Det är mycket energi som läggs på en företeelse som inte nämns någonstans i de dokument som reglerar skolans verksamhet. I skollag, läroplan och kursplaner – ingenstans återfinns läxorna. Ändå ses läxor som ett så naturligt fenomen att en del politiker blir uppriktigt förvånade när de får frågan om skolan bör ge läxor eller inte.
Argumenten för läxor brukar främst vara två: Dels att det är viktigt att föräldrarna får veta vad deras barn håller på med i skolan. Dels att barnen måste lära sig lite studiedisciplin, om inte annat som förberedelse för högre studier.
Oavsett om man som regeringen vill göra läxhjälpen till en privatsak, eller som oppositionen avsätta statliga pengar för läxhjälp i skolan, så går både regeringen och oppositionen åt samma håll i ett avseende: båda blocken håller på att underminera själva grundargumenten för varför man ska ha läxor över huvud taget. Mer läxhjälp, oavsett om den är hemma eller i skolan, gör argumenten om föräldraengagemang och studiedisciplin överflödiga.
Jag har ingenting att tillägga. Förutom en länk till Huffington post.
Tysta tankar 
Man hänger lite upp sig på ordet läxor. Jag ger sällan läxa, men man har ett ansvar som elev att följa ett visst minimitempo. Kursen går under en viss tid och det är ett visst stoff som ska läras in. Så även om man inte ger explicita läxor har eleverna “läxa”. Ingen elev hinner öva all matematik på skoltid, utan måste arbeta hemma. Vissa mer, andra mindre.
Som lågutbildad förälder kan det vara svårt att hjälpa sitt barn när de behöver mer tid än de får i skolan. Har träffat en hel del som gärna skulle köpa in den tjänsten, om de hade råd.
Vi har tre vägar att gå.
1. Högre lärartäthet och mindre grupper mellan 8-15.
2. Förläng skoldagen och kortare lov. Skolan ordnar extrastöd på eftermiddagarna.
3. Subventionera de engagerade föräldrarna att köpa in stöd.
Vilken väg som är bäst och hjälper flest barn är inte säkert. Kanske behövs mer än en lösning.
LikeLike
Aha – du menar att det finns en grupp som skulle vilja köpa den här tjänsten men inte har råd? Och att det då skulle kunna fungera kompenastoriskt/utjämnande?
Jag tror nog att reformen riskerar att få motsatt effekt. Leijnse sammanfattar bra. Men vi rör oss inom kända ramar – sorteringsskolan har sin egen logik.
LikeLike
Så länge skolan premierar medelklassens teoretiska kunskaper högre än arbetarklassens praktiska kommer medelklassen att klara sig bättre. Dessutom har vi resurserna att hjälpa våra barn. Vi köper självklart datorn med dyslexiprogram som landstinget sparar in. Våra barn kommer alltid klara sig bättre.
Vi har alltid haft en skola som sorterar barn och vi kommer nog alltid att ha det. Att skolan ska vara en plats där alla ska kunna komma precis hur långt de vill oavsett sociokulturell bakgrund eller biologiska förutsättningar. En vacker tanke, men inte realistisk. Hur man än mäter och vad som än premieras kommer vissa att lära sig bättre än andra och ha bättre back up. Vi kan kompensera men aldrig ta bort effekten.
LikeLike
Det är en fråga som berör:
LikeLike
Man ska nog inte bunta ihop de begåvnings,ässiga förutsättningarna med de sociokulturella. De sociokulturella förutsättningarna är känsliga för politiska beslut, de begåvningsmässiga är mer beroende av pedagogik.
LikeLike
Den begåvningsmässiga fördelningen är givetvis inte entydigt kopplat till klass, men den sociokulturella bakgrunden spelar definitivt roll för vilket stöd man får. Den svage med bildade föräldrar har mycket större möjlighet att få hjälp att komma igenom skolan. Både i uppmuntran och stöd. Det betyder verkligen skillnad mellan att falla igenom eller klara sig.
För den begåvade är den sociokulturella bakgrunden inte lika avgörande, men man kanske inte når sin fulla potential. Man klarar sig ganska bra, men kunde nått mycket längre.
