Jag läser en lång och snårig text av Per Wickenberg om män och våld.
I alla våldshändelser vi dagligen får reda på via olika media dominerar – utan någon som helst tvekan – mannen/männen: James Holmes vid Batmanfilmen i Denver, Colorado; drogkarteller i krig i Mexico; talibaner i Afghanistan; Khadaffi i Libyen; Nordkorea; Syriens president Bashar el-Assad och hans krig mot sitt folk med tiotusentals döda; 16 våldtäkter på en vecka sommaren 2012 i Göteborg och 1091 våldtäkter i landet i juni och juli i år, enligt Brå. Vapenindustrin går med enorma vinster. Vad är det för män som går omkring i världen, är den fråga som många ställer. Nelson Mandela och Mahatma Gandhi är de strålande undantagen.
Jag menar att det finns betydligt fler undantag än Gandhi och Mandela. Om vi verkligen vill förstå vilka villkor som gäller idag kan vi inte utgå från de här mediebilderna. Professorn i rättssociologi pendlar mellan allmän moralism, vaga rop om handling, krav på problematisering, slängig statistik och teorier om könsmaktsordning.
Helheten blir en ganska fånig demonisering av män som mynnar ut i en önskan om forskningsmedel till den egna verksamheten.
Jag hoppas att PM Nilsson hittar mer kreativa utgångspunkter för sin utredning om mäns situation.
Tysta tankar 
Ja, 4500000 svenska män begick INTE våldtäkt under fjolåret. Vi är normen.
LikeLike
Med den artikeln har han väl snarare informerat mig om att den institutionen borde läggas ned.
Bashflaks ovanstående enkla men självklara analys beskriver att någon annan ämnesgren borde få ekonomiskt stöd, tex humanetologin.
LikeLike
Så farligt var det väl ändå inte. Man behöver inte känna sig angripen som man. Om män inte vill det. 😉
LikeLike
Jag undrar över vem det är som tjänar på att diskussionen hålls på den här låga polariserade nivån? Å ena sidan hopplösa demoniseringar med hjälp av statistik – å andra sidan välmenande uppmaningar om medvetenhet och forskning.
För mig som jobbar med unga män som gör otraditionella yrkesval är motsättningen djupt destruktiv. Helgon eller djävul – det känns inte som ett vardagligt existentiellt val. De flesta försöker bara få ihop livet och skaffa sig ett juste jobb. Då blir den här diskussionen om destruktiv maskulinitet ett alibi för att inte göra något.
På detta sätt utmärker sig Sverige i förhållande till övriga länder. Jämställdhetsarbetet utgår från bilder av manlighet som de flesta män inte känner igen sig i. De vill varken dekonstrueras eller avprogrammeras – särskilt konstigt blir det när de ska göras till förbilder.
Vi ställer inte samma krav på kvinnor som gör ett traditionellt yrkesval (läs omsorg). Under ytan är männen ett problem – vad de än gör. Bilden av den aggressive mannen drabbar alla – därför måste vi vara särskilt försiktiga med hur vi förhåller oss till den.
LikeLike
Bra så, men statistiken i det här avseendet följer oftast Disraelis “lögn, förbannad lögn och statistik”, dvs även när statistiken som sådan är korrekt i någon mening, så är premisserna och tolkningarna utifrån den oftast horribla.
En sanningskommission i jämställdhetsdebatten hade varit på sin plats.
Man kan tycka mycket om vapenindustri och försäljning av vapen, men faktum är att samma utveckling mot nationalstater och förbund av dem, samt öppenhet och handel (även med vapen), som drivit vapenindustrins utveckling, även har lett till en minskning av våldet i samhället. Om man ska tro på kvinnors icke-inflytande när det gäller ansvaret för vapenindustri så är det ju knappast heller de som ska tackas t.ex. för det minskade våldet totalt sett.
LikeLike
En sanningskommision – det låter spännande och lagom revanschistiskt!
Jag är med och har faktiskt förhoppningar om att PM Nilssons utredning ska bryta ny mark!
LikeLike
Ja, men man får hoppas att det inte bara blir en sammanställning av de etablerade förnekarnas förutfattade meningar som de propagerar för här t.ex..
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/missa-inte-forskning-som-redan-finns-om-man_7544306.svd
LikeLike
Usch ja – den artikeln var ett svårslaget bottennapp. Antagligen helt inriktad på att styra PM Nilsson mot den genusvetenskapliga fållan:
LikeLike
Jag har uppenbarligen missat en del här…
LikeLike
Nej, om man verkligen tror att män är roten till allt ont och eller tycker att det är rätt så, så behöver man inte känna sig angripen, det är bara om man har värderingar som skiljer sig från dessa som man ha anledning att bry sig.
LikeLike
Vem i hela friden påstår att män är roten till allt ont? Möjlighet mansrollen.
Tröttsamt med detta förnärmade synsätt. Kritik måste inte tas personligt.
LikeLike
Det handlar inte om personligt utan om vilken inriktning jämställdhetsarbetet ska ha i framtiden. Vi har prövat det moraliserande förhållningssättet med mycket begränsad framgång.
