“Nej, jag tjärar ekan…”
Med smärta inser jag att studenterna inte förstår mina smarta populärkulturella referenser till Saltkråkan och ovanstående meningsutbyte mellan Melker och Nisse.
Antagligen tycker de att jag är lite språkligt petig. Ord är viktiga.
Tysta tankar 
Ja, vad ska det då bli av världen. Här försöker man med “2,15 för en liter mjölk? Det var det jävligaste. Det hade jag ingen aaning om.”. Och får blanka ansikten tillbaka. Inte ett leende, utan medlidande suckar.
Nåja, tänker jag. Hasse å Tage kanske är lite gammalt och försöker med: Ulla-Bella sekreterare och “Wienerbrrööddd med chockolaaadde i midten”. Nu börjar eleverna skruva lite på sig och någon börjar ta fram sin mobiltelefon och pratar med skrämd röst.
Ok, lite nyare då. “Jag har sagt det förr, och jag säger det igen. Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet, dårrå!” Det knackar på dörren till klassrummet. Där står två män i vita kläder. De kastar på mig en tröja med långa ärmar och drar iväg med mig.
Desperat ropar jag: “Huka er i bänkarna gubber och kärringer”. Och sjunger “Varför e det ingen is till punchen? och Tills han plötslig med en snärt…”.
“Men skratta då, för saaatan. Det är rooligt, säger jag. Rooligt!”
LikeLike
Just så är det!
Fast värre.
LikeLike
Värre? Kan det bli värre än att vakna upp i en skumgummicell med bankande huvudvärk och det enda man minns är morgonlektionen och att man nog drog en Lindeman vid niosnåret och möjligen följde upp med “What have the Romans ever done for us?”. Sen är det tomt. Hur hamnade jag här? Efteråt får man träffa en tjugo-nånting psykolog som tilltalar mig “farbrorn” och medlidsamt börjar prata om ålderdomshemmet. Och då är jag inte ens 40 fyllda!
Så man försöker rädda situationen med “Ett kilo MJÖL!”. Till ingen nytta. Det är sååå 2007. Man resignerar (10% klarade ordet på högskoleprovet) och inser att mata duvorna i parken och tango med en tant kanske inte är så tråkigt i alla fall.
LikeLike
Ajajaj – jag upptäcker oceaner av bitterhet inom mig. Det känns lite bätt att jag kan dela smärtan med dig men i grunden är det oändligt smärtsamt att känna stofilspöket bita mig i nacken.
Fast jag har smör med mig!
LikeLike
Från twitter
LikeLike