Vi har länge försökt att kompensera de svaga för deras bakgrund. Och det ska vi göra, annars blir det ett mänskligt lidande och en kostnad för samhället. Men den ensidiga fokuseringen på svaga elever har gjort det svårare för duktiga elever att göra en klassresa, Utan stimulans får de klara sig själva. Och det är ett samhällsekonomiskt problem. Vem är det som skapar jobb till 1000 personer. De begåvade. Och då kan vi inte bara klara oss med de som får stimulansen hemifrån av bildade föräldrar. Frågan är hur vi ska uppmuntra de barnen att göra klassresa. I skolan och/eller med ekonomiskt stöd till medvetna föräldrar?
LikeLike
Om man lite politiskt inkorrekt beskriver kombinationerna av elevernas förutsättningar med fyra kategorier; begåvade med välutbildade föräldrar, obegåvade med välutbildade föräldrar, begåvade med lågutbildade föräldrar och obegåvade med lågutbildade föräldrar, så kan man kanske komma på både politiska och pedagogiska strategier för att optimera resultaten för alla dessa grupper. Som jag ser det är det ett problem att det både från pedagogiskt och politiskt håll finns ideologiska spärrar mot den sortens lösningar, man tenderar analysera problemen utifrån ideologi snarare än nytta. Jag tycker att det är bättre att någon av grupperna vinner än att ingen gör det, men jag tycker det vore betydligt bättre om alla kunde vinna på de strategier man väljer och jag tror dessutom att det vore möjligt att genomföra.
LikeLike
Jag är glad att du tar steget ut och prövar tanken Sara. Vi som lever i skolvärlden gör ofta ganska trånga tolkningar av allas lika värde. Rätten att misslyckas är svår att formalisera och på samma sätt försöker vi förena idén om eget ansvar för studierna med skolans skyldighet att se till att alla uppnår målen.
Men subventionerad läxhjälp är väl ingen väg att vandra?
LikeLike
Inte i den formen, eftersom det bara flyttar gränsen för vilka som har råd, inte gör det tillgängligt för alla som behöver. Jag tror inte det är värt pengarna. Vill också tillägga att skattesubvention inte alls sänker kostnaderna för de som inte betalar skatt, exempelvis de familjer som lever på försörjningsstöd. Hellre skattefinansierat än skattesubventionerat säger jag.
Men sedan vill jag bara tillägga att det är fel att alls blanda in ideer om allas lika värde, vilket värde man har påverkas naturligtvis inte alls av hur bra man klarar sig i skolan, oavsett förutsättningar.
LikeLike
Värde är ett svårt begrepp. I ett marknadssamhålle är vi alla varor och är det svårt att inte dras in i den synen på människovärde. Men på ett filosofiskt och humanistiskt plan har du naturligtvis helt rätt.
Frågan är om det är möjligt att frikoppla upplevelsen av värde från prestation?
LikeLike
Vad har läxhjälp med läxor att göra? Hela grejen är ju att göra det billigare att skaffa privatlärare.
Anledningen till att behövs privatlärare är att lärare verkar vara kassa kunskapsmässigt och pedagogiskt nuförtiden. Så ur det perspektivet blir det ju som med livbåtarna på Titanic. Skolan sjunker de som har råd får skaffa sig en livbåt. Staten har lite gett upp och vill att så många som möjligt ska ha råd med en livbåt.
LikeLike
Moderaternas (hyperhappymanipulation) 3 bästa lista:
1) Skattesubventionerad läxhjälp.
2) Privatiseringen av myndighetsutövningen Bilprovningen.
3) Privatiseringen av domstols och åklagarmyndigheterna via dolt anbudsförfarande.
LikeLike
Att välståndet byggs av tekniskt nyskapande går de NYNYA Moderaterna fullständigt förbi.
Steka burgare på MC Donnalds (för 13,50 kr/h) är exakt lika samhällsnyttigt som export av högteknologi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
LikeLike
Skolans nedgång är knappast moderaternas fel. Det hela börja med den socialdemokratiska ekonomiska politik som la grunden för krashen på 90-talet och de nästföljande sosse årens nedskärningar i skolan etc. Iofs började nedgången ännu tidigare om jag inte är helt ute och reser och där var det sossar nästan hela vägen också.
LikeLike
Orsakerna kan du så långt bak i tiden som på 60 talet.
Vissa fick för sig att välståndet var för givet.
LikeLike