Eller om jag ska vara frank – effekten är ofta den motsatta. Genom att demonstrera ett öppet avståndstagande från maskulinitetens alla former blir insatserna svåra att förankra hos oss som ska leva i de här kompromisserna.
Var slutar jag och var börjar rollen? De flesta av oss löser sådana frågor på ett ganska intuitivt plan. Wickenbergs dikotomier ger inget stöd för moralisk utveckling.
LikeLike
Det finns andra vägar som inte bygger på föreställningar om destruktiv maskulinitet.
LikeLike
Inte till “allt ont”! Det fanns ju två “lysande undantag”‘som antagligen har uträttat något gott.
LikeLike
Att män är roten till allt ont, dvs i det här fallet att det inte behövs någon relevans, orsakssamband eller motivering innan skulden slentrianmässigt läggs på män, eller att negativa företeelser i samhället som båda könen bär ansvar för och upprätthåller på liknande sätt könas som manliga.
Poängen här är just att kritiken kastas vilt på män som grupp utan rimlig anledning, inte att den tas personligt.
Det är uppenbarligen inte ett vinnande koncept att hantera dessa anklagelser på det traditionellt manliga sättet att bara tyst stå och ta emot, eftersom det då istället tolkas som erkännande av skuld.
Bättre då att tala om för sexisterna att de kan fara och flyga.
LikeLike
Ja – det krävs en viss kyla för att göra det sistnämnda på ett trevligt sätt.
Jag tror inte på det dår traditionellt manliga sättet – skuldmedvetandet blir liksom som en sten i bröstet.
LikeLike
När det nått dit så vet jag inte om det är så meningsfullt att vara trevlig längre, det kan man spara till de som förtjänar ett bättre bemötande.
LikeLike
Det känns rätt hopplöst, om jag försöker beskriva något positivt i maskuliniteten blir jag kategoriserad som försvarare av massmördare. Nej Zoran – inga smileys i världen kan dölja den obehagliga världsbilden.
LikeLike
Självklart finns det positiva sidor. Men när någon vill prata om problemen är inte första som behövs att tala om annat, om det som fungerar. Exemplen Ghandi och Mandela känns för övrigt lite för ikoniska i min smak
LikeLike
Det finns alla anledning att prata om annat när personen ifråga närmast revisionistiskt skapar problemen (i den definitionen som avses ovan) genom att göra undantagen till norm, dvs ignorerar det andra.
LikeLike
Jo – de flesta av oss anstränger oss ganska mycket för att leva upp till våra egna förväntningar på att vara anständiga människor.
Tanken på att män som grupp kan befinna sig i utsatta positioner (till exempel på förskollärarutbildning) tycks vara svår att förena ned de där två ikonerna. Är det en maskulin variant på horan/madonnan vi bevittnar?
LikeLike
En maskulin variant på horan/madonnan är ju inte helt långt från sanningen, men med fnurran att endast de män som gjort något väldigt bra betraktas som goda, inte de som bara inte gjort något dåligt. Motsvarande betraktelse av kvinnor är att de betraktas som goda så länge de inte gjort något dåligt.
LikeLike
Ovanstående är givetvis tätt knutet till den traditionella synen på män där de enbart har ett värde genom sina handlingar, eller mer specifikt resultatet av dem, men inget inneboende värde so människa eller individ.
LikeLike
Intressant – en kvinna skulle då ha ett värde genom att vara (vacker/fruktbar) medan mannen måste bevisa sitt värde genom aktiv handling (och utsätter sig därmed för risken att handla moraliskt tvivelaktigt!)
Det har jag inte funderat över.
LikeLike
Det ger onekligen ett annat perspektiv på värderingsdiskussionerna.
LikeLike
Slutsatserna är med nödvändighet den enda logik som funkar när man insett att mannen är och förblir en “parasithona”. En “vekling” som inte klarar av att själv föda fram avkomma.
LikeLike
Fast det finns en del som inte borde citeras ens i sarkastiskt syfte…
LikeLike
I min ungdoms Sverige försökte man med alla möjliga metoder dämpa våld som uttrycksmedel.
Boxning var stigmatiserat
Svensk ishockey var inriktat på lir istället för hård kroppskontakt.
Filmcensuren var fortfarande aktiv.
Huvuddelen av männen fick jobb när de gick ut skolan.
Vad gör man egentligen nu för tiden annat än att prata om normer.
Får jag meddela allmänheten att normer är en efterhandskonstruktion.
Nya normer erhålls av att man faktiskt gör något konkret antigen omedvetet eller medvetet.
Jag vill bara påpeka att delar av det sk “PK-Sverige” protesterar något hejdlöst om någon får för sig att vilja censurera film och dataspel.
Och det här med att utöka andelen teknikutbildning som skapar jobb och trygghet det vill man ju inte heller.
Så man kan ju ärligt fråga sig hur man tänker sig att det manliga våldet skall kunna minska.
