http://www.akf.dk/udgivelser/2011/pdf/5058_quality_preschooling.pdf/
Long-Run Benefits from Universal High-Quality Pre-Schooling
This paper investigates the role of pre-school quality for children’s cognitive development at the end of elementary schooling (age 16). We use a unique dataset based on Danish admini- strative registers where pre-school children are linked to their pre-school and its pre-school teachers. Based on this, we generate five main quality indicators of pre-schools. Child out- comes are language test scores from final (9th grade) elementary school exams. Controlling for child background factors, we find that a higher number of staff members per child, a higher share of male staff, a higher share of staff with a pedagogic education, and a higher share of teachers with non-Danish ethnic background lead to significant improvements in children’s test results in Danish at the end of the 9th grade. Boys benefit more from pre-school quality than girls. We address possible selectivity by using instrumental variables estimation. For two of the quality indicators, i.e. the share of male staff and the share of non-native staff, IV estimates show significant positive effects which are numerically higher than OLS estimates.
Min vän professorn antyder resultaten bör tolkas “varsamt”. Annars tycker jag det låter som något för kvällstidningarna.
Hej och hå – här var det forskning!
Tysta tankar 
Detta är en av käpphästarna i mitt bloggande, när jag gör ansträngningar att skriva nåt seriöst i stället för sarkastiskt. Jag må vara lekman på området, men jag har god allmänbildning, 5 års teknisk högskola, 20 års yrkeserfarenhet inom (teknisk) forskning, samt en hustru inom pedagogikyrket som jag pratar med varje dag, så jag är inte helt tappad bakom en vagn.
Starka och/eller begåvade pojkar behöver inte så mycket extra stöd, de klarar sig alltid, men det är inte heller de som drar ner pojkarnas lägre genomsnittsbetyg. Två ganska enkla och billiga metoder tror jag kan göra underverk om man vill minimera betygsgapet mellan könen:
1) Gympa varje dag (enligt Bunkeflomodellen). De störiga pojkarna får då springa av sig så pass att de därefter klarar att sitta still och lyssna, precis som flickorna och de lugna pojkarna redan kan.
2) Minst en manlig pedagog i varje barngrupp. Barn från trasiga familjer får då ett naturligt och ganska nära umgänge med en manlig förebild och lär sig hur en bra man kan/ska vara, istället för att likt barnen i ‘Flugornas Herre’ skapa sig sin egen perverterade mansnorm. Annars blir deras första kontakt med en vuxen man när de blir tagna av polisen, och då är det så dags.
Ingen av dessa metoder kostar något extra (såvida man inte måste locka med högre löner eller bygga nya dyra gympasalar). Inte heller är det skadligt eller slösaktigt för den majoritet av eleverna som saknar specifikt behov av dessa åtgärder.
LikeLike
Se bara till att det finns två gympasalar.
Mobbarkillarna i den ena och resten i den andra.
LikeLike
Mobbartjejerna då?
LikeLike
Jag kräver könssegregerad gympa.
Att i den prebubertala fasen behöva kränkas inför könsmogna flickor är den centrala blindheten i dagens genusdiskurs.
Drivkraften för det sk “hatet”.
LikeLike
Könsuppdelad gympa hade min klass under hela högstadiet, utom när det vankades ‘Dans’. Men det motsäger ju inte metodiken ‘gympa varje dag’.
LikeLike
Nej det gör det inte.
Det var bara ett krav på ordning från min sida baserat på egen erfarenhet. Pennalisterna skall inte få ha fest varje dag på andras bekostnad.
LikeLike
Varför inte uppdelat på idrottsintresserade och inte idrottsintresserade?
LikeLike
Wow Anna! Nu blev det riktigt spännande!
LikeLike
Funktionella och goda manliga förebilder är centralt för alla välfärdskulturer.
Liksom frånvarande eller dysfunktonella manliga förebilder är ett krav för dystopiska kulturer.
Elementära självklarheter.
LikeLike