2. Professorn säger ‘ja, skolorna är ju visserligen bra nu, rent av bättre än de var när du och jag var barn, men vänta bara, en dag snart så kommer de att knäckas av de höga förväntningarna från samhället. Bara vänta ska ni få se. Fast just nu är de bra.
3. Han säger också: Stadardprov är bra. Och bör finnas tidigt i skolan .Skolan måste fokusera på kunskap och förståelse (literacy är inte direkt översättningsbart till den svenska tolkningen av litteracitet) Lekbaserad men icke desto mindre undervisning utifrån läroplan i förskolan, redan från 3-4 års åldern är bra. Skolan är ingen social servicinrättning, mindre fokus på omsorg och mer på undervisning och lärande; föräldrarna vet inte alltid vad som är bäst för deras barn Är inte det ungefär vad man ilsket anklagar utbildningsministern för att förespråka?
1) Jag har aldrig hört honom referera till kanadensiska erfarenheter – men jag kan vara fördomsfull. I bästa hand har han folk som bevakar omvärlden åt honom?
2) Njae – inte riktigt så säger han väl? Jag tolkar det som om han varnar för en rationalistisk syn på skolan som ska lösa alla samhällsproblem genom detaljstyrning och kontroll. Jag var i Ontario 1998 och minns de hårda diskussionerna kring genomförandet av en centraliserad modell. Idag tror jag att det finns en motreaktion och att positionerna håller på att lösas upp.
3) Att standardprov fyller en funktion tror jag de flesta är överens om – frågan är väl vilken roll de ska spela i styrningen av skolan. Idag är det många som oroar sig över att mätglädjen tar över undervisningsglädjen. Vi drömmer om ett system där de går hand i hand mot solnedgången. Men när Björklund vill ha betyg i fjärde klass tycks det handla om föräldrarnas behov av information och en övertro på yttre motivation.
1. Hänvisningar till internationell forskning faller sällan i god jord i svensk skoldebabatt, att för den skull ta för givet att utbildningsministern inte tagit del av den tycks mig rätt poänglöst.
2. Han gör ju faktiskt det. Han säger rent ut att skolan i dag är många gånger bättre än de varit tidigare, men att risken finns att det kan komma en krasch på grund av att samhället förväntar sig att skolan skall ta hand om allt i samhället, och skolan försöker ställa upp på detta.
3. Jag vet inte riktigt vilka som ingår i dessa ‘vi’ du refererar till. Talar han verkligen om betyg? Det noterade jag inte.
1) Baksidan av de här utblickarna är att man lätt kan hitta stöd för det mesta någonstans i världen. Samtidigt som det är svårt att översätta framgångsreceptet till lokala förutsättningar.
2) jag kanske missförstod. Pendelrörelsen mellan styrning och frihet fungerar på många plan i ganska oförutsägbara former. Vad som var bättre är nog höljt i dunkelt – ett rimligt antagande är att skolan delvis har andra funktioner jämfört när jag var barn.
3) förlåt – det finns naturligtvis inget självklart vi. Jag (bara jag) tror att Björklund överbetonar betygens motiverande funktion och underskattar dess demoraliserande krafter. I Kanada finns starka krafter som ser utbildning ur ett bredare perspektiv. Och professorn hör till dem som försöker överbrygga motsättningarna.
(Fast jag var ganska sömnig i morse när jag lyssnade på programmet.)
Myterna om vad Björklund säger är så uppblåsta efter många år av nyordsregemente. Den här utländska talespersonen går längre än B när det gäller att önska uppföljning, regler och centralt innehåll och ändå ges intrycket av att han skulle vara progressiv.
1. Vad får dig att tro att han inte sett det?
2. Professorn säger ‘ja, skolorna är ju visserligen bra nu, rent av bättre än de var när du och jag var barn, men vänta bara, en dag snart så kommer de att knäckas av de höga förväntningarna från samhället. Bara vänta ska ni få se. Fast just nu är de bra.
3. Han säger också: Stadardprov är bra. Och bör finnas tidigt i skolan .Skolan måste fokusera på kunskap och förståelse (literacy är inte direkt översättningsbart till den svenska tolkningen av litteracitet) Lekbaserad men icke desto mindre undervisning utifrån läroplan i förskolan, redan från 3-4 års åldern är bra. Skolan är ingen social servicinrättning, mindre fokus på omsorg och mer på undervisning och lärande; föräldrarna vet inte alltid vad som är bäst för deras barn Är inte det ungefär vad man ilsket anklagar utbildningsministern för att förespråka?
LikeLike
1) Jag har aldrig hört honom referera till kanadensiska erfarenheter – men jag kan vara fördomsfull. I bästa hand har han folk som bevakar omvärlden åt honom?
2) Njae – inte riktigt så säger han väl? Jag tolkar det som om han varnar för en rationalistisk syn på skolan som ska lösa alla samhällsproblem genom detaljstyrning och kontroll. Jag var i Ontario 1998 och minns de hårda diskussionerna kring genomförandet av en centraliserad modell. Idag tror jag att det finns en motreaktion och att positionerna håller på att lösas upp.
3) Att standardprov fyller en funktion tror jag de flesta är överens om – frågan är väl vilken roll de ska spela i styrningen av skolan. Idag är det många som oroar sig över att mätglädjen tar över undervisningsglädjen. Vi drömmer om ett system där de går hand i hand mot solnedgången. Men när Björklund vill ha betyg i fjärde klass tycks det handla om föräldrarnas behov av information och en övertro på yttre motivation.
LikeLike
1. Hänvisningar till internationell forskning faller sällan i god jord i svensk skoldebabatt, att för den skull ta för givet att utbildningsministern inte tagit del av den tycks mig rätt poänglöst.
2. Han gör ju faktiskt det. Han säger rent ut att skolan i dag är många gånger bättre än de varit tidigare, men att risken finns att det kan komma en krasch på grund av att samhället förväntar sig att skolan skall ta hand om allt i samhället, och skolan försöker ställa upp på detta.
3. Jag vet inte riktigt vilka som ingår i dessa ‘vi’ du refererar till. Talar han verkligen om betyg? Det noterade jag inte.
LikeLike
1) Baksidan av de här utblickarna är att man lätt kan hitta stöd för det mesta någonstans i världen. Samtidigt som det är svårt att översätta framgångsreceptet till lokala förutsättningar.
2) jag kanske missförstod. Pendelrörelsen mellan styrning och frihet fungerar på många plan i ganska oförutsägbara former. Vad som var bättre är nog höljt i dunkelt – ett rimligt antagande är att skolan delvis har andra funktioner jämfört när jag var barn.
3) förlåt – det finns naturligtvis inget självklart vi. Jag (bara jag) tror att Björklund överbetonar betygens motiverande funktion och underskattar dess demoraliserande krafter. I Kanada finns starka krafter som ser utbildning ur ett bredare perspektiv. Och professorn hör till dem som försöker överbrygga motsättningarna.
(Fast jag var ganska sömnig i morse när jag lyssnade på programmet.)
LikeLike
Myterna om vad Björklund säger är så uppblåsta efter många år av nyordsregemente. Den här utländska talespersonen går längre än B när det gäller att önska uppföljning, regler och centralt innehåll och ändå ges intrycket av att han skulle vara progressiv.
LikeLike
I Canada är det en reträtt från centralstyrning som är på gång. Vi bevittnar den berömda pendelrörelsen.
LikeLike