LikeLike
På morgonteve pratade Einhorn om skillnaden mellan goda handlingar och goda avsikter.
Texten ovan dryper av goda avsikter. Jag ser inga tecken på att den skulle kunna användas som utgångspunkt för handling.
I en annan tråd diskuterade vi göteborgskravallerna. Min tes var att de ungdomarna som bar sig illa åt mot varandra har informerats om värdegrunden ganska många gånger under sin skoltid. Problemet är synen barn/ungdomar/pojkar som objekt för korrigering.
Moralismen lyser igenom.
LikeLike
Själv hakar jag mest upp mig på att dessa “normmänniskor” aldrig har något konkret att erbjuda.
Jag har inget emot att våldet minskar i samhället.
Men jag är helt ointresserad av begreppet normer.
Istället tänker jag i det andra perspektivet. Vad är det i livet som gör att människor inte får lust att använda våld och istället väljer andra vägar för att ge uttryck för sina behov.
Där finns svaren!
Behovspsykologi är ett betydligt bättre verktyg än normdiskursen.
LikeLike
Jag tror att du skulle gilla Breaking bad, det är en serie som ställer frågorna på djupaste allvar. Vad är en man beredd att göra för att försvara sin familj.
Och med en mästerlig kemist i huvudrollen!
LikeLike
Kontrasten goda avsikter och konkret handling intressant.
LikeLike
Vi drömmer väl om en tillvaro där vi kan få de här dimensionerna att harmoniera. Men då måste vi förenkla och avskärma oss. Så fort andra människor är inblandade blir det komplicerat.
LikeLike
Jag blev plötsligt väldigt sugen på att gå och hugga ved. Varje vedträ heter Per Wickenberg.
LikeLike
Lugn, lugn, lugn…
LikeLike
Nu känns det bättre, och stapeln blev lite högre.
LikeLike
Måste säga att det är väldigt obehagligt att du måste hugga sönder bilden av en annan man som inte tycker som du, för att det ska kännas bättre. Det tycker jag är ett problem som hänger samman med det Per skriver om!
LikeLike
Hugga sönder bilden av en annan man?
En professor som skriver debattartikel (utan kommentarsmöjlighet) borde väl vilja att hans teser granskas?
Nej Zoran – det här handlar om pengar. Var det 13 nya miljoner som skulle fördelas till forskning om jämställdhet? Den som nämner problematisering av maskulinitet och könsmaktsordning är en given vinnare i det spelet.
Jag känner inte Per men förutsätter att han är väl införstådd med hur det här spelet går till.
LikeLike
Oupps – jag inser att din kommentar om att hugga sönder bilden var riktad till Bashflack. Den får stå för honom, men jag tolkar den helt metaforisk.
LikeLike
Det där om vedhuggning var en fortsättning på en avspänd och humoristisk diskussion vi hade häromdagen, hur vedhuggning är en skön terapi för att kanalisera sina aggressioner på ett positivt sätt. Nutidsmannens kontakt med sin inre stenåldersman.
LikeLike
Här får du lite bakgrund
Det var alltså inget förtäckt hot. Den här bloggen är garanterat hatfri.
LikeLike
Intressant forskning ang våldsam maskulinitet.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fatal-bakom-flest-valdsbrott_7751966.svd
LikeLike
Jag är inte så glad över att Longlitudiell klinisk psykiatrin tolkar världen åt oss – men det kanske är där studier av maskulinitet kommer att bedrivas?
http://www.lu.se/lucat/group/013243120
LikeLike
På sätt och vis är det lite intressant att det kan finnas en poäng med “tredje gången gillt”-systemet, som kritiserats så mycket i sverige.
http://en.wikipedia.org/wiki/Three_strikes_law
LikeLike
Om manlgheten defineras utifrån rationellt “risktagande” så blir antagligen en sådan lag ganska effektiv. Kalkylen avskräcker.
Men då gör vi mannen till en rationell varelse. Efter Breaking Bad har jag en stor förståelse för kriminalitet… “A man gotta provide his family”
LikeLike
Nej, det tror jag inte, men den lilla klicken som står för de flesta brotten idag ges får då inte möjlighet att fortsätta med brott i all oändlighet utan plockas istället bort ur samhället.
Vad orsaken sen är till att de fortsätter att begå brott är egentligen ointressant för lagens funktion, efter två möjligheter till rehabilitering så prioriteras istället skyddet av samhället före individens rehabilitering.
Det är väl egentligen en ganska rimlig prioritering…
Det tar i och för sig även ganska effektivt bort den typen av brott som en yrke/försörjning.
LikeLike
På sikt måste nog pragmatismen uppvärderas om allmänhetens förtroende för rättssystemet ska bevaras. Samtidigt vill ingen hamna i ett system där fängelserna löser problemen – det amerikanska både lockar och förskräcker.
LikeLike
Hellre att fängelserna löser problemen än att ingen gör det.
Löser ingen problemen så tas lagen snart i egna händer och rättsstaten upphör.
LikeLike
Jo – det är svårt att säga emot.
LikeLike