Om sifforna ska säga något alls behöver vi få veta alternativet. Vad kostar det samhället på lång sikt med en skola där det inte finns någon insyn alls?
Jag försöker jämföra med högskolans värld. Hur mycket av kursbudgeten ska vi lägga på examination? Borde det inte vara mer av det vi kallar “undervisning”? Det är inte säkert att formativ bedömning löser den motsättningen.
Till sist gäller det att skapa ett självförtroende hos lärarna som gör att de vågar släppa sargen. de här granskningarna tycks ha skapat en olustkultur som mer handlar om att inte göra fel, än att verkligen göra rätt!
Nej. Till sist gäller det att skapa en skolmiljö där elevernas lärande fungerar väl, där de kan få det stöd de behöver utifrån sina behov och blir bemötta med respekt från såväl lärare, övrig skolpersonal och andra elever.
Kontroller, dokumentation, utvärderingar, analyser, förändringar, uppföljningar etc må upplevas som kostbart och tunghanterligt, men de är verktyg för att vi, som samhälle med ansvar för alla elevers utbildning, dels ska försöka försäkra oss om att alla elever i alla skolor faktiskt får den undervisning de har rätt till, dels för att få en bild av vilka områden som fungerar väl överlag, och vilka som inte fungerar väl på många ställen, och därför behöver åtgärdas mer centralt än lokalt.
Det är en stor investering, men det är inte bortkastade pengar.
Om målen är rimliga, metoderna välanpasade och resurserna finns – då är det säkert väl investerade pengar.
Om målen är överlastade, metoderna slumpmässiga och varje krona behövs i undervisningen – då är det mindre klokt att tro på kontroll som lösning.
Det handlar nog om vilken beskrivning vi gör av de aktuella förhållanden. Kanske är det nödvändigt att diskutera människosyn. Om vi tror att människan behöver kontrolleras (belöning/bestraffning) innebär det ett bra argument för din position.
Ska jag vara petig så är kostnaderna för kontroll via Skolinspektionen en kostnad för staten. Däremot är kostnadrna för undervisningen en kommunal kostnad. Så debatten är lite konstig.
Staten måste i ett decentraliserat system ha koll på att uppdraget staten givit efterföljs. Annars är likvärdigheten satt ur spel.
Problemet med självvärdering är just att den är väldigt konserverande och tenderar att missa problem som gärna sopas under mattan eller kostar pengar/arbete att förändra, den är alltså inget alternativ till utomstående utvärdering.
Högskolorna satsar mycket på utvärdering – ibland tänker jag att det är en mängd avsikter som ska uppfyllas genom de där enkäterna – som tyvärr ofta har stort bortfall och de som fyllt i tillhör den plikttrogna skaran.
Jo, jag har sett båda formerna och det är därför jag menar att självvärderingen är meningslös, speciellt för att kontrollera kvalitet.
De utomstående granskningarna fungerar däremot hyfsat.
Alla granskningar är beroende av någon typ av definierade mål eller kriterier som går att uppfylla.
Ja och nu har vi en ny myndighet som ska försöka hålla ihop det här. På ett plan gillar jag tanken på att mäta kvalitet genom examensarbete – problemet är att de få professionsutbildningar som verkligen låter sig sammanfattas i den formen.
Ja tyvärr – allt tal om process och breddad rekrytering är borta. Det finns andra delar också (avnämare och studentintervjuer) men den tunga delen ligger på examensarbetet – vilket naturligtvis präglar utbildningens inriktning mot vetenskaplighet. (I betydelsen akademiskt skrivande)
Jag utbildar förskollärare. Efter tre år skriver de en uppsats zom är helt avgörande för om vi ska få behålla våra examensrättigheter.
Det riskerar att snedvrida kvalitetsbegreppet.
Tidigare kunde högskolor arbeta för att rekrytera grupper som bröt mot den gängse bilden av studenten. Det var ett resurskrävande och ibland utmanande projekt. Idag är det få som talar om processer – produkten är allt. Och jämförbarhet står i centrum.
