…när jag försöker läsa in kurslitteraturen. Ofta är det omarbetade avhandlingar som populariserar en vetenskaplig bakgrund och presenterar observationer i en form som ger utrymme för metodtips.
Tyvärr dominerar många gånger allmänna påståenden som presenteras i en uppblåst form med oändliga referenser till auktoriteter inom området. Min kropp behöver inte fler sådana böcker. Kanske är jag alltför allvarlig för det här jobbet.
Tihi.
Idag har jag lärt mig ett nytt ord: FALLIBILISTISK.
Dagens fråga – vem är den gåtfulle vampyren på bilden?


Det du stött på är den allmänt förekommande deklamatoriska kunskapen, som utmärks av en mängd ord som döljer det mycket
frånvarande innehållet. Finns rikligt i pedagogiska marker och i den skolforskning, som av utövarna kallas “skolnära”.
LikeLike
Aha – just nu känns det som om det står samma sak i alla böcker.
LikeLike
Då har jag lärt mig ett nytt ord: deklamatorisk. Och jag tycker mig känna igen fenomenet.
LikeLike
Är det ungefär som Proklamatorisk?
LikeLike
Vet inte. Det ger inga träffar någonstans.
LikeLike
Jag kan göra mig skyldig till en lätt anglocism…
LikeLike
Kanske Dostojevskij på bilden? Eller en något polerad Rasputin? 😉
LikeLike
Njae – ledtråd PRAGMATISM
LikeLike
Och varför kommer denna substanslösa litteratur in som kurslitteratur?
LikeLike
Tyvärr lever den ofta upp till bilden av seriös vetenskaplighet (lång referensförteckning).
Men om jag skriver mer riskerar jag nog att hamna i populistgropen.
LikeLike
Det var ju, ska vi säga, intressant kvalitetskrav.
LikeLike
Det finns nog en risk att litteraturlistorna speglar en önskan om att se bra ut. HSV mäter andelen engelskspråkig litteratur och det bör gärna finnas några avhandlingar med tidigt under utbildningen såmatt studenterna får respekt för vetenskapen.
LikeLike
Man kanske inte ska underskatta även institutioners fåfänga.
LikeLike
Komplicerad fråga. Ibland önskar jag färre antal sidor och mer gemensam bearbetning.
LikeLike