Positiv särbehandling?

https://twitter.com/genusskolan/status/308515848748953600

Genusskolan gör en pressad tolkning av det här citatet:

– Jag är tveksam till att ge män extra poäng för att de ska komma in på förskollärarutbildningen. Däremot kan man ta vissa hänsyn när man anställer. Så jobbar de i Stöcksjö i Umeå. Om det finns en manlig och en kvinnlig sökande som är jämbördiga så väljer de mannen. Vid en punkt kanske det vänder och de väljer kvinnan.

Jag var tvungen att läsa på i Malmö högskolas dokument:

Positiv särbehandling
Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön.

9 thoughts on “Positiv särbehandling?

  1. Normalt sett är jag mot positiv särbehandling, men jag tror pedagogyrket är ett av få där könsfördelningen har ett egenvärde. Alla barn behöver träffa vuxna av båda könen i positiva sammanhang, för att utvecklas på ett sunt sätt. Och barn från trasiga familjer riskerar att inte göra det om hela pedagogkåren är kvinnor.

    Like

    • Jag tycker begreppet är svårtolkat. Om de sökande har samma meriter och arbetsgivaren väljer en individ… Var ligger det särbehandlande?

      Lagen handlar ju om att skydda mot diskriminering. Om de har samma meriter förstår jag inte problemet. Vilken frihet har arbetsgivaren egentligen?

      Men det finns en skyldighet att sträva mot jämn könsbalans. Vad är den värd?

      Hmmmm – tur att jag inte är jurist!

      Like

      • Jämn könsbalans, dvs ca 50/50, tror jag saknar egenvärde. Däremot tror jag det vore bra om de kunde sy ihop så att varje klass eller barngrupp regelbundet träffar personal av båda könen.

        Like

      • Jag är ganska säker på att den här positiva särbehandlingen redan existerar. Män blir i högre grad kallade till intervjuer och många rektorer/förskolechefer bär på föreställningar om mångfald som kvalitet.

        Det gäller även ålder, etnicitet, personlighet, intresssen….

        När det gäller rekrytering av män tror jag det är intressant att diskutera kritisk massa. Ensamma män har ofta diffusa anpassningsproblem och tenderar att sluta i yrket.

        Like

  2. Det är, milt uttryckt, en mycket vanlig tjuvkoppling i diskussioner om positiv särbehandling: “så du vill kvotera in kvinnor/äldre/tomtar/
    synskadade ifrån gärdsgårdsserien och låta dem stöta ut personer som annars skulle gått in på sina egna meriter??” Heard it all before.

    Tror att det hämtar kraft inte bara ur den sköna känslan av att tillhöra ett smart och förfördelat ‘vi’, det är också en mental reflex hos många att det måste finnas en enda person som objektivt sett är bäst. Att två eller flera personer i praktiken skulle ligga på samma nivå vill man inte tänka sig, det bryter mot tävlingsinstinkten som i synnerhet akademiker och politiker har. Konsekvensen för varje par av kandidater blir: det måste vara en som är klart bättre och en som är sämre.

    Like

    • I en könsneutral verksamhet arbetar könsneutrala pedagoger som har ett helt oproblematiskt förhållande till sina erfarenheter och intressn eftersom de är välutbildade och medvetna?

      Jo – den retoriken känner vi igen.

      Like

  3. En metod att slippa använda positiv särbehandling.

    Härma karriärfeministerna på KTH.

    Satsa på logotypen “Manliga Superförskollärare” och bygg upp en tävlingsarena på Malmö Högskola med namnet “Future Male Children Leader Award” (FMCLA)

    Här hämtas lärdom och inspiration:

    http://www.ingenjorskarriar.se/ledarskap/article3650131.ece

    Nu får du banne mig ta och brösta upp dig Mats. Nu är det slut på gnäll och klagan. Shoot it !

    (Själv skäms jag å alla “civingars” vägnar! Kleta ned seriösa civilingenjörers yrkesheder med billig amerikansk hjärntvätt – fy fan.)

    Like

Leave a comment