Det finns poänger med båda systemen. Har du missat maktkampen inom HSV?
Utvärderar HSV rutinmässigt de blivande förskollärarnas examensarbeten? Är det inte bara en fråga om att godkända examensarbeten ska hålla en rimlig nivå?
Det är väl inget som i sig hindrar att man rekryterar bredare?
Om de man rekryterar inte går att utbilda såpass att de kan skriva något som HSV godkänner så låter det mer som en snedprioritering i både rekryteringen och utbildningen.
Vilken av maktkamperna inom HSV? Jag kan ha missat någon…
Du har absolut rätt i att slagorden om breddad rekrytering riskerar att hota kvaliteten. I synnerhet om undervisningen inte möter de nya studentgrupperna där de befinner sig. Självstudier är krävande för dem som tagit sig igenom gymnasiet utan andra strategier än att läsa och memorera allt.
Högskoleutbildade föräldrar är avgjort en framgångsfaktor – genomsnittet ligger runt 25% bland studenter. Hos oss är siffran 17%. Men de har andra kvaliteter och erfarenheter som gör dem mycket lämpliga för yrket – ja, de flesta är definitivt utbildningsbara (även om mindre än 1% går vidare till forskning)
Aha, nu är jag med. Det låter som om den gode Flodström lever kvar i någon sorts sextiotalsutopi och antagligen inte undervisat annat än forskarstuderande sedan dess eller överhuvudtaget. Examensarbeten som enda grund för kvalitetsbedömning av en utbildning förefaller omåttligt korkat.
Självstudier är nog inte speciellt krävande för de som satsat på att bara läsa och memorera det som de vet kommer på tentan, det brukar mer vara ett problem för de som faktiskt försöker och tror att de ska kunna förstå något.
Vill man ha bra kvalitet på examensarbetena så får man arbeta på det sättet åtminstone sista året av utbildningen och inte, som är vanligt idag, bara förutsätta att de fixar det på egen hand. Det behövs också mer aktiva handledare som är delaktiga i processen.
Om undervisningstiden blir lägre än alla andra arbetsuppgifter, ja då kan man fråga sig om det är rimlig kostnad. Jag räknade ut att mina bedömningar av studenternas examinationer, tar längre tid än den tid jag undervisar (räknat i klocktimmar). Frågan jag ställt mig under en längre tid är om vi inte borde utöka seminarietiden och göra tentorna lite mindre komplicerade. Men, men … det är bara en känsla jag har, dock med min undervisningserfarenhet och annan kunskap som grund.
När studenternas förkunskaper sjunker och en stor del av undervisningen bedrivs i form av självstudier, då kan de här tankarna dyka upp.
I Bolognamodellen ska alla mål examineras. Det är en intressant konstruktion. Och mycket krävande för de bokstavstroende – särskilt när målen är pompösa och spretiga.
Dags att välja sida tycks handla om att vara (MP) ,(V) och eller viss del av(S) för att försöka legalisera allt vad som kommer ifrån “träsket feminism”!
Tysta tankar 
Vilken sida då?
LikeLike
Bra fråga!
LikeLike
Om sifforna ska säga något alls behöver vi få veta alternativet. Vad kostar det samhället på lång sikt med en skola där det inte finns någon insyn alls?
LikeLike
Jag tror inte att någon förespråkar det alternativet. Men det måste finnas en balans mellan hur många som arbetar med kontroll av andra.
Tidigare var självvärdering ett viktigt sätt att arbeta med kvalitet – idag låter vi andra ögon avgöra. Det finns fördelar med båda modellerna.
http://test.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/0038ECF3?OpenDocument
Jag försöker jämföra med högskolans värld. Hur mycket av kursbudgeten ska vi lägga på examination? Borde det inte vara mer av det vi kallar “undervisning”? Det är inte säkert att formativ bedömning löser den motsättningen.
