https://twitter.com/andersmi/status/287872486241083392
Jag är inte helt säker på om jag förstår Unni Drougges antydningar och anklagelser – men det känns som att hon är något viktigt på spåret!
Vi kan känna oss rebelliska trots att vi har hela det mediala och politiska etablissemanget i ryggen, även de maktstinna alfahannarna, de som indirekt beviljar den misogyni som grasserar på nedre botten. Vi förargar ingen i vår närhet när vi på Twitter och i de stora mediehusens redaktionella utrymmen dagligen svär oss trogna hatet mot hatarna. Vi sparkar neråt, slår oss för bröstet och blir dunkade i ryggen. Vi ropar till och med på inskränkningar i yttrandefriheten.
Och i skydd av skitstormen kan högerregeringen med fria händer fortsätta med att avveckla den välfärd som i högsta grad berör kvinnor, invandrare och flyktingar. Men det känns förstås tryggare att trampa på kackerlackorna på nätet som tror att jorden är platt än att känga till gubbar vid makten som tror att de äger hela jorden.
Tysta tankar 
Hon skriver:
“Under Lundgren-debaclet tilläts den firade journalisten Dan Josefsson bre ut sig på ett helt uppslag i vår största morgontidning med valda citat ur Lundgrens privata mejl till honom, som alla tycktes ämnade att klassa ut henne som kärleksobjekt.
Maja Lundgren hängde ut finrummets potentater med namns nämnande. Åsa Linderborg granskade nätets namnlösa avskum. Hatet är detsamma”.
Maja Lundgren “hängde ut”, med Drougges ord. Dan Josefsson svarade på ett av dessa karaktärsmord genom att citera Maja Lundgrens privata mail. Då klassas han som hatare.
Att svara på personangrepp är “hat” om den som svarar är man och den ursprungliga anklagaren är kvinna. I Drougges värld får en man inte försvara sig verbalt mot en kvinna, ty då är han en “hatare”. Är det inte typiskt?
LikeLike
Jag orkar inte bry mig om vem som hatar mest eller först. Den tiden är förbi!
LikeLike
Skönt det måste kännas. Jag kan fortfarande inte låta bli att bli *lite* upprörd. Bra blogg!
LikeLike
Tack – det finns fortfarande saker som gör mig upprörd. Kvällstidningskrönikor hör inte till dem.
LikeLike
För nyansens skull: jag är enig med Unni Drougge om att nedmonteringen av välfärden är mer upprörande än anonyma röster på Internet. Dock finns det även “tanter”, inte bara gubbar, som deltar i denna nedmontering.
LikeLike
Jo, så är det säkert. Och jag antar att en hel del av de här männen är politiker med kvinnliga röstare.
LikeLike
Jag tror dessvärre inte att något gott kommer att komma ur det som Drougge möjligen är på spåren. Slutsatserna är felaktiga, inte minst maktanalysen och de misandriska gliringarna.
LikeLike
Ligger inte det i genren? Går det att skriva kvällstidningskrönikor utan de inslagen?
LikeLike
Antagligen inte om man till kulturdelen nästan uteslutande rekryterar de som gjort karriär på fördomsfulla och könsstereotypa uttallanden.
LikeLike
Fint arbete du gör för övrigt Mats, med att försöka få in fler män i förskolan! Jätteviktigt arbete!
LikeLike
Tack tusen – nu vänder det!
LikeLike
Samma problem gäller skidåkare.
De umgås mest med skidåkare och inbillar sig därför att exakt alla känner till storheten med VR50 vid -1 grader celsius.
http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQczxrqOq2JXSLQKj9lsExM7kKTlMKPcY8ii36FIh-Gyxa_xObO6CJlPNKL2A
Exakt samma problem uppstår för folk som endast tittar på Landet Runt. Man kan få för sig att precis alla är extremt snälla och vänliga.
LikeLike
Tack Anders – dagens bildningsinsats. Mina vallningakunskaper är begränsade till röd, grön och blå.
Jag utgår nog från att alla vill väl. Det blir trevligast så. Misstänksamhet äter upp oss.
LikeLike
Men helgar ändamålen medlen? Att vilja väl gör förstås en människa mer sympatisk men följderna kan ju bli katastrofala ändå.
LikeLike
Vissa har fördjupat sig i frågan:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172320702
LikeLike
Men läs för tusan vad hon skriver, det är ju bara samma fördomsfulla skit som hon klagar på andra om, ingen skillnad, inget har hänt, bara samma dynga om och om igen.
Tro fan att hon bemöts med hat och fördomar om det är så hon bemöter andra.
LikeLike
Det var just det jag åsyftade med skidåkare och VR50.
LikeLike
Låt oss kalla det “poserande aggresivitet”. Det är väl ingen som orkar ta det på allvar?
LikeLike
Jag tycker att det är många som har gått på de här provokationerna en gång för mycket.
LikeLike
Jag tycker att man ska rikta kritiken mot de som provocerar, inte de som blir provocerade av dem.
Enstaka provokationer kan man ignorera, men inte de som sätter provokationerna i system, speciellt med sådan spridning som det får i en av de större tidningarna.
Det är ingen skillnad på att spy ur sig fördomar om invandrare eller gubbar/alfahannar (omskrivningar för män) och om man tror att det är oskyldigt att låta dem hållas så ska man nog hur sådan retorik använts tidigare i historien.
LikeLike
Men är det inte just detta hon skriver om? Antagligen omedveten om sin egen roll i cirkusen men jag uppfattar (kanske i naiv välvillighet) det som om hon verkligen insett att det är dags att byta spår. Om inte annat av pur leda – det har blivit lite väl trångt i den ringhörnan.
LikeLike
Ähm, någon sådan insikt ser jag inga tecken på, vad menar du?
LikeLike
Hon försöker problematisera den skenbara gemenskapen bland dem som hatar hatare? Det är absolut ett stoooort steg framåt?
Är jag odrägligt positiv?
LikeLike
Hon verkar mer beklaga sig över att det har kommit en ny trend att spy galla över andra än den grupp som hon har som favorit att spy galla över, dvs som var den tidigare trenden.
Alltså beklagar hon sig över att den nya trenden är för lätt, de som beklagar sig är inte tillräckligt mycket offer, i alla fall inte lika mycket som hon själv o.s.v…
LikeLike
Du har nog rätt – jag lider av en viss naivitet.
LikeLike