Rapport återger en undersökning som beskriver att pojkar halkar efter i skolan. Särskilt tydligt är mönstret bland de som har lågutbildade föräldrar och/eller utländsk bakgrund.
Anna Ekström oroar sig för låga förväntningar på en kollektiv nivå och vill erbjuda stöd på en individuell nivå. Der är fortfarande inte möjligt att se skolan som en del av problemet.
I Rapport förespråkar Sabuni katederundervisning och Romson efterlyser resurser.
Här har vi varit förut.
Tysta tankar 
Dom har noll koll!
LikeLike
Eller omvänt: hur höga krav har vi egentligen på flickor? Är den rimlig?
LikeLike
Vem har bevisat att det handlar om förväntningar?
Jag är säker att det börjar i andra ändan.
Man måste få bli sugen för att få lust.
Vad är det för “dolda kraftfält” som skapar suget och som ger lusten?
Begriper man det så har man lösningen.
LikeLike
Hela kravspåret är en återvändsgränd – vi borde diskutera innehåll och motivation (inre och yttre)
LikeLike
Inom vissa gränser formas man av den kultur man lever i. Ingen mänsklig varelse lever opåverkad av det omgivande samhället. Och just barn suger åt sig av det här, de är otroligt receptiva och lyhörda för vad vuxna tycker och tänker om dem, även om vi vuxna inte alltid ser det så.
Och skolan är krav, på allt möjligt. Läsa, skriva, räkna, sitta still, vara fokuserad. Vi måste bara bli medvetna om att det är krav. Sedan behöver vi se i vi ska modelera det där och hur vi skapar det där positiva och lustfyllda för möjligheten att bli kunnig och förstå saker. Motivation, om man vill.
LikeLike
Problemet kan vara som följande. Istället för att fundera utifrån vilka varje elev har för mål för sin lärande. Där lärarna sammanställer de individuella målen hos eleven för att påverka undervisningen dyvlar de istället på eleven vad de ska lära sig.
Tjejer är lydiga görare och killar obstruerande individualister.
Det strukturella felet i dagens skola är att sättet att undervisa och vad sättet är att studera. Vill nog påstå att det var bättre med hur grundskolan såg ut för 45 år sedan. Där tjejerna kunde läsa latinlinjen och vi killar tekniklinjen. Då fanns inte de problem vi ser idag.
LikeLike
Just så Plura.
Skall man få killar att lära av lust så måste de få avskilja sig från tjejer. Helst skall det också vara “funktionella strukturer” som driver lusten framåt. Inte mjuka romantiska drömmar.
LikeLike
Man kan också vända på frågan och säga att det är obalans i lärarkåren ur ett genusperspektiv. Skolan är felkonstruerad. För mycket fokus på plugghästarna.
Problemet är var tar alla plugghästar vägen efter avslutade studier. Inte når de samhällets topp i den utsträckning deras strävan innebär. Killar må vara lite saktfärdiga i utvecklingen. Men var tar alla duktiga tjejer vägen?
LikeLike
Jag måste få fråga – är det bara samhällets topp som räknas? Alla de där under, är det inte rätt bra om de också är välutbildade, allmänbildade, bildade och kunniga?
LikeLike
Vi glider över på frågan mellan skolframgång och karriärframgång. Den är mer komplicerad än vad barn tror.
Men vi vet att dörrar stängs för dem som inte blir behöriga till gymnasiet.
LikeLike
PS! Har du sömnstörningar? DS!
LikeLike
Vaknar ofta 5.11. Irriterande vana – somnar gärna om.
LikeLike
Nja, de dörrarna är väl stängda för alla. Man måste själv öppna dem. Skolan borde ge alla goda möjligheter att göra det och se till att nycklar från både killar och tjejer passar i låset, men jobbet måste göras själv. Om man inte gör det i grundskolan kan man vänta med att öppna dem senare, men det blir betydligt jobbigare och dyrare.
Ingen föds med bara öppna dörrar, men vissa har lättare för att öppna dem.
LikeLike
Pojkar är mer individualister skrev någon ovan. Kan möjligen tolkas så.
Min 9 åriga systerson var för två år sedan fullständigt fokuserad på dinosarier. Ville man lära honom att läsa och räkna så fanns det en kunskapsmotor som hette dinosarier.
Nu två år senare är han nördigt intresserad av fåglar och “roterande mekaniska robototar”.
Nu har fröknarna möjlighet att lära honom att läsa och räkna genom att använda sig av berättelser som handlar om fåglar och “roterande mekaniska robototar”.
Senare när han blir intresserad av större maskiner och apparater så har fröknarna möjlighet att lära honom att läsa och räkna genom att använda större maskiner och apparater i inlärningsprocessen.
Gör dom så – fröknarna i skolan? Dvs individanpassar efeter pojkars mentala fascinationer.
LikeLike
Reagerade också på deras brist på självkritik. Högre förväntningar på pojkar, men ingenting om vad man faktiskt förväntar sig. Att de ska jämföras med flickor födda tidigt på året. Lära sig på samma sätt och gilla samma saker. Oroande med så dålig självinsikt.
LikeLike