Till sist gäller det att skapa ett självförtroende hos lärarna som gör att de vågar släppa sargen. de här granskningarna tycks ha skapat en olustkultur som mer handlar om att inte göra fel, än att verkligen göra rätt!
LikeLike
Nej. Till sist gäller det att skapa en skolmiljö där elevernas lärande fungerar väl, där de kan få det stöd de behöver utifrån sina behov och blir bemötta med respekt från såväl lärare, övrig skolpersonal och andra elever.
Kontroller, dokumentation, utvärderingar, analyser, förändringar, uppföljningar etc må upplevas som kostbart och tunghanterligt, men de är verktyg för att vi, som samhälle med ansvar för alla elevers utbildning, dels ska försöka försäkra oss om att alla elever i alla skolor faktiskt får den undervisning de har rätt till, dels för att få en bild av vilka områden som fungerar väl överlag, och vilka som inte fungerar väl på många ställen, och därför behöver åtgärdas mer centralt än lokalt.
Det är en stor investering, men det är inte bortkastade pengar.
LikeLike
Om målen är rimliga, metoderna välanpasade och resurserna finns – då är det säkert väl investerade pengar.
Om målen är överlastade, metoderna slumpmässiga och varje krona behövs i undervisningen – då är det mindre klokt att tro på kontroll som lösning.
Det handlar nog om vilken beskrivning vi gör av de aktuella förhållanden. Kanske är det nödvändigt att diskutera människosyn. Om vi tror att människan behöver kontrolleras (belöning/bestraffning) innebär det ett bra argument för din position.
LikeLike
Ska jag vara petig så är kostnaderna för kontroll via Skolinspektionen en kostnad för staten. Däremot är kostnadrna för undervisningen en kommunal kostnad. Så debatten är lite konstig.
Staten måste i ett decentraliserat system ha koll på att uppdraget staten givit efterföljs. Annars är likvärdigheten satt ur spel.
LikeLike
Varför tänker jag på Det stora språnget?
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stora_språnget
LikeLike
Det kan man undra. Dessutom var det en konstig länk för stod nada.
LikeLike
Spotify – Peps – Dags att välja sida!
LikeLike
Å jo vars, självvärdering är en av delarna i kvalitetsarbete enlig skollagen.
LikeLike
Problemet med självvärdering är just att den är väldigt konserverande och tenderar att missa problem som gärna sopas under mattan eller kostar pengar/arbete att förändra, den är alltså inget alternativ till utomstående utvärdering.
LikeLike
Och det som kallas kollegial granskning är inget verkligt alternativ?
Too close…
LikeLike
Jo, men självvärdering är inte kollegial granskning.
Det hade säkert fungerat bra att låta lärare från andra skolor granska t.ex..
Självvärdering förutsätter en integritet som är ytterst ovanlig och dessutom utdöende.
LikeLike
Högskolorna satsar mycket på utvärdering – ibland tänker jag att det är en mängd avsikter som ska uppfyllas genom de där enkäterna – som tyvärr ofta har stort bortfall och de som fyllt i tillhör den plikttrogna skaran.
LikeLike
Jo, jag har sett båda formerna och det är därför jag menar att självvärderingen är meningslös, speciellt för att kontrollera kvalitet.
De utomstående granskningarna fungerar däremot hyfsat.
Alla granskningar är beroende av någon typ av definierade mål eller kriterier som går att uppfylla.
LikeLike
Ja och nu har vi en ny myndighet som ska försöka hålla ihop det här. På ett plan gillar jag tanken på att mäta kvalitet genom examensarbete – problemet är att de få professionsutbildningar som verkligen låter sig sammanfattas i den formen.
LikeLike
Hur menar du att mäta kvalitet genom examensarbete? Är det så det görs nu?
LikeLike
Ja tyvärr – allt tal om process och breddad rekrytering är borta. Det finns andra delar också (avnämare och studentintervjuer) men den tunga delen ligger på examensarbetet – vilket naturligtvis präglar utbildningens inriktning mot vetenskaplighet. (I betydelsen akademiskt skrivande)
LikeLike
Vilket examensarbete, vilken kvalitet, vilken rekrytering? Vem utvärderar vad?
