren är skyldig att föra statistik och om löneskillnader mellan grupper uppstår bör detta behandlas. Det råder ju ingen brist på likabehandlingsplaner.
Vad är din poäng Robin.
LikeLike