LikeLike
Jag utbildar förskollärare. Efter tre år skriver de en uppsats zom är helt avgörande för om vi ska få behålla våra examensrättigheter.
Det riskerar att snedvrida kvalitetsbegreppet.
Tidigare kunde högskolor arbeta för att rekrytera grupper som bröt mot den gängse bilden av studenten. Det var ett resurskrävande och ibland utmanande projekt. Idag är det få som talar om processer – produkten är allt. Och jämförbarhet står i centrum.
Det finns poänger med båda systemen. Har du missat maktkampen inom HSV?
LikeLike
Utvärderar HSV rutinmässigt de blivande förskollärarnas examensarbeten? Är det inte bara en fråga om att godkända examensarbeten ska hålla en rimlig nivå?
Det är väl inget som i sig hindrar att man rekryterar bredare?
Om de man rekryterar inte går att utbilda såpass att de kan skriva något som HSV godkänner så låter det mer som en snedprioritering i både rekryteringen och utbildningen.
Vilken av maktkamperna inom HSV? Jag kan ha missat någon…
LikeLike
Du har absolut rätt i att slagorden om breddad rekrytering riskerar att hota kvaliteten. I synnerhet om undervisningen inte möter de nya studentgrupperna där de befinner sig. Självstudier är krävande för dem som tagit sig igenom gymnasiet utan andra strategier än att läsa och memorera allt.
Högskoleutbildade föräldrar är avgjort en framgångsfaktor – genomsnittet ligger runt 25% bland studenter. Hos oss är siffran 17%. Men de har andra kvaliteter och erfarenheter som gör dem mycket lämpliga för yrket – ja, de flesta är definitivt utbildningsbara (även om mindre än 1% går vidare till forskning)
Den där maktkampen var mellan Flodström och regeringen:
http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2010/universitetskanslerandersflodstromavgar.5.5549c4e7128dece8c6280001859.html
LikeLike
Aha, nu är jag med. Det låter som om den gode Flodström lever kvar i någon sorts sextiotalsutopi och antagligen inte undervisat annat än forskarstuderande sedan dess eller överhuvudtaget. Examensarbeten som enda grund för kvalitetsbedömning av en utbildning förefaller omåttligt korkat.
Självstudier är nog inte speciellt krävande för de som satsat på att bara läsa och memorera det som de vet kommer på tentan, det brukar mer vara ett problem för de som faktiskt försöker och tror att de ska kunna förstå något.
Vill man ha bra kvalitet på examensarbetena så får man arbeta på det sättet åtminstone sista året av utbildningen och inte, som är vanligt idag, bara förutsätta att de fixar det på egen hand. Det behövs också mer aktiva handledare som är delaktiga i processen.
LikeLike
Om undervisningstiden blir lägre än alla andra arbetsuppgifter, ja då kan man fråga sig om det är rimlig kostnad. Jag räknade ut att mina bedömningar av studenternas examinationer, tar längre tid än den tid jag undervisar (räknat i klocktimmar). Frågan jag ställt mig under en längre tid är om vi inte borde utöka seminarietiden och göra tentorna lite mindre komplicerade. Men, men … det är bara en känsla jag har, dock med min undervisningserfarenhet och annan kunskap som grund.
LikeLike
När studenternas förkunskaper sjunker och en stor del av undervisningen bedrivs i form av självstudier, då kan de här tankarna dyka upp.
I Bolognamodellen ska alla mål examineras. Det är en intressant konstruktion. Och mycket krävande för de bokstavstroende – särskilt när målen är pompösa och spretiga.
LikeLike
Dags att välja sida tycks handla om att vara (MP) ,(V) och eller viss del av(S) för att försöka legalisera allt vad som kommer ifrån “träsket feminism”!
LikeLike
Var kom feminismen in här?
LikeLike
Det undrar jag med? Dämpa dig Kauko!
LikeLike